Håller samhälslkontraktet på att rämna?

Det känns som att det föreligger ett systemfel i den svenska sjukvården. När man får en remissbekräftelse understryks att väntetiden är ca 12 veckor. Detta innebär bland annat att man får svårt att planera aktiviteter och resor de närmaste tre månaderna. Då man som jag, väntar på kallelser från tre olika kliniker förstår ju var och en man knappast vågar planera en utlandsresa med risk för att missa en mottagningstid.

Jag lastar inte sjukvårdspersonalen för hur den svenska sjukvården (inte) fungerar. Jag ät övertygad om att de flesta gör allt vad de kan och en del gör ännu mer. Jag tror att kompetensen är hög och att man har den bästa utrustning som finns att köpa.

Men mer och mer har jag blivit övertygad om att samhällets resurser har begränsats och att det saknas ekonomiska förutsättningar att ge befolkningen all den sjukvård som är möjlig idag. Detta är enligt min mening till betydande del beroende på hur staten fördelar skattepengarna mellan svenska medborgares behov och ickemedborgares behov. Valet borde vara självklart.  I första tar vi hand är det våra egna och uppfyller deras behov, därefter får resten av världen ställa sig i kö.

Nu kommer politikerna att bjuda över varandra ända fram till valet 2018. Kommunistledaren Jonas Sjökvist inledde med att flera vårdcentraler skulle behöva vara nattöppna för att lätta på akutmottagningarnas tryck. Lätt att säga men var skall han ta personalen från?

Nu är det inte bara sjukvården som har problem. Vi läser nästan dagligen om problemen i skolan och om hur våra äldre behandlas i äldreomsorgen. Jag möter många äldre personer, d v s i min ålder och äldre,  som är bekymrade då pensionerna inte räcker till det allra nödvändigaste. Flera har inte råd att gå till tandläkaren och göra en rotfyllning för 9 000 kronor och undrar samtidigt hur invandrare (som i de flesta fall inte är flyktingar) inte behöver betala mer än 50 kronor för ett tandläkarbesök och där femtiolappen är en del av ett bidrag från staten? Man undrar vidare hur köerna på Folktandvården kan vara så långa?

Jag har själv börjat undra hur mycket skatt jag betalat sedan jag började jobba en gång i tiden och därför frågat Skatteverket.

Min skriftväxling med Skatteverket följer, i lite förkortad form, här:

Fråga/ärende:
Ang inbetalda skatter under en viss period
Jag startade mitt yrkesverksamma liv 1959 och därmed började jag betala skatt. Jag undra nu om det finns någon möjlighet att få veta hur mycket skatt jag betalat under perioden 1960-01-01 - 2016-12-31 fördelat på Inkomstsskatt (tjänst och kapital), Fastighetsskatt och Förmögenhetsskatt. Om detta inte är möjligt är jag tacksam att få veta hur långt tillbaka det är möjligt att gå?
Med vänlig hälsning
Rolf Vikström

Hej,
Inkomstlängder t.o.m. inkomstår 1989 (taxeringsår 1990) finns förvarade hos Riksarkivet, vilket gör att du måste vända dig dit för att ha möjlighet att ta del av taxeringsuppgifter fram till inkomståret 1989. Gå in på riksarkivet.se Skatteverket har taxeringsuppgifter från inkomstår 1990 och framåt.
Jag vill informera om att Skatteverket kommer att ta ut en avgift i enlighet med avgiftsförordningen om din beställning omfattar tio sidor eller mer.
Avgiften för en beställning på tio sidor är 50 kronor och för varje sida därutöver är avgiften 2 kronor per sida. Fakturan på avgiften får du i en särskild försändelse.

Vänligen återkom om du godkänner eventuell avgift och vill göra en beställning.
Med vänlig hälsning
Johan

Hej igen
Hur många sidor är det frågan om för perioden taxeringsår 1990 - 2016, d v s 27 år?
Med vänlig hälsning
Rolf Vikström

Hej,

Slutskattebesked för inkomståren 1990-2016, blir 27 st sidor.
Med vänlig hälsning
Johan

Hej igen

Jag beställer beslutade skatteuppgifter för perioden taxeringsår 1990 - 2016, d v s 27 år och godkänner avgiften 50 kronor för de första tio sidorna samt för varje sida därutöver 2 kronor per sida.

Skatteuppgifterna skickas till min mantalsskrivningsadress

Med vänlig hälsning
Rolf Vikström

Jag får nog anledning att återkomma i frågan om hur det står till med samhällskontraktet.