torsdag, september 06, 2018

Den svenska ekonomin....


Igår morse meddelade Riksbanken att reproräntan skall vara oförändrat minus 50%.

Inför beslutet hade flera bedömare visat oenighet ifall Riksbanken skulle stå fast vid sin plan att genomföra en första räntehöjning innan årets slut eller stå fast vid minusräntan. Svensk tillväxt ansågs vara god och inflationen i juli låg på 2,2 procent.

Jag får inte detta att gå ihop och det gjorde tydligen en av Riksbankens vice Riksbankschefer också eftersom han reserverade sig mot beslutet

Att jag inte får det att gå ihop beror i första hand på att Sverige under 2017 och 2018 har haft lägst ekonomisk tillväxt per capita enligt IMF. 

Hur man redovisar ekonomisk tillväxt beror på vad man relaterar tillväxten till och att mäta tillväxten i relation till per capita ger det mest rättvisande resultatet. Med det sättet att mäta, vilket IMF gör har Sverige en lägre tillväxt än t ex Rumänien och Bulgarien.

Under den här regeringens mandatperiod har kronan fått falla fritt vilket med all tydlighet visar sig på t ex bensinprisets utveckling men även på importerade livsmedel mm.

Att Sveriges finansminister nekar till att prisutvecklingen på bensin inte enbart rör sig om skattehöjningar utan även på dyrare råolja äger sin riktighet. Men då råoljan handlas i US Dollar påverkas bensinpriset i allra högsta grad av en svag kronkurs. I princip handlar det om en smygbeskattning av folket då den ständigt fallande kronkursen leder till en fortlöpande köpkraftsförsämring för Sveriges befolkning. Löntagare och pensionärer har fått marginella intäktshöjningar som bara försvinner av en fritt fallande krona

Att kronan inte försvarats utan tillåtits falla fritt innebär att den svenska kronan tillhör valutornas gärsgårdsserie där vi ståtar tillsammans med världens svagaste valutor, som enda västerländskt land. 

Hur kan man kalla svensk ekonomi för stark, och påstå att statsfinanserna är sunda och att vi har en god ekonomisk utveckling utifrån dessa fakta?

Varför reagerar inte oppositionen? Var är alla nationalekonomer som kan redogöra för hur det verkligen ser ut och var är alla ekonomijournalister vars viktigaste uppdrag är att bevaka makten.

Varför beskriver ingen på ett enkel och begripligt sätt, för Sveriges befolkning att Sverige snart är på väg att bli ett U-land – om inget görs.

Nedan följer valutornas gärsgårdsserie

VALUTA
NEDGÅNG
Venezuelansk bolivar
-100 procent
Turkisk lira
-41,44 procent
Argentinsk peso
-37,03 procent
Angolansk kwanza
-35,64 procent
Brasiliansk real
-15,53 procent
Rysk rubel
-14,88 procent
Swaziländsk liangeni
-11,6 procent
Namibisk dollar
-11,6 procent
Lesothisk loti
-11,6 procent
Sydafrikansk rand
-11,6 procent
Pakistansk rupi
-10,88 procent
Svensk krona
-10,47 procent
Tunisisk dinar
-10,03 procent
Ungersk forint
-9,24 procent
Polsk zloty
-8,34 procent

tisdag, augusti 21, 2018

Jag känner mig blåst…..


Jag är nog inte ensam att ha den känslan. Hela svenska folket är grundlurade efter vad jag kan förstå.

Jag har länge misstänkt att något är fel med svensk ekonomi då jag under ca fem år kunnat följa hur den thailändska valutan bara blivit dyrare och dyrare. För ca fem år sedan fick jag 5,10 THB för en svensk krona. Idag får jag runt 3,60 THB.

På fyra år, sedan valet 2014, har den svenska kronan tappat ca 33 procent mot den amerikanska dollarn och 11 procent av nedgången har skett under innevarande år. Eurons värde har hittills under året ökat med ca 6 procent och en Euro kostar för närvarande nästan 10,50 SEK.

Finansminister Magdalena Andersson brukar framhålla att den svenska ekonomin går som tåget (eller något liknande) och i mitten på juni uttalade hon att: ”Vi har en fortsatt god utveckling av svensk ekonomi. Vi har en stabil tillväxt som går in i ett mer normalt läge, precis som vi förutspått”. Knappt en månad tidigare kunde man läsa i Veckans Affärer att den svenska valutan nått sin näst lägsta nivå på 108 år, vilket jag ser i allra högsta grad anmärkningsvärt. I början på augusti meddelade också kreditinformationsföretaget Creditsafe att antalet konkurser i sommar är de högsta som uppmätts sedan de påbörjade mätningarna 1998.

Att den svenska ekonomin går som tåget kan möjligen stämma om det är SJ som åsyftas.

Jag misstänker att den viktigaste förklaringen till kronans ras är Riksbankens penningpolitik med bl a minusränta och stödköp av statspapper. Efter att kronan släpptes fri, i november 1992, förändrades också riksbankens mål från att försvara kronans fasta växelkurs till att arbeta med ett inflationsmål som sedan dess varit vägledande för penningpolitiken. Riksbankens tolkning av målet om ett fast penningvärde är att inflationen ska vara låg och stabil. Målet är för närvarande satt till 2 %.

Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är räntan och joxandet med minusränta har säkert haft en avgörande betydelse för kronans försvagning.

Värre kan det bli – mycket värre!
Man frågar sig t ex varför regeringens tillväxtprognoser inte uppmärksammas i media eller varför oppositionen inte är på hugget?

För inte så länge sedan sänkte regeringen sin tillväxtprognos för BNP per person, ett mått som mäter välstånd.

Man sänkte den från 1,9 procent till 1,4 procent och enligt prognoserna kommer den att ligga på 0,9 procent de närmaste åren, vilket innebär att regeringens tillväxtprognos är lägre än under åren som ledde fram till den stora krisen på 90-talet som ruskade om Sverige rejält.

Jag är ju inte nationalekonom, eller ekonom över huvud taget, så vi får väl hoppas att jag har fel.



söndag, augusti 05, 2018

En dryg månad till valet....


Tiden går fort, nu är det knappt en månad kvar till valet. Ett riksdagsval som knappast kommer att likna några tidigare val.

Opinionssiffrorna skiljer sig väldigt mycket mellan de olika instituten som genomför mätningarna. Sentio och Yougov, som varit närmast valresultatet i de två senaste valen har Sverigedemokraterna som det största partiet, några procentenheter före Socialdemokraterna och långt före moderaterna.

Hur har det kunnat gå så här?

Både Socialdemokraterna och Alliansen förhåller sig nu mer till varandra nu än till det som låg till grund för bådas tidigare framgångar. En objektiv analys av samhället och ett förhållningssätt som utgick från svenska förutsättningar men samtidigt med en bevarad koppling till de egna ideologierna.

Nu finns inte mycket av ideologierna kvar.

Makthavarna tror att folk i gemen ingenting begriper och jag har också varit inne på att väldigt många är ointresserade och dåligt insatta. Men jag möter nu många som är mer kunniga och intresserade än man kunnat förmoda.

Den oansvarsfulla massinvandringen har satt djupa spår i det svenska samhället och konsekvenserna är oöverblickbara i generationer framöver. Men det har gjort att många fått ett politiskt intresse och en vilja att påverka.

Man frågar sig t ex hur vi kan ha en utrikesminister som stöder terrorrörelsen Hamas och att Sverige ger bidrag till Palestina? Man undrar också varför Justitieministern vill försöka minska yttrandefriheten i Sverige.

Den svenska välfärden är i kraftig gungning, Vårdköerna har ökat och vården har blivit mer omjämnlik då det har betydelse var i landet man bor. Skolan har stora problem liksom äldreomsorgen. Rättsväsendet fungerar dåligt med olika straffskalor för etniska svenskar och invandrare. En stor majoritet av dömda asylsökande utvisas inte efter avtjänade straff.

Vi har världens högsta skatter men vad får vi för pengarna?

På måndag går bensinpriset upp igen, till drygt 16,25 kronor på bemannade stationer. Tidigare har även regeringen höjt bensinpriset genom att besluta om en skattehöjning. Detta i strid med ett vallöfte man gav väljarna inför valet 2014.

På tal om vallöften. En tid efter att Stefan Löfven tillträtt som partiledare deklarerade han att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2019, efter en mandatperiod med S vid makten.

Idag, den 5 augusti 2018, kan vi läsa i Expressen att Sverige ligger på 17:e plats inom EU. Länder som Bulgarien och Rumänien har lägre arbetslöshet.

2014 låg Sverige på 10:e plats, nu ligger vi på 17:e plats.

Under mandatperioden har man skapat nästan 20 000 extra tjänster och moderna beredskapsjobb. Subventionerade låtsasjobb där staten betalar 100 procent av lönekostnaden om lönen inte överstiger 20 000 kronor/månad.

Trots detta har Sverige halkat ned från 10:e till 17:e plats. Detta under en ihållande högkonjunktur!

Massinvandringen, har den upphört? Döm själva.

I slutet på juli presenterade Migrationsverket sin Verksamhets- och utgiftsprognos. Där räknar de med att antalet nya asylansökningar uppgår till 122 000 under perioden 2018-2021 följt av 181 000 nya anhöriginvandrare. Sammanlagt alltså 300 000 förväntade nya migranter.

För Centerpartiet och Annie Lööf är inte detta nog. ”De som har bott i samma hushåll tidigare”ska räknas som anhöriga om Centerpartiet får bestämma.

Ingen har väl missat att det varit en och annan skogsbrand i landet den senaste månaden? Det visade sig att Sverige stod dåligt rustat för denna kris.

Sveriges låga förmåga att hantera nationella kriser kan spåras tillbaka till 2006 då en rad med beslut och politisk filtrering tonade ner effekterna av andra beslut. All kunskap om att vi borde agerat annorlunda finns redan i systemet varför såväl regeringens som Alliansens bortförklaringar faller platt till marken, skriver Johan Westerholm på http://ledarsidorna.se

Lövinskan fick därmed chansen att skrämma upp oroliga människor med att årets sommarvärme bara är en del av vad vi har att vänta oss framöver. Man får intrycket att hon inte kan skilja på klimat och väder.

Vad gäller Miljöpartiet så konstaterar jag att aldrig har så få ställt till så mycket skit för så många.


måndag, juli 09, 2018

Lite avkoppling är inte fel


Jag hade tänkt skriva en sammanfattning om vad sig tilldrog i Visby och Almedalen under politikerveckan. Men annat kom i vägen. Hjortronen mognade 14 dagar tidigare än jag varit med om någon gång tidigare och fotbolls-VM ville man ju inte missa.

Vad gäller skogsbären så kan man konstatera att även de har drabbats av kostnaderna för massinvandringen.

Varje år har Statens Lantbruksuniversitet (SLU) redovisat prognoser på tillgången av skogsbär (hjortron, blåbär och lingon) men i år fick man inget anslag för detta.

Hitintills har vi dock kunnat konstatera att tillgången på hjortron är god och 2018 får nog betraktas som ett normalår. Vad gäller blåbär och lingon ser det betydligt sämre ut och känslan är att det kan bli det sämsta året sedan vi började plocka bär kommersiellt. Fjolåret var inte heller någon höjdare när det gäller tillgången på blåbär så lagren gapar tomma hos bärförädlarna och i den mån det hittas bär så kan man förmoda att priset blir högt hos uppköparna.

För att återgå till politikerveckan i Almedalen så tycker jag att Stefan Löfvens tal var det bästa jag har hört honom framföra sedan han blev statsminister. Men vad hjälper det när det inte finns något förtroende för det han för fram.

Folk känner inte igen sig av den verklighetsbeskrivning som framförs och Stefan Löfven är ingalunda ensam om att frisera Sverigebilden.

Jag kan rekommendera några sajter som skrivit om politikerveckan och som löpande skriver om aktuella politiska frågor.






Själv återupptar jag mitt bloggande i början på augusti.