Stefan Löfven i Agenda 191117

Jag skulle normalt ha kommenterat denna händelse dagen efter "katastrofen" men jag får erkänna att det har tagit tid att smälta det jag såg och hörde. Jag har dessutom tittat flera gånger för att vara helt säker på att jag uppfattat det rätt och inte missat någonting.

Om man skulle betrakta statsministerns framträdande i Agenda som en parodi på sig själv så var det lite småroligt. Men nu var det ju inte så, det var faktiskt Sveriges främste företrädare, Regeringschefen, vår statsminister som satt och pladdrade helt osammanhängande i Statstelevisionen på bästa sändningstid.

Inga raka svar, fabulösa uttalanden, blandade med verklighetsfrämmande slutsatser och rena lögner. Ett arrogant uppträdande med den politiska korrekthetens förtecken, en loska mitt i plytet på det svenska folket.

Han till och med skyllde på den tidigare regeringen. Men att göra det och samtidigt hävda att utvecklingen av unga kriminella inte har något med massinvandringen att göra saknar all trovärdighet. Självklart har arvet efter Reinfeldt och hans överenskommelse med Miljöpartiet vad gäller migrationspolitiken en avgörande betydelse när det gäller den här utvecklingen.

Han påstår vidare ”att vi inte såg det komma” är ju ett klart underkänt för de ansvariga i regeringen. De flesta av oss andra såg det för länge sedan. I stället har Stefan Löfven, Morgan Johansson med flera försökt skapa en alternativ bild av verkligheten.  

Man har inte tvekat att använda vilka metoder som helst mot de som tycker ”fel”. Vid ett besök i sitt forna hemland, Tjeckien för några år sedan, intervjuades samhällsdebattören Katerina Janouch i TV och beskrev utvecklingen i vårt land. Trots att vi har yttrandefrihet (än så länge) i Sverige så gick statsministern ut i media och klandrade henne. Han ”kände inte igen hennes beskrivning av Sverige”.

Ett sätt av makten att försöka skrämma och tysta kritiska personer.

Trots Statsministerns fabulösa framträdande i Agenda i söndags finns det fortfarande socialdemokratiska väljare som inte förstår varför Socialdemokraterna backar i mätning efter mätning.

I ett normalt land skulle partiledning sitta i krismöte dag och natt och partiledaren skulle naturligtvis bytas ut. Det stora problemet är att det inte finns någon naturlig efterträdare (trots att flera känner sig kallade) vilket inte är så konstigt då det inte finns några riktiga sossar längre. Nu är det makten framför allt som är ledordet i det gamla arbetarpartiet.

En efterträdare måste ju dessutom erkänna sambandet mellan massinvandringen och tillståndet i landet. Men då spricker nog regeringen för det är inget som Miljöpartiet skulle acceptera och kanske inte heller Annie Lööf.

Ett stöd för socialdemokraterna på runt 20 procent vid nästa mätning får nog ses som ganska hyggligt med tanke på att man har en tomte som partiledare. Därmed inte sagt att han leder partiet. Känslan är att andra styr honom och det är en känsla jag haft ända sedan han tillträdde.