Ingen rolig vecka....

Sistlidna vecka var en riktig skitvecka för vår del. Det började med att hustrun drabbades av bältros och det tog ett tag innan jag förstod vad utslagen på ena låret var för något. Men via översättning från Thai till engelska var det ganska snabbt gjort att översätta till svenska. Men något läkarbesök var ändå inte aktuellt tills jag rev i på skarpen. Sjukhusbesök och en plastkasse med olika mediciner och som vanligt en del vitaminer. Nu är det bara att vänta på att det läker ut vilket kan ta flera månader.

Själv har jag under de senaste veckorna upplevt att synen försämrats, framför allt då jag sitter framför datorn och har på eget initiativ inhandlat ögondroppar då jag kopplat det till torra slemhinnor. Det gäller inte bara ögonen utan även munnen där jag vaknat med torra slemhinnor under de senaste åren. Då jag misstänkte Sjögrens syndrom besökte jag vårdcentralen hemma för några år sedan men efter provtagningar avskrevs dessa misstankar.

Även jag uppsökte sjukhuset här borta och fick träffa en ögonläkare som rekommenderade att jag tog kontakt med den svenska sjukvården vid hemkomsten nästa vecka utan att närmare utveckla varför. Han var svår att förstå men jag kan utan vidare påstå att nin thaiändska var bättre än hans svenska.

Hälsan är naturligtvis det viktigaste men andra problem hopade sig innan resan till Sverige. AC:n behagade lägga av när det passade den och inte enligt min programmering och det tog några dagar att få detta fixat. Det är inte bara att acceptera vad en reparatör säger och talar om hur mycket som måste bytas och åtgärdas till dryga kostnader. Det har blivit ett måste att få ett eller flera alternativa utlåtande. Den här gången skilde det tusentals bath då den slutliga räkningen slutade på 200 bath och tre öl som jag bjöd på.             

I slutet på veckan la min iphone ner verksamheten och för att hålla kontakterna fick jag flytta sim-kortet till en begagnad antikvitet där enbart telefonfuktionen fungerade. Det var tydligen inget svårare fel då jag kunde hämta telefonen ca en timme innan vi anträdde resan till Sverige på måndag kväll. Men ändå – nervöst var bara förnamnet. 

                                                 

Man kan bli trött för mindre....

När man inte känner sig fullt frisk blir man lätt irriterad på saker som inte fungerar. Det har varit en hel del av den varan på slutet. Skrivaren har slutat fungera på grund av att en behållare för överskottsbläck är full, en av lamporna på grindstolparna har slocknat och TV-decoden tycktes ha råkat ut för något som kan liknas vid en stroke. Det var ingenting som fungerade, kanalerna och kanalinformationerna hade helt tappat kontakten med varandra, kanalväljaren funkade inte, ja det mesta var skit. Men i lördags skulle det lösas när Christer var här, två skarpa hjärnor i samarbete mot en sketen decoder, en skrattmatch. Vi höll nog på i två timmar, prövade det mesta (minst tre gånger), tog ur kortet, stängde av och satte på strömmen men den var i stort sett hjärndöd. 

Igår nedlät vi oss att kontakta operatören som rekommenderade oss att dra ur strömförsörjningskabeln till decoden. Det var med skammens rodnad på kinderna som jag följde omstarten och till slut kunde konstatera att det fungerade igen. Ibland blir det feltänk.

Lampan på den ena grindstolpen saknar ström och av den anledningen går den inte att tända. Detta beror i sin tur på att killarna som fixade grinden för några månader sedan lyckades bränna av kabeln med svetslågan. Nu är det bara att hoppas att det går att dra en ny kabel i röret mellan de båda stolparna. Elektriker är kontaktad och han kommer när han får tid.

Skrivaren är inlämnad för utbyte av behållaren för överblivet bläck men det kändes lite osäkert då jag lämnade verkstaden. Hade han verkligen förstått problemet? Det lär väl visa sig då han lovade att höra av sig under eftermiddagen/kvällen.

Jag blir inte förvånad om jag måste köpa en ny skrivare, inte det minsta.

Spänningen faller...

Nu hade det varit tämligen problemfritt under den senaste tiden, men säg den glädje som varar. Helt plötsligt har vi ett spänningsfall i huset då vi använde någon av genomströmningsvärmarna. Spänningen sjunker från ca 220 volt till ca 190 volt så fort man öppnar en varmvattenkran. Fläktar och AC går på halvfart och glödlamporna avger bara ledljus.
Vi har också haft oförklarliga utlösningar av huvudsäkringen under en tid men det fick sin förklaring då ”elverket” kollade anslutningen till huset, en av kablarna var inte riktigt åtskruvad och glappade. Det är nu åtgärdat, men spänningsfallet har vår ”elektriker” inte kunnat lösa trots att han varit här vid tre tillfällen. Det enda han lyckats med är att ha fixat ett avbrott på strömförsörjningen till ett av sovrummen. Så det blir ett fjärde besök för att åtgärda effekterna av det senaste besöket men spänningsfallet lär kvarstå tills vi hittat en annan elektriker.När man vet hur elnätet ser ut, med en blandning av hög- och lågspänning, telekablar och ledningar för Kabel Tv, är man tacksam att det fungerar över huvud taget.

Det slår aldrig fel...

Nu börjar hemresan närma sig, Yaya har redan börjat packa.
Som vanligt så händer det att saker slutar fungera eller går sönder strax innan man skall åka.
Först så slutade pumpen att fungera vilket får till följd att vattenförsörjningen i huset upphör. Eftersom självtrycket inte räcker så måste vi ha en pump och när den inte fungerar så blir vi utan vatten.
Det var tydligen ett överhettningsskydd som utlöst och nu är det utbytt.

Betydligt värre var det med latrintankarna. De har blivit fyllda på väldigt kort tid utan att vi kunnat förstå varför.
Nu visade det sig att det var ett riktigt fuskjobb, istället för en plasttank hade man lagt ned några cementringar utan att gjuta någon botten.
Detta har fått till följd att grundvatten har trängt upp i ”tankarna” vilket gjort att tiden mellan tömningarna minskat drastiskt.

Grundvattennivån har aldrig varit så hög som den är nu enligt de som vet.
Så här går det ju inte att ha det utan det var bara att byta till en plasttank.
Nu är cementringarna avlägsnade och en ny plasttank nergrävd och ansluten till toaletten. Däremot är inte återställningsarbetet gjort. Utan att fråga mej betalade Yaya förskott för jobbet och sedan har ingen visat sig i närheten av arbetsplatsen.
Varför är jag inte förvånad?

Ett problem mindre

Klockan nio på lördag morgon hade ingen elektriker synts till så det var bara att ringa till en annan. Han kom omgående och konstaterade snabbt att det var i keramikhällen som felet låg och det kunde han inte göra något åt. Han nöjde sig därför med två burkar Chang i ersättning för expertutlåtandet.
Eftersom jag inte var riktigt säker så skruvade jag bort skyddsplåten och kollade montaget och där syntes inga spår efter någon kortslutning. Jag har en multimeter så jag beslöt mig för att använda den för att konstatera eller utesluta en kortslutning. Enligt lagen om alltings djävlighet så var naturligtvis batteriet slut i multimetern.
Då var inte annat att göra än att ta hällen till inköpsstället (självklart så har garantin gått ut). Där kopplade man upp hällen och då fungerade den utan att lösa ut någon säkring!
Två man erbjöd sig att åka med hem och kolla ledningen till gruppcentralen och koppla in hällen igen. Sagt och gjort, inga fel hittades dock, men vi misstänker att det varit glapp i en koppling. Nu är det i alla fall fixat och det kostade 100 bath och en ölburk per gubbe.
Tio minuter senare dök den första elektrikern upp, dvs han som skulle komma tidigt på lördag morgon. Yaya tyckte antagligen att det var genant så hon sa att det var jag som åtgärdat felet.

Tvättmaskinen då undrar kanske någon? Den är fortfarande på verksta'n men väntas åter under lördag eftermiddag - förhoppningsvis.

Ett rätt av två möjliga

Middagen fick naturligtvis avätas på restaurang för elektrikern behagade inte infinna sig. Jag får väl tillstå att jag inte är speciellt förvånad, jag har ju bott här några år. I vilket fall som helst så lovade han att han skulle komma tidigt i morgon – vad som nu menas med tidigt?
Däremot så infann sig två reparatörer från telefonbolaget TT&T och fixade modemet. Vi får väl se hur lång tid det tar till nästa gång det fallerar igen. Vad gäller TT&T så har de i alla fall aldrig missat att skicka en räkning.

Nu börjar tålamodet tryta

Problemen med tvättmaskinen bara fortsätter. När de väl fixat så att vattnet pumpas ut så startar inte centrifugeringen. Nu är det tredje verkstadsbesöket på en vecka, man kan ju tappa humöret för mindre.
Problemen verkar hopa sig, utöver tvättmaskinen så har modemet till ADSL-anslutningen börjat krångla. Det stängs av efter en stund och kan inte startas igen förrän det svalnat. Reparatören har lovat att komma idag på morgonen, men än har han inte dykt upp.
Det räcker inte med det, keramikhällen verkar ha drabbats av någon kortslutning och säkringen löser ut då man startar en ”platta”. Elektrikern har lovat komma under dagen så det finns hopp om att man kan laga en middag idag också.

En olycka kommer sällan ensam....

Det är inte nog med finanskris och fallande valutakurser. Som lök på laxen dyker det upp oförutsedda utgifter också. Det började med att motorcykeln stannade när jag var ute på sta’n. Tur i oturen var att det hände ca 200 meter fån en verkstad. Förklaringen var vatten i bensinen, kondensvatten som bildas på insidan av tanken. Det kostade 600 bath att få det fixat.

Några dagar senare började tvättmaskinen låta som en mindre stenkross. Även om den fungerade så kändes det bara som en tidsfråga innan den skulle lägga av helt. Det var bara att ringa efter reparatören vilket visade sig vara tre reparatörer när de anlände. Efter ca en timmes mekande och utan att ljudnivån sänkts beslöt de att de skulle ta maskinen till verksta’n.
På eftermiddagen var de tillbaka, alla tre. Man hade tvingats byta motor för 1400 bath.
Dagen efter konstaterade vi att säkringen löste ut när centrifugeringen startade. Det var bara att ordna en repris på mekandet. Av någon outgrundlig anledning koncentrerade man felsökningen kring vår gruppcentral. Säkringen var på 16 ampere och motorns effekt var på 2000 Watt, med andra ord inget problem, vilket jag lyckades förklara efter en del om och men. Till slut ringde de efter en fjärde reparatör och han lyckades till slut hitta felet i tvättmaskinen. Uppenbart hade någon gjort något fel vid motorbytet, men det är inget man pratar om. En thailändare gör aldrig några fel och om han mot förmodan skulle göra det så erkänner han det aldrig. I vilket fall som helst så gick jobbet på garantin.
Det hade ju kunnat stanna vid detta kan man tycka, men icke sa nicke. När vi körde första tvätten efter allt mekande så vägrade maskinen att pumpa ut vattnet. Det var bara att ringa igen och ytterligare en gång dök hela gänget upp. Men nu sa jag ifrån, inget mekande i badrummet utan ta maskinen till verksta’n och se till att den fungerar innan ni kommer tillbaks med den.
Dagen efter återkommer de med maskinen samt en plastkasse full med utbytta delar och en ny räkning på 1800 bath.
Då for hustrun i taket och menade att det inte varit något annat fel än ljudnivån när de började meka med maskinen. Lite underförstått så ansåg hon att det var de själva som på grund av inkompetens lyckats förstöra andra delar än motorn. Några 1800 bath var det inte alls tal om och till slut så kom vi överens om 1500 bath.
Sammanlagt 3500 bath som man hade kunnat haft betydligt roligare för.