Bröllop i Thailand..

I torsdags var vi på bröllop strax utanför Prasat, ca 30 kilometer från Surin. Brudgummen var från hustruns familj som inom parentes sagt, är ganska stor. I mina ögon var det ett storslaget och påkostat bröllop. Nu skall det väl påpekas att jag inte närvarat vid alltför många bröllop, varken i Sverige eller i Thailand så min bedömning kan kanske ifrågasättas. Begravningarna har varit betydligt fler än bröllopen.

Jag och hustrun flankerar bröllopsparet

Man hade hyrt en skola och dukat upp på fotbollsplanen med himlen som tak. En himmel som lystes upp av åskblixtrar under hela kvällen. Ett pampigt skådespel som inte planerats och jag frågade mig vad som hade hänt om det börjat regna. Men Buddha är på de godas sida och såg till att regnbyarna tog andra vägar.

Det var så kallade ”China table” som gällde och på fotbollsplanen hade det placerats ut 73 bord med plats för åtta personer runt varje bord. På samtliga bord fanns utplacerat två stora flaskor öl (Leo), Fanta, Cola, sodawater, vanligt vatten och en flaska av den eminenta thailändska whiskyn Hong Tong. Under kvällen serverades åtta rätter och alla lät sig väl smaka även om inte jag smakade på allt.

Sång och musik hela kvällen

Tog dryckerna slut så fylldes det på med nya. Vi underhölls med sång, musik och dans från en stor scen som byggts för detta tillfälle.

 Bröllop, begravningar och andra större tillställningar i Thailand finansieras till stor del av de inbjudna gästerna. Innan vi gav oss iväg kollade hustrun hur mycket brudgummens närmaste bidragit med då vår yngsta dotter, Mort, gifte sig. 600 bath var det den gången, så nu ansågs det passande med 700 bath som förpassades i ett kuvert där vi skrev våra namn och önskade lycka till. Under middagen gick brudparet och två assistenter omkring med en stor ”insamlingsbössa” där vi och alla andra fick stoppa ned våra kuvert. Yaya berättade att man hade några räknenissar som senare, under överinseende av familjen, öppnade kuverten, räknade och bokförde intäkterna. Jag är ytterst tveksam till att det ”gick ihop”. I Thailand är det brudgummens föräldrar som får stå för fiolerna.

Insamling av kuverten

Det var en mycket trevlig tillställning men allting har en ände och vid 23-tiden startade vi färden tillbaka till Surin. Väl hemma igen kunde vi konstatera att Buddha valt att styra minst en av kvällens regnbyar till vår gata. Det var bara att ta av sig skorna och rulla upp byxbenen ovanför knäna innan vi klev ur bilen. Uppskattningsvis var det ca två decimeter vatten på gatan.

 
Regnperioden är tidig i år så nu längtar jag till Sverige. 

Acklimatisering med förhinder....

Det här var väl inte vad man hade hoppats på men kanske borde ha förväntat sig. Självklart syftar jag på det svenska vädret. I tre dagar har det varit kallt och blåsigt samtidigt som regnet har strilat ned.

Hustrun sitter mest i badkaret och själv sitter jag och huttrar och småfryser och har lite svårt att koncentrera mig på till Östersundstravet på lördag. Långkalsonger, polotröja, vantar och toppluva samt Helly Hansen är de mest gångbara substantiven hos oss för närvarande.

Väl påpälsad i ruskvädret.

Vädret rår man inte över utan det är bara att göra det bästa av situationen, som att stanna inomhus exempelvis eller också ser man till att klä sig på rätt sätt.

I övrigt kan nämnas att hustrun köpte några tallriksunderlägg innan vi åkte från Bangkok och motiven är mycket tilltalande med sol, hav och palmer och så långt är allt bra. Men motiven är tredimensionella så jag blir sjösjuk och tappar aptiten när jag tittar på dem. Ett sätt att hålla matkontot nere kanske?

Annars har jag noterat att det mesta är sig likt här hemma och t ex viadukten i Bergsåker har man ännu inte gjort något åt. Den är fortfarande så dålig att den inte klarar mötande trafik och man tvingas till en irriterande väntan på grönt ljus nästan varje gång. Men jag hade inga större förväntningar på att det skulle hända något av värde under det gångna året. Det är ju inte val förrän 2014 och då kommer man ännu en gång att ljuga medborgarna rakt upp i ansiktet. Färgen på dessa lögnare är helt ovidkommande för de är lika goda kålsupare oavsett partitillhörighet.

Inte den allra bästa av dagar jag haft...

Idag skulle jag lämna en låda på posten för vidare befordran till Sverige, egentligen skulle jag ha gjort det redan förra veckan men Sonkran kom emellan och posten, liksom alla andra viktiga inrättningar, har haft stängt fem dagar i rad.

Det brukar ta ca 10 minuter att åka till postkontoret från bostaden, men idag var det oförklarliga trafikstockningar i hela sta’n. Så när vi äntligen kom fram så hade posten stängt för lunch (stängt för lunch – sug på den) så det var bara att åka hem igen.

Trafikstockningarna berodde på att man, istället för att låta trafikljusen styra trafiken, placerat ut en trafikpolis i varje gatukorsning i hela sta’n med ett enormt kaos som följd. Det är lätt att få ett frispel över tokigheterna, det lovar jag.

Det blev en extra tur till postkontoret lite senare och där var det naturligtvis kö i alla luckor då det varit stängt fem dagar på raken. När man äntligen kommer fram skall man fylla i en fraktsedel som inte finns framlagd så att man kan göra det i förväg. Det gör ju naturligtvis att de som står bakom mig i kön blir irriterade (även thailändare kan bli irriterade men det är inte alltför vanligt) och då tar jag naturligtvis god tid på mig att fylla i blanketten. Jag bad dessutom att få några blanketter med mig hem så att jag kunde fylla i dem innan jag ställer mig i någon kö nästa gång det blir aktuellt att skicka något paket. Till en början gick inte det, varför jag naturligtvis ville prata med ”postdirektören” vilket inte heller gick. Då sa Yaya någonting om att jag brukade ringa till högsta ledningen i Bangkok och berätta om tokigheterna på landsbygden och då var det plötsligt bara frågan om hur många fraktsedlar vi behövde.

Lite senare höll jag på att bli påkörd av en kärring på moppe då jag var ute och motionerade. Med mobiltelefonen i ena handen och gasen i den andra och med blicken alldeles åt fel håll var det bara centimeter ifrån en olycka. Jag skrek rätt ut så det var inte konstigt att kärringen tappade telefonen i backen och under någon sekund övervägde jag om jag skulle sätta klacken på den och vrida till. Men de flesta som känner mig vet att det behövs mycket för att jag skall tända på alla åtta och det fick räcka med ”fingret” och ytterligare några obscena gester.

Det var inte nog med det, bara någon minut senare öppnades himmelens portar, och det bara öste ner.

På kvällen hade jag lovat familjen att vi skulle äta på en speciell restaurang men när vi kom dit så var den abonnerad av något företag i sta’n så det var bara att leta upp något annat ställe.

Det blev en bufférestaurang (ät hur mycket du vill för 99 bath per person). Vi hade även med oss en kusin till barnen men hon är liten som en mygga och äter som en fluga så för henne kostade det bara 49 bath.

Självklart började det regna igen och man fick flytta hela buffén inomhus, liksom de eldstäder med glödande kol, där man värmer maten. Här var det inte tal om koldioxid och eventuella problem att sitta inomhus med en eller två grillhärdar på varje bord. Lokalen var dock stor som en idrottshall och ventilationen var god så alla överlevde mätta och belåtna.

Vi var sex personer (inklusive myggan) och med dryck och dricks slutade notan på 900 bath. En lite fundering har jag dock efter att ha besökt toaletten, hur f-n klarar lite berusade thailändare av att ”sitta” på muggen?

Där hade det väl kunnat sluta men väl hemkommen, sittande framför datorn för att delge mina vänner sån’t som händer här så har regnet gjort att flygmyrorna svärmar, bl a i vårt sovrum.

Jag överväger starkt att ta in på hotell i natt.

Ännu en köldknäpp...

Nu har vi åkt på en ny köldknäpp. I går morse var det bara 17 grader då jag vaknade, vilket är en ganska normal temperatur i sovrummet hemma i Sverige. Men här är 17 grader kallt, det lovar jag. Man har ingen större lust att lämna sängvärmen. Det har varit allmänt dåligt väder på slutet. Regn, blåst och kyla sedan i lördags och i södra Thailand är det mycket värre efter ihållande regn under en lång period. På Phuket har det regnat hela sista veckan och på Koh Samui är det omfattande översvämningar. Det stormar också så alla färj- och båtförbindelser har fått ställas in tills vidare. Det är lite märkligt att kylan och regnet kommer i slutet på mars då det brukar vara den varmaste och torraste månaden tillsammans med april. Många äldre personer säger sig inte komma ihåg något liknande. Vinterkläderna har i alla fall en strykande åtgång där de över huvudtaget finns att få tag i.

Det bara öser ner

Snacka om regn, jag har aldrig varit med om något liknande. Det är kopiösa mängder med vatten som det handlar om.

Ändå verkar Surin ha klarat sig förhållandevis bra. Men tågtrafiken mellan Bangkok och Surin är inställd på grund av översvämningarna i Nakonratchasima (Korat). Landsvägstrafiken har också fått ledas om då huvudvägen mellan Bangkok och Surin står en meter under vatten i Nakonratchasima. Flera personer har också omkommit där på grund av översvämningarna.
I Rayong och på Koh Chang har man också haft stora problem, bland annat har flera ras förekommit då vattenmassorna dragit med sig lera och jord från höglänta områden.
I dag besökte Thailands premiärminister Nakonratchasima och på TV kunde man se honom i en båt mitt i sta’n vinkande åt befolkningen.
Det är mer än femtio år sedan man varit med om något liknande i Nakonratchasima. Det har alltså hänt tidigare och är inte någon ny företeelse även om det var länge sedan senast. Självklart så kommer många ändå att skylla på klimatförändringar och koldioxidutsläpp.

Vi hade planerat att åka ner till Hua Hin under den närmaste tiden men nu vet jag inte hur det blir. Det är ca en månad kvar av regnperioden och än hinner mycket hända.

De goda föresatserna med mycket motion och träning har också fått skjutas på framtiden.

Monsunregn...

Att regnperioden inte är över fick vi besked om härom natten. Det öste ner hela natten och det blixtrade och dundrade så man knappt fick en blund i ögonen. I vanlig ordning blev det strömavbrott så Ac:n och fläktarna var mest till prydnad. Jag har ingen uppfattning om hur mycket det kom, men det handlade definitivt inte om millimeter. På gatan gick vattnet nästan till navet på bilhjulen.
Men å andra sidan är det varmt, inte en grad under 25 trots ösregn mitt i natten. På morgonen den 28 september, den dag vi lämnade Sverige, var jag tvingad att skrapa rutorna på bilen innan jag kunde köra ned den i garaget.

Skyltar, som den jag såg i någon av kvällstidningarnas Internet-upplaga, kommer aldrig att bli aktuella här.

Det var någon som frågade om jag sitter och skriver inlägg mitt i natten på bloggen. Ja, det har hänt men inte ofta. Tiden som anges på bloggen är svensk tid. Anledningen till det är att om jag ändrar till lokal tid så ändras tiden för alla tidigare inlägg också. Därför har jag valt att ha kvar svensk tid. Så står det att inlägget är upplagt 02.30 så har jag lagt upp det 21.30 lokal tid.

Typisk svensk midsommar...

Precis som förra året firade vi midsommar hemma hos Janne och Kim i Mosjön. Dagen till ära hade Janne inköpt en ny trädgårdsmöbel och vi hann få några timmar i de sköna stolarna innan regnet kom.

Nu var det inte någon större överraskningen då vädertjänsten varnat i förväg. Det var bara att förflytta sig inomhus och fortsätta firandet där.

Trots regnet så hade vi en trevlig dag och kväll tillsammans med Janne, Kim och andra bekanta.

Vattnet bara öser ner...

Att regnperioden inte är slut fick vi bevis för under eftermiddagen igår. På bara en halvtimme kom det lika mycket och kanske mer än det gjorde sammantaget under juli-augusti i Sverige. Avloppen kämpar en ojämn kamp mot vattenmassorna och det tar några timmar efter varje skyfall innan det torkat upp något så när.
Den här gången kom det mer än vad jag varit med om tidigare, jag mätte nivån på gatan och kunde konstatera att det var 22 centimeter från ytan ned till betongen.
Det skulle vara kul och dra iväg längs gatan med en liten racerbåt vid tillfällen som detta.

Midsommar i Sverige

Ännu en gång bekräftades det att naturen har sina egna lagar och att vi inte råder över vädrets makter. I stället för att fira midsommar utomhus så fick vi ta det inomhus. Lagom till att vi skulle sätta oss till bords så kom regnet.


Men man har inte roligare än man gör sig och i glada vänners lag finns ingen anledning att deppa för lite regn. Janne och Kim bjöd på en härlig midsommarbuffé och senare på kvällen blev det barbeque.

Det blev ett trevligt midsommarfirande och vi hade jättetrevligt.