Nu var det så dags att dra till varmare breddgrader. Den
svenska hösten och vintern bjuder inte på ett klimat som tilltalar mig på
”gamla da’r”. Nu är det väl inte enbart klimatet som gör att man längtar bort. Det Sverige som jag växte upp i finns inte
längre. Den trygghet och tillit som fanns där på den tiden, den saknar jag i
dagens Sverige. Till det finns det all anledning att återkomma, vilket jag
också har för avsikt att göra.
 |
| Allergisk mot riktiga pengar |
Det var stressigt sista dagen före avresan och på
dagordningen fanns bland annat punkten ”lämna testamente i bankfack”. Bankfacket
har jag på Swedbank, vilket nu känns som ett stort misstag. Det tog mer än
tjugofem minuter att få tillgång till bankfacket och sedan tog det ytterligare ca
två minuter innan jag kunde lämna bankpalatset på Storgatan. Medan jag väntade
på min tur kom jag i samspråk med några damer som stod i kön för insättning av
mynt och sedlar. En i högsta grad opersonlig upplevelse men en konsekvens av
att banken är allergisk mot riktiga pengar och därför överlåtit denna aktivitet
till en automat. Vad jag förstod av samtalet så hade nog inte de här damerna
för avsikt att kvarstå som kunder i Swedbank, vilket jag har full förståelse
för. Då jag var klar med mitt ärende hade nog de jag talat med minst en
halvtimme kvar innan de nått fram till automaten och kunde sätta in sina
pengar. I mina ögon är Swedbank en riktig skitbank och den uppfattningen baseras
även till stor del på att man i den banken inte kan överföra svenska kronor
till Thailand via internet, vilket man kan göra på Nordea och andra banker. I
Swedbank måste man först växla till Thailändska bath med en stor kursförlust
som följd innan man kan föra över pengarna till Thailand.
 |
| Sj överraskade efter alla problem |
Våra vänner Rolf och Karin hämtade oss på avresedagens
morgon och körde oss till stationen. På stationen dök även Micke och Choy upp
för att vinka adjö till oss. Det är trevligt med riktiga vänner. På stationen fick vi även se en uggla (ugglus
ruggus) vilka är ovanliga att få syn på under dyngnets ljusa timmar. Det såg ut att vara ett gammalt och fult exemplar. Vi kom i alla fall iväg med tåget
och alla oroväckande tankar vi haft beträffande SJ:s förmåga att hålla tidtabellen
visade sig vara överskattade den här gången. Vi anlände i stort sett enligt
tidtabellen till Arlanda där vi sedan väntade ca tre timmar innan vi bordade
planet till Wien som utgjorde den första etappen av resan. Incheckningen fick
vi göra i en automat där man också kunde välja vilka platser man ville sitta på
ända fram till slutdestinationen,i vårt fall Bangkok. Under väntetiden passade vi
också på att äta middag på en av Arlandas restauranger. För två räksallader, en
Fanta och en liten öl fick vi betala 343 kronor. Jag upphör aldrig att förvånas
över flygplatsernas prissättning.
 |
| Austrian Airlines Boeing 747 |
I Wien fick vi vänta ytterligare tre timmar innan vi kom
iväg sista biten till Bangkok. Den här gången flög vi med Austrian Airlines och
det fungerade som vi förväntat oss. Jag hade bokat tidigt, redan den andra juli
och kostnaden för två biljetter, avbeställningsskydd, konkursskydd och
servicepaket Plus kostade inte mer än 11 880 kronor vilket får anses vara
mycket billigt. Jämfört med Thai Air sparade vi mellan sex – och åtta tusen
kronor och för den summan väntar jag gärna tre timmar i Wien.
 |
| Suvarnabhumi i Bangkok |
Till Bangkok anlände vi några minuter före tidtabellen och
utan några problem passerade vi gränskontrollen och jag drog en lättnandes suck
då våra väskor dök upp på bandet eftersom Yaya kastat bagagekvittona i en
soptunna på Arlanda! Väl utomhus på väg till taxistationen möttes vi av en helt
annan temperatur än den vi vant oss vid de senaste månaderna. 35 grader visade
termometern och svetten rann. Jag blev sedan tvingad att fråga taxichauffören
om han inte hade AC i bilen vilket han naturligtvis hade. Efter några minuter
måste han stanna för att sätta på sig en jacka.
En halvtimme senare var vi framme vid hotellet och på
kvällen åt vi middag tillsammans med Mijo och hennes pojkvän. Därefter var det
sängläge som gällde efter en resa på ca 23 -24 timmar från ”dörr till dörr”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar