En kort utflykt utan resultat....

Jag har varit några dagar i Korat och hälsat på min vän Christer, som liksom jag är från Sundsvall, innevarande vecka. Tanken var att kolla på några begagnade Harley Davidson motorcyklar men det sket sig då tuc-tuc-föraren överskattade sina geografiska kunskaper och efter lite åkande hit och dit utan resultat så tröttnade jag och vi återvände till hotellet och tillbringade eftermiddagen vid poolen istället.

Tågstationen i Korat

Det är karakteristiskt för många människor I Thailand att ge sken av att de har svar på alla frågor som en utlänning ställer. Jag kan stå i en fyrvägskorsning och fråga fyra olika personer om vägen till en viss plats, en busstation eller en restaurang och få fyra olika besked om vilken väg jag skall ta. Alla verkar lika självsäkra och trovärdiga och pekar ut åt vilket håll jag skall gå med ett stort leende på läpparna. Att säga ”jag vet inte” finns inte på kartan.

Det verkar stanna vid en dröm

Det började faktiskt krångla dagen innan jag skulle åka. Jag åkte till järnvägsstationen för att köpa biljetten men fick då höra att man inte kunde boka på de alternativa avgångar som jag var intresserade av. Det kändes märkligt då jag tidigare köpt biljetter flera dagar före avresedagen då jag åkt till Bangkok. Jag tvingades därför ta med hustrun till järnvägsstationen dagen efter för att reda ut begreppen. Det fanns en förklaring till det hela visade det sig. Några gånger per dag går det några tåg där thailändarna får åka gratis och faranger betalar en symbolisk avgift och där får man åka i mån av plats och man kan inte boka i förväg. Luftkonditioneringen på dessa tåg består av öppna fönster och träbänkarna är inte speciellt inbjudande. En del passagerare har levande djur med sig och har man otur kan man få dela säte med en ilsken tupp. Det var inte något speciellt svårt beslut att ändra avgångstiden trots att jag då skulle tappa nästan en hel dag i Korat. 

Det blev expresståget med avgång kl 16.41 och ankomst till Korat kl 18.47 och från stationen i Korat till hotellet med tuc-tuc. Jag checkade in ganska precis kl 19.00 och efter att fräschat till mig så anslöt Christer på rummet. Efter några aptitretare intog vi hotellets restaurang och åt varsin kycklingstek. Det blev en relativt tidig kväll då vi skulle på jakt efter en Harley Davidson dagen efter.

Dagen efter fick inte heller någon bra början då Christer beställt ett kabel-TV abonnemang och där leverantören lovat komma och koppla in abonnemanget ca kl 10.00. Till slut fick han lämna nyckeln i receptionen och vi kom iväg ca en och en halv timme senare än planerat. Det är inte heller speciellt ovanligt här. Någon respekt för överenskomna tider har man inte. Hur det gick med jakten på en Harley Davidson-försäljare redovisade jag inledningsvis. Nu hade det kanske ingen större betydelse då jag inte har för avsikt att investera i en Harley Davidson med nuvarande växlingskurs. En kurs som inte har varit sämre sedan i början på 2009.

Dagen avslutades på en lite finare restaurang där vi åt varsin Gordon blue och drack ett glas rödvin innan vi avslutade kvällen på en internationell bar med varsin öl.

Det krånglade in i det sista. Efter det att jag ätit frukost och återkommit för att låsa upp dörren till mitt rum fungerade inte nyckeln i låset och en reparatör fick tillkallas. Efter det att han sprutat in lite olja i låset ordnade det sig och jag kunde komma in och packa inför återfärden till Surin.

De tjugo milen mellan Korat och Surin klarar expresståget av på lite över två timmar. Vagnen jag åkte ifrån Surin till Korat verkade vara ny och det var utan tvekan det bekvämaste tåg jag åkt med i Thailand. Men vagnen från Korat till Surin hade de vanliga bristerna, i den avdelning jag hamnade i, medan den andra avdelningen var helfräsch. Av det drar jag slutsatsen att vagnarna inte är nya utan renoverade och den vagn som jag åkte i var bara halvfärdig. I stället för restaurangvagn så har man en tågvärdinna som serverar lunchen på samma sätt som man gör i ett flygplan och maten ingår i billjetpriset som är 384 bath enkel resa.

På torsdag eftermiddag var jag tillbaks i Surin igen. Skönt med lite avkoppling och att träffa andra människor än de jag möter dagligen.

Nästa resa går till Phuket och Kata Beach. Det är inte riktigt klart än, men antagligen bär det av i slutet på januari eller i början på februari.