Hemresan 2018...

Nu har vi varit hemma i en dryg vecka. Vi lämnade Sundsvall på morgonen den 26 september och bytte från tåg till flyg på Arlanda på eftermiddagen och landade i Bangkok efterföljande morgon efter en i stort sett händelselös resa. Efter det passkontroll, uthämtning av bagage och taxi till hotellet.

Dusch och en kolhydratfri frukost på hotellet och en timme senare med skytrain till den svenska ambassaden för att få mina inkomstuppgifter verifierade och presentabla för den thailändska immigrationsmyndigheten.

Här tar man allvarligt på sådana saker till skillnad från en del andra ökända länder där man förespråkar öppna gränser och fri invandring.

Det blev en natt i Bangkok, men utan nämnvärda utsvävningar, bara en enkel middag på ett av våra stamställen innan dagen avslutades.

På fredagmorgonen blev vi skjutsade till busstationen av en av hotellets chaufförer som vi känner sedan länge. 

Trots att bussen bara stannade på ett ställe under resan så tog det drygt sex timmar innan vi landade på busstationen i Surin

Vi fick ta två tuc-tucar till vårt hus då vi var tre personer och där två utnyttjat att man kunde ha 30 kg i bagaget.

Det blev en spännande tur från busstationen hem till huset. Alla funderade på hur Jippo (vår hund) skulle reagera då vi dök upp.

Han kände igen oss direkt och stod på bakbenen mot grinden gnällande och skällande. 

Då vi öppnade grinden var han nära att välta mig av ren glädje. 

Han släppte mig knappt med blicken under fortsättningen av kvällen.

Vår housekeeper hade fejat och städat, det luktade rent i hela huset. Det kändes skönt att vara hemma igen.

Men redan på måndagsmorgonen trängde verkligheten sig på. Det svenska valets efterskalv var påträngande. Det framgick inte minst av Agendas repris som jag tog del av tidigt på morgonen.

Den overklighet jag upplevt efter det att valresultatet redovisats har efterhand förstärkts. En overklighet som rimmar illa om man verkligen vill regera landet. 

Här tror jag det stora problemet föreligger - ingen vill regera Sverige och jag är knappast förvånad med tanke på vad jag redovisat i mina senaste inlägg avseende den svenska ekonomin.

Sverige är på dekis i en sällan skådad omfattning och de som bär på vetskapen och de bakomliggande orsakerna till det vill knappast prata om det.

Jag har för avsikt att återkomma i frågan men till dess känns det skönt att bara betala 9,26 kr/lit diesel och de som kör på bensin betalar bara 8,84 kr/litern i det som många svenskar betraktar som ett U-land.

För någon dag sedan gjorde jag några inköp på ett av stadens större supermarkets och notan slutade på 1 151 bath och det som motsvarar moms i den humanitära stormakten slutade på 75,30 bath här hos oss.

Snart kommer Migrationsverkets redovisning/prognos för invandringen under 2018 vilket sannolikt får normalt tänkande människor att sätta kaffet i vrångstrupen medan miljö- och centerpartister lär jubla i högan sky.

Jag upplever inte att det förekommer några märkbara politiska aktiviteter i Thailand för närvarande. Det thailändska folket har framförallt haft förmånen att slippa aktivister och några aktiviteter som motsvarar miljöpartiets härjningar i Sverige.

Här upplever jag att det är ordning och reda i samhället. Ingen brist på poliser, lärare eller sjukvårdspersonal. Till och med tågen fungerar.

Detta i ett land av Sveriges storlek men med ca 60 miljoner innevånare.