Igår bjöd jag ut mina två thailändska svågrar på
lokal. Det är några månader sedan jag lovade att ta med dem ut men jag har
gruvat mig lite på grund av mina höftproblem.
Men igår var det äntligen dags.
Den äldste av svågrarna bjöd, utan att jag visste
något, med en kompis hemma från byn. Självklart på min bekostnad. Uppfattningen
att vi har träd i Sverige som det växer pengar på är grundmurad här.
Vi besökte ett nöjespalats som heter Tavandang
vilket kanske med lite god vilja kan liknas vid Hamburger börs i Sverige. En
restaurang med uppträdande på en stor scen.
Dans, sång och musik av duktiga aktörer och
aktriser. Mina gäster beställde in en flaska whisky samt soda water. Själv tog
jag några öl.
Det fungerade så att vår servitör blandade nya
drinkar i takt med att de föregående druckits ur. Så fort det var tomt i någons
glas dök han upp och stänkte i några droppar whisky varefter han fyllde på med
soda water upp till kanten på glaset.
När jag några timmar senare tog in notan kunde jag
konstatera att affärsidén var försäljning av så mycket soda water som möjligt.
På vår supermarket kostar en sexpack 47 THB och här kostade en flaska 40 THB.
Det blev en trevlig kväll och notan slutade på ca
1 800 THB inklusive dricks, ca 450 SEK. Eftersom det var någon deciliter
kvar i whiskyflaskan så togs den med då vi gjorde kväll. Bottensatsen drack de
sedan upp hemma hos mig medan de väntade på att en av mina svägerskor skulle
hämta upp dem. Allt enligt parollen ”intet skall förgås” verkade det som.
