Tjyvarnas marknad....

När man bor så stor del av tiden i Thailand som vi gör gäller det att utnyttja alla möjligheter att föra över svenska kronor på billigast möjliga vis och till bästa växlingskurs. I första hand så har jag gjort det genom att föra över SEK via Internet från Swedbank och det har inte varit några problem. På två, till tre dagar har jag haft pengarna på mitt konto i Bangkok Bank till en bättre växlingskurs än exempelvis vad Forex och andra svenska penninginstitut erbjuder.

Girighetens logotye

Det händer också att jag använder mig av ICA-kortet för uttag i bankomater men sedan de thailändska bankerna började ta ut en avgift på 150 Bath per uttag gör jag det endast i undantagsfall.

I förra veckan skulle jag, som så många gånger förr föra över en summa SEK från Swedbank till Bangkok bank vilket visade sig vara omöjligt. Banken har nämligen begränsat de valutor som kan överföras till Thailand. Nu kan man endast överföra EUR, USD och Bath (THB).

Jag är ju en så’n där besvärlig jäkel, när jag sätter den sidan till och självklart skickade jag en förfrågan om vad denna ändring berodde på.

Jag fick följande svar från Swedbank ” Svenska kronor är möjligt att skicka till vissa länder men rekommenderas inte eftersom det kan innebära att överföringen tar längre tid samt att överföringen då ofta blir växlad till en sämre växlingskurs i utlandet. Till Thailand kan du endast skicka i följande valutor: THB, USD, EUR. Med vänlig hälsning Amer Kljako.”

Med andra ord förutsätter Swedbank att de har med en idiot att göra. Jag måste alltså köpa en annan valuta till en dålig kurs som jag sedan kan skicka till Thailand. Ännu ett sätt för en de svenska storbankerna att pungslå kunderna.

Det känns som om det är dags att kapa banden med Swedbank och det gör jag då jag kommer till Sverige nästa gång.

Genom Nordea kan jag fortfarande skicka valfri valuta.

En snabbis i Bangkok....

Bangkok, städernas stad

Förra veckan var vi i Bangkok några dagar. Syftet var i första hand att uppdatera Yayas nya pass med det permanenta uppehållstillståndet. Det klarade vi av första dagen men vi måste återkomma då man måste skicka uppgifterna till migrationsverket i Sverige som sedan skickar tillståndet till ambassaden i Bangkok. Det skulle ta två till tre veckor.

När man ändå är i Bangkok så blir det en hel del annat också. Bland annat så träffade vi Mijo, Yayas äldsta dotter, som pluggar på universitetet. Vi besökte även en kusin till Yaya som öppnat en butik för uthyrning av brudklänningar, smokingar, mm. Det blev också några middagar på några ”finare” (d v s dyrare) restauranger samt i vanlig ordning en kostnadskrävande shopping. Inklusive tågbiljetter gick de två dygnen på något över fjortontusen bath, d v s ca 3000 SEK enligt aktuell kurs. Det kostar att ligga på topp.

Rättelse....

Annie Lööf

Den 14 februari hade jag ett inlägg där jag bland annat påstod att Annie Lööf hävdat att Sverige har kapacitet att ta emot 40 miljoner invandrare vilket var helt fel. Det kan väl nästan vem som helst förstå att det var alldeles åt h-vete.

Vad Annie Lööf har sagt är att Sverige kan ta emot 30 miljoner invandrare och på så sätt få Sveriges befolkning att uppgå till 40 miljoner innevånare. Vilket är en väsentlig skillnad - eller?

Det är bara att erkänna att jag hade fel och be Annie Lööf om ursäkt.

Ingenting att lita på....

Måndagen den 2 januari hade jag ett inlägg på bloggen under rubriken ”Några reflektioner angående företeelser inom Svensk travsport 2011” där jag bland annat häcklade de så kallade experterna.

Men jag skrev också om kusk- och tränarintervjuer där jag pekade på att det kan vara särskilt (o)lustigt när två personer från samma stall uttalar sig i olika medier och kommer med olika information om samma häst, vilket kanske inte är alltför vanligt men det förekommer dock.

Jan Olov Persson

Inför dagens V75-tävlingar på Bergsåker kunde man läsa följande uttalande på Bergsåkers hemsida;

- Haga Kungen gick i mål med lite sparat på Solvalla

senast. Distansen är en fördel och han är en av de

hetaste segerkandidaterna här, säger Jan Ove Olsen

hos Jan-Olov Persson.

I aftonbladet kunde man läsa följande uttalande från tränaren själv;

6 Haga Kungen (Jan-Olov Persson) springer på ganska bra hela tiden. Är ingen raket ut men har blivit allt bättre. Jag hoppas hamna vettigt på det. Då ska han kunna vara trea, fyra kanske. Jag har svårt att tro på mer, säger Janne.

Hur det slutade? Haga Kungen var mycket snabb ut och tog enkelt hand om ledningen där han ledde loppet till 20 meter före mål och fick stryk med huvud. Vem som vann? Jo det gjorde Feseth Nils körd av Jan Ove Olsen!!!

Kusk- och tränarintervjuer kan ha ett visst underhållningsvärde, knappast något mer.

Bombattentat i Bangkok....

I tisdags briserade ett antal bomber inne i centrala Bangkok. Det började med en explosion i en fastighet vid Sukhumvit 71, som disponerades av fyra Iranska medborgare. Det fortsatte sedan med att en av iranierna kastade en bomb mot en taxibil som vägrade stanna och fortsatte sedan med att samma person slungade en ny bomb mot en polispatrull. Den fjärde bomben exploderade i händerna på terroristen som enligt uppgift skadades svårt. Tre andra personer skadades lindrigt.

Ytterligare en bomb desarmerades med hjälp av en vattenkanon.

Bild: Bangkok Post

Polisen lyckades senare gripa en av de övriga terroristerna på Suvarnabhumi flygplats då han försökte ta sig till Kuala Lumpur i Malaysia. Under onsdagen greps en tredje terrorist i Malaysia.

Israeliska myndigheter har kopplat samman händelsen i Bangkok med dubbelattackerna på Israeliska diplomater i Georgien och Indien. Från Israels sida hävdar man att terrorattentatet i Bangkok ingår i en världsomfattande iransk terrorplan.

Det har inte framgått om de thailändska myndigheterna har funnit någon koppling till den Libanes, med svenskt medborgarskap, som greps för drygt en månad sedan.  

Vid undersökning av huset där explosionen inträffade har myndigheterna funnit två C4-bomber och magneter, troligtvis avsedda att användas för att fästa bomber på fordon. Detta talar väl till viss del att Israelernas farhågor besannats.

Källa: Bangkok Post

Effekter av politiska ledarbyten mm....

Flera av våra politiska partier har bytt ledare under den senaste tiden. Annie Lööf har efterträtt Maud Olofsson i centerpartiet, Åsa Romson och Gustav Fridolin styr nu Miljöpartiet, Jonas Sjöstedt petade Lars Ohly i Vänsterpartiet och Stefan Löfvén är ny skeppare på socialdemokraternas skuta.

När United Minds opinionsundersökning redovisades den 13 februari verkar det ganska uppenbart att resultatet påverkats av att Löfvén tillträtt (eller att Juholt avgått). Sossarna jublar nu över siffror som bara för någon månad sedan var rena katastrofen

Det mest intressanta är att Centerpartiet backar med 2,4 procentenheter till 3,9 procent och därmed hamnar under spärren till riksdagsvalet.

Vi kan ta emot 40 miljoner invandrare

Många centerpartister uttrycker sin förvåning och statsvetarna har svårt att hitta en förklaring till att Centerpartiet inte fått någon ”Annie Lööf – effekt”.

Men hallå, vadå inte ha fått någon ”Annie Lööf – effekt”? Det är väl just det man fått. Världens tolerantaste folk har nu nått vägs ände och Lööfs uttalande om att Sverige har kapacitet att ta emot 40 miljoner invandrare har nu slagit igenom. Det är bara att konstatera att hon skitit i det blå skåpet. Vi är många som hoppas att detta mupp-parti åker ur riksdagen så fort det bara går.

Det är också intressant att det parti som säger sig vara mest feministiskt i riksdagen, Vänsterpartiet, efter dagens val av Hans Linde till gruppledare, nu har män på de tre tyngsta posterna inom partiet. Det är sånt som skapar trovärdighet - eller?  

Bättre än förväntat......

Den 21 november förra året hade jag ett inlägg på bloggen om vår förstörda keramikhäll. En platta hade slutat fungera och vi hade anlitat en elektriker för att avhjälpa felet men det ville sig inte bättre än att han knäckte hela hällen. Självklart sakande han ansvarsförsäkring och några besparingar att ta av kunde vi bara drömma om.

En trasig keramikhäll

Jag fick köpa en ny häll för vilken jag betalade 18 350 bath.

Den utgiften ställde hela budgeten för november månad på sniskan och jag kände mig ganska missnöjd med tingens ordning. Nu är jag ju inte den som ältar gamla händelser men jag kunde inte riktigt släppa det här och till slut började jag gå igenom försäkringsvillkoren men jag kunde inte hitta något om att det var självklart att skadeersättning skulle utgå.

Men det kostar ju inget att försöka, bara tid vilket jag har gott om.

Så jag började med att uppmana elektrikern att skriva ihop en redogörelse för hur han burit sig åt för att knäcka hällen. Den 21 december i fjol skickade jag sedan elektrikerns redogörelse tillsammans med kvittot på den nya hällen och ett krav på ersättning till bolagets huvudkontor i Bangkok.

Efter flera telefonsamtal och påstötningar fick jag den 31 januari äntligen ett förslag på ersättning via fax. Efter nedskrivning av värdet på den gamla hällen var bolaget berett att betala 10 000 bath i ersättning. Jag konstaterade ganska snart att det var en summa som inte var förhandlingsbar och accepterade.

Då jag inte räknat med någon ersättning så var det 10 000 bath mer än jag räknat med. 
Våra thailändska vänner och bekanta är väldigt imponerade.

Att ligga på sjukhus i främmande land....

När man bor i ett främmande land finns inget naturligt skyddsnät om man blir sjuk eller råkar ut för en olycka och efter 45 dagar så upphör hemförsäkringen att gälla. Så från den 46:e dagen och fram till dagen för planerad återresa har jag täckt upp med en reseförsäkring. Under de nästan tio år jag bott i Thailand har jag varit lyckligt skonad från några händelser som krävt några större vårdinsatser. Det har på sin höjd handlat om någon infektion eller inflammation där det räckt med ett läkarbesök och medicinordination. I dessa fall har kostnaderna varit så pass blygsamma att jag avstått från några krav på mitt försäkringsbolag.

Bättre har man ju mått

I veckan som gick ändrades helt plötsligt förutsättningarna då jag var så pass dålig att jag måste läggas in på sjukhus.

Den stora skillnaden jämfört med svenska förhållanden är att man slipper bli sittande i ett väntrum på en akutavdelning, här slussas man vidare direkt till rätt avdelning utifrån den diagnos man fått eller utifrån de symtom man beskriver dock via röntgenavdelningen.

Innan jag åkte från bostaden hade jag sammanställt alla väsentliga uppgifter som namn, ålder, försäkringsbolag, symtom, när symtomen började o s v i ett dokument vilket jag överlämnade vid ankomsten till sjukhuset.

Efter röntgen placerades jag i ett så kallat VIP-rum med egen toalett och dusch samt TV, kylskåp och vattenkokare. Rummet var också utrustat med AC och det fanns även en bred säng så att en eller flera anförvanter kan övernatta.

Provtagningarna påbörjades omedelbart och medicineringen inleddes snabbt med koksalt och antibiotika intravenöst samt smärtlindrande och febernedsättande medicin.

Det serveras ingen mat genom sjukhusets försorg utan någon restaurangägare går runt och tar upp beställningar och levererar sedan mot kontant betalning. Nu var detta inte aktuellt för mig då jag helt saknade aptit.

Det är väl bemannat och jag upplevde ingen som helst stress hos personalen. Det förekommer inte heller någonting som påminner om de svenska ronderna med en större folksamling som drar från säng till säng. Här kommer endast doktorn tillsammans med en sköterska och han har ingen brådska utan ger en den tid man anser att man behöver för att få svar på sina frågor.

Då jag hade hög feber svettades jag en hel del och man bytte sängkläder och sjukhuskläder fyra gånger under natten.

VIP-rum med TV och kylskåp

På morgonen hade febern gett med sig och blodtrycket var normalt så jag blev utskriven och fick även en påse med mediciner att intagas enligt ordination.

Dagen före hade jag betonat att det var viktigt att sjukhuset kontaktade försäkringsbolaget för att få en betalningsgaranti utställd. Det hade man naturligtvis inte gjort utan man ville ha min hjälp med att kontakta försäkringsbolaget och efter många om och men så kunde jag förmedla en kontakt där de kunde tala thailändska eftersom ”kassören” inte kunde tala engelska.

Till slut kunde jag i alla fall lämna sjukhuset och återvända till bostaden utan att jag känner mig botad. Återbesök nästa söndag