Inför dotterns bröllop....

I morgon är det dags för bröllopet efter flera veckors förberedelser. Hustrun har definitivt inte varit sig själv under den senaste tiden, nerverna har legat utanpå som man brukar säga. Själv har jag legat lågt, då eventuella förslag eller synpunkter från min sida mest brukar betraktas som pittoreska inslag då jag inte är bevandrad i de thailändska traditionerna.

Det är en hel del som skall förberedas, beställas, inköpas, hämtas, iordningställas etc. Tillstånd har inhämtats för att få annektera halva körbanan utanför huset och för att få spela musik efter en viss tid på kvällen. Högtalare (modell större) och musikanläggning har hyrts liksom tält, bord och stolar samt fläktar. Fyra grisar har hämtats, slaktats och grillningen har påbörjats. Inköp av drycker som, läsk, cola, öl och destillerade dito har inhandlats i ett relativt tidigt skede medan frukt, grönsaker och andra färskvaror inhandlats de senaste dagarna.

Nästan hela byn samt släkt, vänner och bekanta har engagerats i förberedelsearbetet och det mesta verkar ha gått enligt förhoppningarna. Damerna har koncentrerat sig på matlagningen medan den manliga delen ansvarat för de tekniska frågorna som tältresning och uppkoppling av ljudanläggning. Själv har jag deltagit i visst transportarbete i begränsad omfattning och eftersom vi har hunden som måste utfordras två gånger per dag har jag klarat mig ifrån övertidsarbete.

Sent i kväll skall det mesta vara klart inför själva bröllopet och åtföljande partaj.

 

Ingen brist på drycker direkt

Ett av tälten på plats

Iordningställande av mat

Det är en hel del som skall diskas innan det används

Många som är engagerade

Bara glada miner

 

Ännu en fest....

Festerna bara avlöser varandra. Yayas yngsta syster, Gay driver en agentur i provinserna Surin och Buriram. Agenturen omfattar ensamrätt att sälja företagets produkter i dessa två provinser. Hon har sitt ”huvudkontor” och lager i anslutning till sin bostad i en liten by strax utanför Prasat och en depå i Buriram.

Invigningen av depån

Verksamheten har hela tiden ökat och det verkar vara bra lönsamhet på det hela. Då hon dessutom är så snål, att en Skotte skulle betraktas som slösaktig i jämförelse, så håller hon utgifterna nere. Det är svårt att få en uppfattning hur många som jobbar för henne då det inte förekommer något anställningsförhållande på det vis vi har i Sverige. Det verkar mer som att alla som distribuerar produkterna jobbar som egna företagare.

Produkterna består i huvudsak av olika drycker som kokos-, frukt- och energidrycker av olika slag samt mjölkprodukter varav en del är färskvara och kräver hög omsättningshastighet. Vad jag har förstått så verkar skattevillkoren vara väldigt förmånliga.

"Huvudkontoret"

I måndags var det dags att inviga en ny depå strax utanför Lamduan. Hon har investerat ca 3 miljoner bath i en lokal på två våningar där bottenvåningen utgörs av lager och den övre våningen är bostad för några som skall vara anställda och sköta lagret. Det vill säga ta emot och lämna ut produkter till försäljarna som sedan distribuerar dessa till butiker, restauranger och bensinstationer etc.

Chefen själv (vitklädd)

Invigningen går till så att en massa inbjudna människor lämnar ett kuvert med pengar och önskar lycka och välgång med verksamheten därefter äts och dricks det. Men innan det druckits alltför mycket skall munkarna välsigna lokalen. Det kan vara från tre munkar upp till i stort sett hur många som helst men antalet måste vara delbart med tre. I det här fallet var det nio munkar som fullgjorde sitt värv. Så förhoppningsvis borgar väl det för att verksamheten skall gå bra och utvecklas ännu mer framöver.

På lördag blir det ny fest, då yngsta dottern gifter sig. Preliminärt blir det runt 360 gäster så det blir knappast någon intim sammankomst.

Hundbiten....

Häromdagen var jag inne i centrum i syfte att inhandla ett par snygga byxor inför det stundande bröllopet. Jag hade först tänkt sy upp en linnekostym men det var dåligt med passande tyger så jag valde i stället den lättare vägen.

Det var strax efter klockan sex på kvällskvisten och jag hade just parkerat och låst bilen. På väg till butiken blir jag anfallen av en byracka modell mindre, men riktigt ettrig. Jag han aldrig se då han kom utan kände bara hur det bet till i benet. Men trots att jag reagerade blixtsnabbt och ruskade bort honom hann han bita igenom jeansen så att blodvite uppstod. Han försökte sedan igen men då var jag beredd och med en välriktad spark skickade jag upp honom i krysset på ett tänkt fotbollsmål. Det gjorde att intresset för mig fick ett abrubt slut.

Några thailändare som blev vittnen till incidenten förklarade att jag måste kontakta läkare, vilket jag gjorde dagen efter. Där blev det både spruta och antibiotika.

Jag har bott här i mer än elva år och har aldrig varit i närheten av att bli biten tidigare. Visst har det hänt att en och annan byracka har skällt och morrat åt mig men de brukar ytterst sällan komma inom ”sparkavstånd”. Det är möjligt att han kände lukten av Zippo från mina jeans och att det var det som utlöste attacken.

Svårt när sanningen måste modifieras...

Det är inte utan att jag får en viss medkänsla för en del av våra politiker ibland. I går var det Tobias Billström som trampade på en försåtlig mina vilket fick hela lådvinsvänstern och så gott som alla åsiktsfascister att fara i taket och starta en s k twitterstorm.

Ett stort problem för de flesta av våra politiker är att sanningen måste modifieras när man uttalar sig och ibland blir det fel. Det går det bara inte att säga precis som man tycker och framför allt inte som verkligheten ser ut för då åker det röda rasistkortet fram.
Vad var det då som retade vansinne på vänsterpacket den här gången? Jo, Billström sa bara som det är när det gäller människor som gömmer illegala personer i vårt land.
Han citerades i DN (tidningen som på fullt allvar propagerar för att illegala invandrare skall få rösträtt i kommunal- och riksdagsval i Sverige) enligt följande. ”I bland har vi bilden av att personer som är gömda bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda”.
So what? Det torde knappast finnas så många blonda svenska damer i 50-60-årsåldern som har möjlighet att inkvartera en majoritet av alla illegala som vistas i vårt land.

Ja, men var bor de annars?

Det finns olika lösningar på det problemet, vi har bland annat att göra med driftiga nybyggare och naiva myndigheter och det är bara fantasin bland dessa entreprenörer som sätter gränser. Ett exempel är när en familj från främmande land har beviljats permanent uppehållstillstånd och erhållit en bostad i vårt land så kan t ex kvinnan i familjen anmäla att hon misshandlas av maken och därför vill ha en ny bostad för sig och barnen. Det brukar gå bra då svenska myndigheter har noll koll i de flesta fall. Sedan bor man kvar i den gamla lägenheten och hyr ut den nya till illegala. I en trea kan man inhysa 10 - 12 personer á 1000 – 1500 kronor i månaden. En bra extrainkomst utöver beviljade bidrag.

Detta medan svenska ungdomar tvingas bo kvar hos föräldrarna tills man är i trettioårsåldern.  

Inte mycket att fira egentligen....

Vad jag har fått mig berättats så föddes jag den tredje mars 1943. Detta faktum är dokumenterat i diverse identitetshandlingar som pass och körkort mm.

Utifrån denna realitet så inföll min sjuttionde födelsedag förrförra söndagen och dagen till ära hade vi abonnerat en restaurang i stan. Jag tycker inte att det är något att fira att man blir allt äldre men familjen tyckte annat och då fick det bli så.

Vi har inte något större umgänge här borta men det är några som vi träffar lite mer frekvent och dem hade vi bjudit in. Det blev lite internationellt över det hela då det var vänner och bekanta från Sverige, Australien, Wales, Canada och inte minst Thailand som förgyllde min högtidsdag. Barnen, samt några av hustruns väninnor var också med. De sistnämnda antagligen med förhoppningar om att det skulle dyka upp någon eller några ogifta svenska kamrater till mig.

Vi startade hemma med några drinkar varefter vi förflyttade oss till restaurangen som under hustruns överinseende hade fixat till förrätt, huvudrätt, efterrätt samt kaffe och tårta. Som huvudrätt serverades en stekt köttbit av riktigt bra kvalité vilket inte är så vanligt förekommande här borta. Köttet var importerat från Nya Zeeland och uppskattades av de flesta. Här har det ännu inte uppstått någon debatt om hästkött men vem vet, vi hade inte resurser att genomföra en DNA-test. Fuskas det här så tror jag mer på att det handlar om hundar.

 Några av de thailändska damerna har dock lite svårt med den västerländska matkulturen och föredrar rätter med ris eller nudlar. Detta innebar att Zippo fick ett rejält skrovmål dagen efter då delar av inte helt uppätna biffar medtogs hem i en ”doggybag”.  Efter avslutad middag återvände vi hem och avslutade dagen med kaffe och cognac samt en och annan grogg som traditionen påbjuder vid ett sådana här tillfällen. Under samma tid så tillredde och inmundigade damerna thaimat tillsammans med lite gott vin från Australien, så innan det var dags att bryta upp så var alla mätta och belåtna.  Klockan var runt tre på morgonen innan jag som nybliven senior intog sängen.

Men det var inte slut med detta, förra söndagen hade vi ett nytt partaj på samma tema d v s min sjuttioårsdag. Då var det hustruns släkt och några av våra vänner hemma i byn och flera som jag träffade för första gången som var inbjudna. Då höll vi till i Yayas hus hemma i byn

Här serverades helstekt gris, ris och grönsaker. Grisen hade levererats dagen före och två bröder påbörjade grillningen redan på lördag kväll och sedan jobbade de i skift fram till söndag eftermiddag. Yaya hade hyrt bord och stolar så att alla skulle få plats. Det var nog drygt 50 personer som uppvaktade och lät sig väl smaka av förplägnaden. Särskilt uppskattat bland de manliga gästerna var förutom maten, den goda tillgången på brända och destillerade drycker.

Men nu är firandet över och livet har återgått till det mer normala stadiet. 

Nedan följer ett litet galleri från festerna.

Långbord på restaurangen

Några av hustruns väninnor

Födelsedagstårtan

Helstekt gris

Blomsteruppvaktning

Det rådde ingen brist på utrymme

Mer blommor

Bybor och släktingar till Yaya uppvaktar

Alla verkade trivas

Traditionell thailändsk uppvaktning med garn runt handlederna