Tandbehandlingen går vidare...

I morgon är det tandläkarbesök igen. Nu handlar det om att forma stifttanden. Det blir att sitta där, försvarslös i stolen, med någonting som liknar gubblera i käften. Jag gruvar mig redan. Att jag gruvar mig beror inte enbart på vad det kostar utan vad han håller på med i min mun. Jag är medveten om att jag betalar en annan taxa än infödingarna gör men jag accepterar det bara jag slipper ranta runt hos tandläkarna varje vecka.
Problemet här är att man får en tid för behandlingen och sedan sitter man där och väntar, klockan går och det blir tio minuter, tjugo minuter, trettio minuter och då, precis då håller jag på att explodera. Händer det inte idag så kanske det händer i morgon - är parollen.
Jag provar att prata thailändska med honom men han begriper ingenting – säger han. Han talar engelska med mig men jag begriper inte heller – säger jag.
Han talar thailändska med Yaya, Yaya talar engelska med mig och jag svarar på engelska och Yaya översätter till thailändska. Det är nästan obeskrivbart. När stifttanden är klar blir det nog tandläkarbyte igen..

Stressigt värre....

Det är nästan så att jag känner mig stressad. Det finns folk som undrar hur jag får tiden att gå. Det är inga problem, den bara rinner iväg. Jag tycker inte att jag hinner med allt som jag vill hinna med.
Sistlidna lördag hann jag inte med att spela V75, jag hade inte ens gjort ett utkast men jag tror att jag sparade pengarna med tanke på hur raden såg ut.
Däremot hann jag hem för att kolla in kvalen till fotbolls-VM. Sveriges match mot Portugal startade 03.45 här borta. Men det var ju fler matcher att titta på så natten blev lång och söndagen blev en sovdag.
Jag tittade på Montenegro – Italien, Kroatien – England, Iran – Saudi Arabien, Uzbekistan – Quatar(bilden) samt Japan - Bahrain förutom Portugal – Sverige. Utbudet är obegränsat och fotboll är underhållande.
Nu delar jag inte den uppfattning som svensk media företräder (skall man lyssna på dem så är Sverige redan världsmästare – som vanligt).
Min uppfattning är att Sverige hade en djävla tur, Portugal gjorde allt utom mål. Snick, snack i svenska tidningar om ”taktisk triumf”, enbart tur enligt min uppfattning när man ser till bollinnehav och skott på mål. Okay, jag håller på Sverige men var är all rim och reson?
Matchen mot Danmark i juni blir nog avgörande för om Sverige skall gå vidare. Målskillnaden är ju på gränsen till löjeväckande. Nu handlar det om att göra mål och vinna matcherna, fegliret är kört och med det går man inte vidare.´

Barnen har ledigt från skolan och Mijo feriejobbar i Mahasarakhan och Mort hjälper till hemma med städning, tvätt, strykning och matlagning.
Unge herr’n sticker iväg på morgonen och kommer hem då solen gått ned. Här är det fotboll, basketboll, bad i polen och kompisarna som gäller. Med 35 bath på fickan så räcker det både till lunch och att något att dricka. Cash is king!

Idag har vi haft besök från Sverige. Det är nog det första besöket vi haft från svenskar bosatta i Sverige. Janne och Kim från Bosvedjan hälsade på och jag fick tala svenska några timmar, kändes skönt.
Janne och Kim har ett hus ca 60 km från oss på vägen mot gränsen till Kambodja. Huset ligger i närheten av Kims föräldrahem och är inte riktigt färdigt ännu. Det är ungefär som Yayas hus hemma i byn, det blir lite eftersom. Det skall vara klart då Janne går i pension om några år om jag förstått det rätt.Innan de åker tillbaks till Sverige skall vi hälsa på.

Soptömning med förhinder

Det är lite hur som helst med tömningen av soptunnorna i området. Vi betalar 50 bath i månaden för att få tunnan tömd en gång i veckan. Efter en del strul och byte av entreprenör har det fungerat ganska bra på senare tid. Vi som betalt har fått tunnorna tömda varje fredag och de som avstått att betala tar soporna med i bilen eller på moppen när man åker till jobbet. Soporna dumpas helt ogenerat efter vägen, spåren och stanken förskräcker.

Kortsiktigt tänkande är något som utmärker den thailändska mentaliteten.

Förra veckan sket det sig dock, tunnorna ställdes ut på fredag men sopbilen lyste med sin frånvaro.
Idag fick vi en förklaring, sopgubbarna skulle på bröllop på fredag så man körde runt på torsdag i stället! Självklart - att man inte fattat det.

Den körningen gick nog ganska snabbt då få eller inga tunnor var utställda den dagen. Ny tömning på fredag igen – säger man.

Härliga rubriker…

Kronan stärktes rejält gentemot euron och dollarn på måndagen samtidigt som marknadsräntorna steg.
Detta budskap sprids av DN:s nätupplaga idag på morgonen
Underbar läsning, det är sådant jag vill se mer av. Den senaste veckan har kronan stärkts mot bathen och idag får man 4212 bath för en svensk tusenlapp och det är i alla fall betydligt mer än bara för några veckor sedan. Som sämst har jag fått 3669 bath och det är ett absolut bottenrekord sedan jag kom till Thailand för första gången.
Nu hoppas jag att dollarna sjunker som sten och ramlar ner mot sex kronor där den hör hemma. Det skulle göra att man kan köpa ca 5200 bath för 1000 SEK.
Realistiskt så kommer det säkert att ta mer än ett år innan vi har en växlingskurs som gällde i augusti förra året men varje tioöring är välkommen.

Då kör man ett år till....

I dag har jag betalt skatten för min motorcykel. Här får man själv hålla reda på förfallodatum både vad gäller skatt och försäkring, det kommer inget så enkelt som ett inbetalningskort på posten.
I år var det inte heller problemfritt att betala, något problem var det men det tog en stund innan jag förstod att motorcykeln måste kontrollbesiktas och godkännas då den nått den aktningsvärda åldern om fem år.
Det gick dock snabbt och smärtfritt eftersom besiktningen genomfördes i samma byggnad. En kort blick och en klapp på sadeln, sedan var det klart.
Där fick jag en förklaring till alla skraltiga fordon som trafikerar vägarna i Thailand. Kanske en kritisk blick, en spark på däcket, en klapp på taket och en liten ”serviceavgift”, vad vet jag?
100 bath för besiktningen och 100 bath för skatten, det tycker i alla fall jag att det är som hittat.

Det var väl bara vad man kunde förvänta.....

Nu blåser det orkanvindar runt LO-ordföranden och frågan är om hon kan klamra sig fast vid sitt uppdrag eller om orkanen är så kraftig och ihållande att hon blåser iväg.
Att höra en styrelseledamot uttala att hon känner sig ”grundlurad” är nära nog löjeväckande.

Som jag ser det kan man tolka hennes uttalande på två sätt.
Antingen ljuger hon LO:s medlemmar, d v s hennes uppdragsgivare, rakt i ansiktet när hon säger sig inte känna till vad avtalet innebär i ekonomiska termer. Alternativt har hon fattat nope, inte satt sig in i frågan eller rent av saknat förmåga att begripa kopplingen mellan avtalet och det ekonomiska utfallet.
Eftersom villkoren har redovisats löpande i AMF:s årsredovisningar, vilka i sin tur har fastställts av styrelsen, uppstår misstankar om att hon är fullständigt inkompetent för ett uppdrag på denna nivå.
Vem kommer att ta denna människa på allvar då/om hon fortsättningsvis kritiserar giriga direktörer.
Eftersom jag själv har en facklig bakgrund, låt vara för många år sedan, så gör ett sådant här agerande mig skitförbannad.

Bevisligen har hon agerat inkompetent och sedan försöker hon smita ifrån ansvaret, det är nog många LO-medlemmar som känner sig ”grundlurade” idag.

Utbildningssystemet i Thailand

De senaste veckorna har jag haft anledning att försöka sätta mig in i det Thailändska utbildningssystemet.
Detta främst med anledning av att två av barnen nu har genomfört utbildningen till en viss nivå och skall läsa vidare på nästa nivå.
Det är inte helt lätt att förstå hur det hela fungerar med en blandning av statliga, kommunala och privata skolor på alla nivåer.
I större städer finns förskolor (preschools) för barn i åldrarna 3-6 år. Förskolorna drivs i kommunal eller privat regi.
Det vi i Sverige kallar för låg- och mellanstadier benämns här primärskolor och omfattar årskurserna ett t o m sex för barn i åldrarna sju till tolv år. Primärskolorna är statliga, kommunala eller privata.
Nästa nivå är sekundärskolorna som omfattar det som motsvarar vårt högstadium (årskurs 7-9) samt vår treåriga gymnasieutbildning.
Utöver dessa skolor så finns ett antal specialinstitut och internationella skolor som till övervägande del drivs i privat regi. Sekundärskolorna är statliga, kommunala eller privata.
Efter att ha genomfört utbildningen i sekundärskolan kan man ansöka till universitet och högskolor på olika platser i landet.
Det finns ett relativt stort utbud av internationella universitet och högskolor, privata universitet, tekniska högskolor, lärarutbildningar och utbildning av läkare, tandläkare och sjuksköterskor samt andra yrkeshögskolor.

Mijo är 19 år och har gått ut en privat sekundärskola och ansöker nu till några olika universitet. Precis som i Sverige så är det betygspoängen som är avgörande vid intagningen. Hon har mycket bra betyg så hon kan sannolikt välja var hon vill börja.

Rem har gått ut en kommunal primärskola och vårt önskemål är att han nu får börja på samma skola som Mort. Dels är det en bra skola dels är det praktiskt för vår del, att barnen kan åka till och från skolan tillsammans och att ha lov vid samma tider. Mort går på en statlig, mycket attraktiv sekundärskola där intagningskraven är hårda.
I lördags genomfördes en test av de sökande, någonting i stil med vårt högskoleprov men på en lägre nivå. Det var ca 1200 förväntansfulla elever som genomförde testet.
180 platser står till förfogande vilka tillsätts efter testresultatet.
20 platser tillsätts av andra skäl, som t ex att man har syskon i skolan, föräldrar som arbetar utomlands eller andra ömmande orsaker. Det är skolans rektor som tillsätter dessa platser efter att ha värderat föräldrarnas argument.
Det är inte helt fel att i samband med argumentationen medföra en eller två flaskor av den skotska nationaldrycken som en gåva till rektorn.
Att dessutom erbjuda sig att betala en viss ”serviceavgift” till skolan är en insats som skapar gynnsammare förutsättningar för ett positivt beslut.

I dag offentliggjordes listorna på dem som antagits och Rem börjar den 12 maj!

V75 på "hemmaplan"

Förra veckan stod jag över och det innebär att jag har en sparad slant som kommer väl till pass idag.
Vem har kommit på idén att köra V75 i Norge? Fullständigt värdelöst om man inte gillar typ skraplotter, lotto, Keno och liknande slumpspel.
Vitsen med trav är ju att man själv har möjlighet att analysera och värdera olika hästars chanser, så Norge – nope.
Bergsåker bjuder på hyfsade lopp men Järvsöfax deltagande reducerar V75:an till en V65:a.
Det ser tämligen enkelt ut men med en eller två skrällar så kan det bli femsiffrigt ändå.
Skulle det visa sig att jag är fel ute idag så skyller jag det på värmen. Vi har 35,4 grader för tillfället så det är shorts som gäller.

Kommentarer lopp för lopp.
Avd 1. 11 Einar Celeber stressade upp sig från innerspåret senast. Före det så hade han två imponerande segrar. Normalt bör han vinna detta. 6 Elite Farming med Björn Goop är första utmanare. 4 T M Avenue, 1 O J’s Nasdaq och 9 Bourbon Tooma är inte heller helt golvade om det strular för Einar. 8 First Chill, nu med lopp i kroppen, vill jag också varna lite för.

Avd 2. Ett mycket öppet lopp. 8 Rife The Brand har imponerat på mig men spåret sätter ned chanserna. 9 Chuck Lidell har svarat för några fina insatser på slutet och 5 Ladies Man och 10 Invested Love har tre raka i raden. 3 Big Nevada gjorde ett bra lopp efter galopp, på Valla näst senast och utan galopp så blir han giftig, möjligt – spets och slut. Streckar man på så kanske 12 Womanizer också skall med på kupongen. Hjärnan säger 3 Big Nevada och hjärtat säger 8 Rife The Brand.

Avd 3. Det här vinner 10 Intoxicated och jag spikar. 2 Dig For Dollars är alldeles för ojämn för att passa mig men lite körning från början mot 3 global Investment är inte helt fel för min vinnare. Har man inte nerver av stål så streckar man även 2 Dig For Dollars, 1 Go On Pale, 7 Acclaim och 3 Global Investment. Vill man ha både hängslen och livrem tar man även med 4 Global Glide och 5 Super Light.

Avd 4. Stolopp, tillika lärlingslopp då ringer skrällvarningsklockorna. Tipsettan sätter jag i alla fall för 2 Hepburn Broline och Sara Swan. Oavsett om hon får ledningen eller inte bör det vara en bra chans. Med ett något så när normalt löpningsförlopp så är 7 Frillan Filiokus, 10 Rydens Danessa, 1 Karma Zet och 12 Babakova Bob värsta motbuden. Men som sagt varning för skräll.

Avd 5. Jag spikar 8 Järvsöfax då värsta motståndet 14 Åsajerven fått bakspår. Kort distans är väl inte en önskedröm direkt men det här är han skyldig att vinna.

Avd 6. Kan 2 Super Mac Håleryd köras barfota så får övriga någonting att bita i. 3 Bonus Käll är nog bäst av Stig H:s två i loppet. 10 Junction låter stallet uppåt på men läget är väl inte det bästa och 11 Hobgoblin gjorde det bra senast, smygläge nu och med Örjan i vagnen så kan han kanske överraska. 8 Martin L Sisu är betydligt bättre än raden och det är en riktig rysare men som vanligt har han haft otur med spåret.

Avd 7. Efter vad 12 Teaser Elegant visat på slutet är det svårt att gå emot honom. Visserligen har han ett tråkigt utgångsläge men det kompenseras i viss mån av distansen. Jag tycker dessutom att han möter ett enklare motstånd än i de två senaste starterna. Han bara vinner och jag spikar. Vid gardering räknas 2 Infatti November, 1 Jenspeter Hornline och 9 Verdi Sund.

Epidemi?

Det är alltid lika roligt att ta del av nyheterna från Sverige.
De senaste veckorna har det handlat mycket om bonusar och girighet. Välutbildade människor med ansvarsfulla positioner i finansinstitut och näringsliv har drabbats av fullständig fartblindhet och smittats av något man kan kalla bonusepidemi.
Att man sedan kryper till korset, gör en massa multipudlar och backar när skadan väl är skedd kommer nog inte att hjälpa för en del.
Kundernas domar kommer att bli hårda för flera av de här bonustomtarna.

Livet är bra härligt...

Nu har vi en ganska behaglig temperatur här. Värmeböljan försvann i samband med åskvädret förra veckan. I dag visar termometern 31.2 grader och luftfuktigheten ligger på 79 %. Det är riktigt angenämt att sätta sig i vilstolen på gräsmattan och läsa en god bok. Att dessutom kunna njuta av det porlande ljudet från vårt lilla vattenfall är också ganska rogivande. Det händer att jag slumrar till, men så fort det kommer ett ljud som på minsta vis påminner om en snarkning från mig, så har jag en blöt hundnos i ansiktet.

”Infödingarna” bara ruskar på huvudet åt en tokig farang som frivilligt sätter sig i solen för att få lite färg på kroppen. Nä, här skall man helst ha samma färg som ett blekt underlakan. Det är lite status att vara så vit som det bara går. Men vem bryr sig, huvudsaken att man trivs.

Bär och frukter i trädgården börjar mogna och i dag så skar vi ned en bananstock. Limefrukterna är också på gång liksom en annan frukt som jag varken vet vad den heter eller hur den smakar. Pepparbuskarna har nästan blommat färdigt och vill det sig så kan vi nog skörda innan vi åker till Sverige i sommar.

Man anar en viss kontrast mot förhållandena i Sverige, framför allt när man får mail av vilka det framgår att snövallarna nu börjar anta proportioner som gör det svårt för snöslungorna att fungera.

Kamrat Sten som bott ett halvår i Kata på Phuket åkte hem till Mora förra veckan. Jag har inte hört något från honom sedan dess. Kan man misstänka att han är fullt upptagen med åkarbrasor?

För att avrunda det hela – livet är gött och det är härligt att vara så privilegierad som man är.

I arbetstagen...

I veckan har jag skrapat, spacklat och slipat husgrunden. I går grundmålade jag och tre timmar senare startade ett riktigt åskväder med kraftiga vindar, blixtar och rejält med regn. Det mesta av grundfärgen regnade bort så det jobbet är fortfarande ogjort.
Det var ett ihållande oväder som drog över Isan under natten och inte förrän framåt morgonen slutade regnet. Men det torkar upp snabbt och vid halvåtta drog jag iväg på en motionstripp. Det var kallt och ruggigt och det blåste ganska bra men det blev nästa 14 kilometer ändå. När jag kom hem och kollade termometern blev jag ordentligt förvånad trots att jag upplevt det lite kyligt.
Det visade sig att vi bara hade drygt 20 grader, en sänkning med nästan 16 grader sedan gårdagen. Men det är i alla fall varmare här än vad det är hemma i Sverige.

Tandvård i Thailand

Under de senaste sju åren har jag inte behövt anlita någon tandläkare i Sverige. De första åren i Thailand hade jag en tandläkare i Phuket Town som jag var riktigt nöjd med. Han fixade tandsten och gjorde även några lagningar, bland annat satt han in en stifttand. Detta till priser som vida understiger det svenska tandläkare begär.
Sedan vi flyttade upp till Surin har det varit svårare att hitta en tandläkare som man känner förtroende för.
Den första jag anlitade var ett riktigt stolpskott och hennes filosofi verkade gå ut på att använda billigaste material, hinna med så många som möjligt och ta ut så mycket som möjligt av farangerna. Det blev bara ett besök hos henne. Hon avsåg att laga ett hål i en hörntand med amalgam, vilket jag ifrågasatte medan jag satt i stolen. Jag visste ju att hon borrat färdigt så några repressalier var jag inte orolig för. Det slutade med att jag lämnade mottagningen med en uppborrad tand och åkte till en annan tandläkare som la i en fyllning av komposit.
Det fungerade bra hos henne från början och när det handlade om tandsten. Men jag fick en känsla av att hon fuskade med undersökningarna vilket bland annat fick till följd att jag åkte på två rotfyllningar. Den senaste påbörjade hon två månader innan vi åkte till Sverige före jul men trots åtta besök lyckades hon inte slutföra behandlingen Det blev en provisorisk lagning och slutförandet skulle ske när vi kom tillbaks. Nu ville det sig inte bättre än att fyllningen lossnade innan vi åkte tillbaka till Thailand. Det bästa jag kan säga om den tandläkaren var att hon hade väldigt snygga tandsköterskor.
Nu är jag inne på det tredje försöket och han har i måndags påbörjat slutfasen på rotfyllningen, och som lök på laxen så måste han fixa till en ny stiftand. Det kostar 12000 bath men jag tröstar mig med att det kostat många gånger mer om jag gjort det i Sverige.Nästa besök är inbokat på söndag klockan 18.00!

Spökar det i huset, eller......

Idag på eftermiddagen handlade jag lite olika prylar på Big C. Bland annat så åkte en nygrillad kyckling ner i korgen. Eftersom den var varm så fick den ligga på bänken i köket i avvaktan på att den skulle ingå i en kycklingsallad på kvällen. Jag var ute på en joggingtripp och barnen var inte heller hemma, så Yaya var ensam i huset.
Trots att hon bara lämnat huset i några minuter för att hänga tvätt var kycklingen helt plötsligt borta. Försvunnen, puts väck, inte kvar på bänken, en stendöd kyckling utan huvud och vingar bara borta, det ska ju bara inte hända.
Spöken, andar eller en smart tjuv spekulerades det i men jag hade mina aningar vilka besannades då Zippo serverades middagen. I vanliga fall så är skålen tom på en minut men i kväll var det inte ens intressant att kolla vad som serverades, han var väl fullt upptagen med att smälta kycklingen.

V75 på Mantorp

Förra veckan blev ett sån’t där magplask som man vill glömma så fort som möjligt. Men så är det ofta med V75, ena veckan är det nära och nästa vecka blir det helt fel.
Två rätt är nog de sämsta jag presterat på år och dag. Nu ställde banunderlaget till det och många hästar hade stora problem, så jag får väl delvis skylla på det.
Dagens omgång på Mantorp håller en sportsligt hög kvalité och det blir säkert många sevärda lopp.
Tyvärr så lutar det åt en favoritparad med åtföljande låg utdelning. Det är bara att hoppas att jag har fel men de så kallade experterna är väldigt eniga i tipsen

Kommentarer lopp för lopp.
Avd 1. 1 Einar Celeber har gjort två starter i Lädhekorpis regi och vunnit båda på ett övertygande sätt. 10 Bulltrapp är nog inte en sämre häst men läget är ingen höjdare. Som jag ser det så är det bara innerspåret som kan ställa till det för 1 Einar Celeber och blir han fast där så är genast loppet öppet. 3 Revenue J:r lär säkert tryck upp tempot efter som han är mer stark än speedig. 2 Casander Boy, 6 Hook Broline, 4 Pandoro och 7 Redford Tuna räknas om det strular för favoriterna.

Avd 2. Jag tycker att 12 Tamil Image övertygade senast och från samma läge men 500 meter längre så blir han min tipsetta. 2 Tjacke Gold, 1 Carmen Launcher, 6 Västerbo Lescure och 7 Chili Ås är väl de som närmast kan hota.

Avd 3. 4 Crown Kemp var lysande senast och det finns ingenting som talar för att han skall vara sämre idag. Om man inte spikar så garderar man med 1 Order By Fax, 3 Intoxicated och 2 Andaloux. Jag väljer att spika 4 Crown Kemp.

Avd. 4 Här är experterna ense om att 6 Lovely Lidob är hästen att slå. Jag är inte lika säker eftersom det handlar om lägsta klassen och Daniel Olsson lär väl i vanlig ordning gasa för att komma till ledningen vilket kan straffa sig när det drar ihop sig. Jag garderar med 2 Going Southwind, 4 Lill Egon och 5 Staro Camp David

Avd 5. Jag har svårt att bestämma mig för om tilläggshästarna skall plocka in tillägget. Om de klara det så vinner nog 15 Kan Du Candy. På startfållan räknas 5 Ina Tilly, 3 Victoria Island, 11 Mellby Ready och 9 Malabara i första hand. 13 Ninia De Mortree är en kuse som jag gillar och jag offrar ett streck på henne med.

Avd 6. 1 Quarcio Du Chene är en kanon och spekulationerna om att han skulle bli över från start är bara att glömma. Förra året höll han ut Arras från samma läge. Det jag fruktar mest är att han skall bli het och oreglerbar och den här gången handlar det om full distans. Nurmos låter uppåt på 3 Bob Hope och det är väl dags för Jorma att vinna första V75-segern snart? Vid gardering streckas även 9 Rocket Power och 7 Teaser Elegance.

Avd 7. Dagen avslutas med ännu en spikkandidat. 5 Orso torskade visserligen senast, men han fick ett svårt lopp och banan passade nog inte heller. Det finns några bra emot så han måste vara helt på topp för att vinna. 3 Superior Ås och Cash Vinning Vita övertygade senast och kan nog slå Orso med bättre löpningar. Jag släpper inte heller 10 Leading Lantern som vinner lopp när som helst.

Lite kultur är väl inte fel...

I samband med att vi hämtade bilen utanför Korat så passade vi också på att besöka Phimai Historical Park. Prasat Hin Phimai är ett av de viktigaste Buddhisttempelruinerna i Thailand. Det byggdes under Kmerperioden, på 1100-talet och användes ca 200 år. Templet är ett av de bäst bevarade i Thailand och påminner till vissa delar om Angor Vat i Siam Reap i Kambodja.
Parken var välbesökt och medan vi gick runt så anlände flera busslaster med skolungdomar.

Inträdet kostade 20 bath för Thailändare och 100 bath för västerlänningar. En diskriminering som är fastställd och sanktionerad av The Fine Arts Departement, Ministry Of Culture. Det är inte första gången jag stöter på detta fenomen i Thailand. På Phuket förekom samma system på den Zoologiska parken och det Marinbiologiska akvariet.

Vi avslutade besöket i Phimai med en lunch på ett lite annorlunda ställe. I anslutning till restaurangen fanns ett område med Banyanaträd. De växer åt alla håll, uppåt, nedåt och åt sidorna och slingrar sig ihop med varandra. Trädkronorna bildar tillsammans något som kan liknas vid en jättelik parasoll under vilken många thailändare hade picknick.
Enligt skylten vid ingången så var många av träden äldre än 200 år.

Stöpt i samma form….

Bilförsäljare är sig lika oavsett på vilken breddgrad man befinner sig. Det fick jag ytterligare ett bevis för idag när vi skulle hämta Gay’s bil.
Gay är Yayas yngsta syster, välutbildad och företagsam. Hon har sedan knappt ett år tillbaka en agentur för olika soyaprodukter i Surinprovinsen. Hon har systematiskt byggt upp rörelsen och har nu flera personer som sköter distributionen och hon omsätter mer än 100 000 bath i veckan.
Med den omsättningen så är inkomsten icke ofördelaktig och då gäller det också att skaffa sig en och annan statuspryl. En bil, en pick up med dubbelhytt är inte helt fel, så varför inte börja med en så'n?
Det var inte fråga om att köpa på närmaste ställe utan det blev säkert många samtal i mobilen innan hon bestämt sig.
Att hon saknar körkort är bara en så’n där liten obetydlig sak som man förväntas ha ett visst överseende med.
Bästa priset fick hon i Phimai, ca 150 km från Surin och idag skulle bilen hämtas.
Yaya hade lovat att vi skulle ställa upp, dvs jag skulle köra den nya bilen från Phimai till Prasat där Gay bor och Yaya skulle köra vår bil tillbaks.
Jag bad dem kontrollera att allt var klart och att vi verkligen kunde hämta bilen idag. Mai pen rai – inga problem alltså.
Förväntningarna var höga, Gay, hennes dotter (två år), Yaya, Gay’s och Yayas pappa och jag startade från Surin efter det att Gay hämtat handpenningen på banken.
Tyvärr så tog jag inte med kartan vilket gjorde att det blev en och annan mil extra innan vi var framme i Phimai.
Eftersom vi ändå hade gott om tid så ville Gay visa oss Phimai historical park och vi åt även en bastant lunch innan vi anlände till bilfirman.
Toyota i Phimai, säkert inte något av Toyotas större försäljningsställen i Thailand, men ett ställe som kan erbjuda lägre pris än andra ställen.
Där kom han, svarta byxor med perfekta pressveck, vit skjorta och slips, pomada i håret och ett stort leende där öronen utgjorde en naturlig begränsning av längden på smilet, standardtypen word wide för bilförsäljare.
Det visade sig att han även behärskade en något begränsad engelska, vilket var något överraskande för mig som haft att göra med motsvarigheterna i Phuket och Surin.
När det skulle skrivas kontrakt visade det sig att man inte hade några interimsskyltar, så kunde vi komma tillbaks på måndag så var det bra eller också kunde vi köra utan skyltar i väntan på att han skulle posta dem.
Yaya har ju varit i lag med mig några år och snappat upp ett och annat som inte är så där speciellt thailändskt utan mer rak på sak om man så säger. Med andra ord så läste hon lusen av honom och det tidigare beskrivna leendet stelnade i ansiktet på honom.
Antagligen tog hon i lite för mycket eller höjde rösten något för Gays dotter blev nog rädd och bestämde sig för att pinka i byxorna. Det som inte blev kvar i byxorna hamnade på golvet.
Hela situationen blev lite konstig och lite pinsam men bilförsäljaren stod på sig och några röda plåtar fanns tyvärr inte.
Då fick han bittert ångra att han visat sina kunskaper i engelska då jag klargjorde att vi inte hade för avsikt att åka därifrån innan bilen utrustats med skyltar och om han inte ville förlora ansiktet alldeles var det bara att åka in till Korat (50 km) och låna skyltar från Toyota i Korat. Jag skulle också kunna tänka mig att ringa Toyota i Bangkok och tala med Customer Service om han så önskade.
Det löste sig, han åkte till Korat, hämtade skyltar, monterade skyltar och önskade oss lycka till på hemfärden.
Vid 18-tiden var vi hemma igen, med en ny bil utrustad med röda skyltar.

Det kör ihop sig titt som tätt...

Man hinner inte vara med på allting, det är bara att konstatera. Det blir extra besvärligt i ett land där man rådfrågar gamla och visa män om vilka dagar i den buddhistiska almanackan som är speciellt sjysta för ett bröllop, inköp av en bil eller motorcykel eller invigning av ett nybyggt eller renoverat hus, etc, etc.
Då kör det ihop sig, de som skall gifta sig gör det naturligtvis på samma dag och den som skall köpa eller byta bil gör det också den dagen.
Okay, det gäller att prioritera om man vill ha ett finger med på så många ställen som möjligt.
Svågerns yngsta syster gifter sig i veckan och idag har det varit ”mottagning” i hemmet. Jag noterar att det inte är mycket som sammanfaller med svenska förhållanden. Här handlar det till övervägande del om hemgift och guld från brudgummens sida samt om gåvor i form av pengar från uppvaktande släktingar, vänner och bekanta.

Själv tycker jag mig tillhöra den sistnämnda kategorin, men vi var i alla fall inbjudna.
Stor tillställning kan man väl säga, några hundra personer uppvaktar den blivande bruden med ett kuvert innehållande sedlar i olika mängder och valörer. Det är ordning och reda, en utsedd ”kassör”, i detta fall min svåger, tar emot kuverten och bokför innehållet.
Vårt kuvert innehåller 600 bath vilket sannolikt är mer än de flesta andra ger.
Men om jag förstått det hela rätt så kan det nog betraktas mer som ett lån på obestämd tid än en gåva. När det blir dags för Mijo (Yayas äldsta dotter) att gifta sig så förväntar man sig samma uppvaktning tillbaka!
Jaha tänkte jag, äldre människor med redan gifta barn lär ju inte stoppa många bath i kuverten. Men icke sa nicke, det gäller inte bara bröllop utan även begravningar så där var jag fel ute. Man lär sig något nytt för varje dag.
Med andra ord så gäller det att hålla reda på hur mycket man uppvaktat med så man har koll på läget då det skall återgälldas.
Man går inte heller lottlös från tillställningen, mat och dryck serveras i inhyrda partytält. Även här är det inte mycket som sammanfaller med svenska förhållanden. Jag hade väl en aning om vad som väntade så jag åt en stadig lunch innan vi uppvaktade och eftersom jag körde så blev det inte heller aktuellt med någon dricka.
Skulle jag acceptera den här dieten i några veckor så når jag nog matchvikten på 75 kilo inom en månad. Jag hoppas att det smakade bättre än det luktade, men jag har ingen aning utan kan bara hoppas. Cateringen stod några av byns kvinnor för och av vad jag förstod så uppskattades krubbet.
Enligt praxis så skall tydligen de som uppvaktat få ta med sig av ”godsakerna” hem också, vilket framgick av plastpåsarna som stuvades in i bilen strax innan avfärden.
Av diskussionen mellan Yaya och hennes pappa, i bilen då vi åkte hem, drog jag slutsatsen att brudens föräldrar varit påfallande snåla eftersom de inte skickat med några öl tillsammans med maten.
Själv funderade jag lite över utseendet på några äldre, tandlösa damer som verkade ha det mesta av framtiden bakom sig och grubblade på om Yaya skulle se ut så där om tjugo år. Men, va’ f-n, om tjugo år har man nog lämnat det här livet på jorden, so what?
Själva bröllopet är i morgon men då har vi annat för oss vilket jag återkommer till.