Ett nytt decennium...

Vi närmar oss ett nytt år. Det är bara några dygn innan det nya året rings in. Samtidigt går vi in i ett nytt decennium och lämnar det gamla bakom oss.

Ett decennium som utmärkt sig på ett mycket negativt sätt. Det började med en statsminister som med gråten i halsen krävde att det svenska folket skulle ”öppna sina hjärtan”. Detta till ett plågat folk som både öppnat sina hjärtan och sina plånböcker mer än något annat folk i Europa. 

De flesta minns också att ett nytt parti valdes in i riksdagen. Sverigedemokraterna har därefter i stort sett fördubblat sitt väljarstöd vid valen 2014 och 2018. Detta trots att övriga partier har tävlat om att ta mest avstånd från det demokratiskt valda partiet, ivrigt sufflerade av privilegierade kändisar och PK-riktiga komiker.

Decenniet går också till historien som den tid då politiker öppet visade sitt förakt för det skattebetalande folk som valt dem genom att bland annat egenrättfärdigt öppna våra gränser på vid gavel och ljuga folket rakt upp i ansiktet genom att påstå att massinvandringen skulle rädda sjukvården och pensionerna.

2010-talet var också decenniet då Public service blev skattefinansierat och därmed maktens megafon i likhet med Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och SVD, som utan statsunderstöd skulle ha varit nedlagda för länge sedan. Men det var också decenniet då alternativmedia fick sitt genomslag och allt fler fick upp ögonen och har förstått vad som händer i vårt hårt prövade fosterland. Skjutningar, sprängningar, våldtäkter, rån av barn och gamla har blivit vardagsmat och handlingsförlamade politiker har inga lösningar.

Under det sista året har dock något förändrats ända in i märgen trots motstånd från makten när man försökt begränsa yttrandefriheten och skära i offentlighetsprincipen. De senaste månadernas opinionsmätningar har varit ett friskhetstecken.

Låt oss hoppas att det nya decenniet börjar som det gamla slutar och att allt fler vägrar att hålla käften och precis som i Frankrike och Hongkong gör sina röster hörda.

Med det vill jag önska ett gott nytt år till mina läsare.

Sossarna i fritt fall…..

Det ”anständiga” partiet Socialdemokraterna befinner sig i fritt fall. Det har liksom smugit sig på, opinionssiffrorna har sakta men säkert blivit allt sämre. Men efter statsministerns senaste framträdande i Agenda, som till största delen bestod av svammel och konstiga uppfattningar, har det eskalerat rejält - proppen har gått ur. Ett framträdande som går till historien, där man nog lite till mans började fundera på om han har en personlig assistent som ser till att han sätter på sig skorna på rätt fot och inte sätter på sig byxorna bakfram. Något mer tafatt får man leta efter.

Som lök på laxen dyker det upp nya skandaler på löpande band. 

Häromdagen rapporterades det om en tredje vapenstöld på Rosenbad och veckan före kunde vi läsa om svenska skattebetalares försörjning av den Irakiske försvarsministern via Migrationsverket och Försäkringskassan. När han nu avsatts som försvarsminister frågar man sig om Arbetslöshetskassan skall ta över försörjningsansvaret?

För Arbetarpartiet Socialdemokraterna finns nu knappast någon räddning. Det före detta ”statsbärande” partiet är nu steg för steg under upplösning och sönderfall.

Vad kan det annat vara, med det synliga resultatet av en katastrofal politik och därtill en utpräglad oduglig och totalt inkompetent ledare.

När man, som Aftonbladet, spekulerar i efterträdare till Stefan Löfven så visar det sig att det inte är någon begåvningsreserv som framträder.

Resultatet skrämmer.

Noll koll….

Den ena överraskningen efter den andra bara händer i Sverige. Ingen verkar ha koll. Vapen och narkotika väller in över gränserna. Var och varannan dag är det skjutningar och/eller sprängningar. Utländska stöldligor ser Sverige som en välfylld visthusbod och vid gränspassagernas utgångar står svängdörrarna på vid gavel. Fängelser och häkten är fullproppade. Polisen och myndigheterna vet inte vilka som befinner sig i landet och inte heller var de befinner sig. Ansvarig minister för lagstiftning är ett föredöme för de som gillar senfärdighet. Han verkar ha sovit en hel mandatperiod och han sover fortfarande.

Hur de som befinner sig illegalt i landet försörjer sig verkar ingen vilja veta. Skulle någon som befinner sig här illegalt upptäckas så är det bara av en ren tillfällighet. Men utvisning kan det inte bli tal om. Det går ju inte att skicka dem till vilka länder som helst, även om de aktuella länderna skrivit på konventioner om mänskliga rättigheter så verkar våra domstolar inte lita på att de följer dem. I de flesta av fallen handlar det om länder dit många, som beviljats permanent uppehållstillstånd och/eller svenskt medborgarskap, åker på semester eller för att gifta bort sina minderåriga barn. Man frågar sig bl a hur de har råd och då kanske främst de som saknar egen försörjning?

Landets statsminister och hans ministrar anser att det inte finns någon koppling mellan massinvandringen och brottsligheten. När man inte inser problemet finns det knappast någon chans att komma tillrätta med det. Alla handlingsplaner blir värdelösa då de inte utgår från det verkliga problemet.

Föga förvånande är att de två poliser, jag känt i många år, anser tvärt om, att huvudorsaken i särklass är invandringen från Mena-länderna och Afghanistan, även om det också finns andra problem. Där nämnde båda tillgången på vapen och narkotika men även bristen på relevanta verktyg för polis och tull. En av dem sa också att polisorganisationen fortfarande lider av tiden med Dan Eliasson som rikspolischef. Många av de chefer som tillsattes under hans tid är inte alls kapabla som ledare. Deras främsta egenskap var rövslickeri.

I går kunde man i ”Nyheter idag” läsa att Iraks försvarsminister är folkbokförd i Sverige med falsk identitet, men bor och arbetar i Irak. Han och hans fru uppbär dessutom bidrag varje månad från försäkringskassan.

Jag trodde att jag upplevt det mesta men det här slår allt annat. Hitintills – kanske är bäst att tillägga, det verkar inte finnas några som helst gränser.

Hur är detta bara möjligt?  

Är det aktivister som styr våra myndigheter och institutioner? 

Ingen verkar behöva stå för sina beslut och någon form av uppföljning verkar inte ske. Dags att återinföra ämbetsmannaansvaret?

Jag har ett visum i Thailand som i stort sett kan jämställas med det permanenta uppehållstillståndet i Sverige. Det innebär dock att jag måste anmäla mig på något immigrationskontor var 90.e dag jag befinner mig här. För varje dag jag kommer för sent får jag betala dryga böter och handlar det en längre tid får jag inte återvända hit på många år.

Förutom 90-dagarskontrollen så dyker det ibland upp en patrull gränspoliser som kollar att man verkligen bor på den adress man uppgivit. Det räcker då inte att man befinner sig på adressen ifråga utan man får också hämta en granne som får intyga att man bor stadigvarande där.

Jag är övertygad om att Sverige har mycket att lära av Thailand i migrationsfrågan, men även andra frågor.

Hustrun har en väninna som har en frisersalong med två deltidsanställda. Jag frågade henne vid ett tillfälle hur mycket hon betalar i skatt? 1000 bath – per år, blev svaret. De anställda betalar ingen skatt.

Ja, det sista var lite utanför ämnet, men här har man, till skillnad från den "Humanitära stormakten", koll på det mesta.

Stefan Löfven i Agenda 191117

Jag skulle normalt ha kommenterat denna händelse dagen efter "katastrofen" men jag får erkänna att det har tagit tid att smälta det jag såg och hörde. Jag har dessutom tittat flera gånger för att vara helt säker på att jag uppfattat det rätt och inte missat någonting.

Om man skulle betrakta statsministerns framträdande i Agenda som en parodi på sig själv så var det lite småroligt. Men nu var det ju inte så, det var faktiskt Sveriges främste företrädare, Regeringschefen, vår statsminister som satt och pladdrade helt osammanhängande i Statstelevisionen på bästa sändningstid.

Inga raka svar, fabulösa uttalanden, blandade med verklighetsfrämmande slutsatser och rena lögner. Ett arrogant uppträdande med den politiska korrekthetens förtecken, en loska mitt i plytet på det svenska folket.

Han till och med skyllde på den tidigare regeringen. Men att göra det och samtidigt hävda att utvecklingen av unga kriminella inte har något med massinvandringen att göra saknar all trovärdighet. Självklart har arvet efter Reinfeldt och hans överenskommelse med Miljöpartiet vad gäller migrationspolitiken en avgörande betydelse när det gäller den här utvecklingen.

Han påstår vidare ”att vi inte såg det komma” är ju ett klart underkänt för de ansvariga i regeringen. De flesta av oss andra såg det för länge sedan. I stället har Stefan Löfven, Morgan Johansson med flera försökt skapa en alternativ bild av verkligheten.  

Man har inte tvekat att använda vilka metoder som helst mot de som tycker ”fel”. Vid ett besök i sitt forna hemland, Tjeckien för några år sedan, intervjuades samhällsdebattören Katerina Janouch i TV och beskrev utvecklingen i vårt land. Trots att vi har yttrandefrihet (än så länge) i Sverige så gick statsministern ut i media och klandrade henne. Han ”kände inte igen hennes beskrivning av Sverige”.

Ett sätt av makten att försöka skrämma och tysta kritiska personer.

Trots Statsministerns fabulösa framträdande i Agenda i söndags finns det fortfarande socialdemokratiska väljare som inte förstår varför Socialdemokraterna backar i mätning efter mätning.

I ett normalt land skulle partiledning sitta i krismöte dag och natt och partiledaren skulle naturligtvis bytas ut. Det stora problemet är att det inte finns någon naturlig efterträdare (trots att flera känner sig kallade) vilket inte är så konstigt då det inte finns några riktiga sossar längre. Nu är det makten framför allt som är ledordet i det gamla arbetarpartiet.

En efterträdare måste ju dessutom erkänna sambandet mellan massinvandringen och tillståndet i landet. Men då spricker nog regeringen för det är inget som Miljöpartiet skulle acceptera och kanske inte heller Annie Lööf.

Ett stöd för socialdemokraterna på runt 20 procent vid nästa mätning får nog ses som ganska hyggligt med tanke på att man har en tomte som partiledare. Därmed inte sagt att han leder partiet. Känslan är att andra styr honom och det är en känsla jag haft ända sedan han tillträdde.