Spänningen faller...

Nu hade det varit tämligen problemfritt under den senaste tiden, men säg den glädje som varar. Helt plötsligt har vi ett spänningsfall i huset då vi använde någon av genomströmningsvärmarna. Spänningen sjunker från ca 220 volt till ca 190 volt så fort man öppnar en varmvattenkran. Fläktar och AC går på halvfart och glödlamporna avger bara ledljus.
Vi har också haft oförklarliga utlösningar av huvudsäkringen under en tid men det fick sin förklaring då ”elverket” kollade anslutningen till huset, en av kablarna var inte riktigt åtskruvad och glappade. Det är nu åtgärdat, men spänningsfallet har vår ”elektriker” inte kunnat lösa trots att han varit här vid tre tillfällen. Det enda han lyckats med är att ha fixat ett avbrott på strömförsörjningen till ett av sovrummen. Så det blir ett fjärde besök för att åtgärda effekterna av det senaste besöket men spänningsfallet lär kvarstå tills vi hittat en annan elektriker.När man vet hur elnätet ser ut, med en blandning av hög- och lågspänning, telekablar och ledningar för Kabel Tv, är man tacksam att det fungerar över huvud taget.

Lite aktuellt om trav....

Nu är grundomgången av DD-mästaren avslutad och jag slutade på plats 1515 med 1990 fiktiva kronor i behållning. Den som vann grundomgången spelade ihop nära 90 000 kronor. De s k experterna hade en egen lista och där vann Malla med ca 5000 i behållning. Jag hade hamnat på tredje plats på den listan. Anmärkningsvärt är att endast fyra av de s k experterna lyckades gå plus i tävlingen. Micke Nybrink var black innan det var slut och han gnällde mest om reglerna. Det blev lite ”surt sa räven”.
Jag kan i alla fall konstatera att jag kan kalla mig thailändsk DD-mästare eftersom jag var ensam deltagare härifrån.
Den förre brottaren och pajasen Frank Andersson klarade sig också hyfsat i tävlingen och har efter det dömt ut de s k experterna offentligt i Aftonbladet.se och bl a anklagat dem för att mörka. Det är ju, i och för sig, inget nytt under stjärnorna.
Då Svanstedt introducerade sin tipstelefon var en av anledningarna att de tips som stallet lämnade, inte till alla delar publicerades. De s k experterna behöll vissa ”godbitar” för egen del.

Mörkandet gäller också i hög grad de tränar-/kuskintervjuer som redovisas i olika media. Årets bortdribbling står nog Arne Andersson, tränare till Stamping, för då han inför V75-starten den 23 oktober på Bergsåker låg väldigt lågt och ”hoppades på pengar” för att efter loppet hävda att han varit klar på vinst hela veckan. 25 gånger pengarna och ett riktigt rens på kupongen blev resultatet. Det förekommer även att det lämnas olika uppgifter i olika media och även att olika representanter för stallet lämnar olika uppgifter om samma häst.
Men med åren har man ju lärt sig vad de flesta av uppgifterna är värda och vilka som i alla väder är överoptimistiska och tvärtom.

På Valla i kväll tror jag att 3 Kalypso Face i avd 3 är stenklar, spets och slut och i avd 5 är nog 8 Stepping Face nästan lika klar om inte läget ställer till det.

Föryngring och förnyelse eller.....

Det är intressant att ta del av vad svensk media skriver i olika ämnen och situationer. Det har ju varit en hel del i samband med krisen i det Socialdemokratiska Partiet och Mona Sahlins avgång.
Nu har även kvinnoklubben uttalat sig dels vad det gäller processen att utse ny partiordförande dels vilket kön som är mest önskvärt.
Den här gången skall processen inte få ske i slutna rum utan medlemmarna skall ges möjlighet att rösta genom sina föreningar. Det lät lite annorlunda förra gången det begav sig, då var tanterna inte intresserad av någon öppenhet.
Bilden har jag hittat i Aftonbladet och den ger mig inga vibrationer som jag kopplar till förnyelse eller föryngring direkt.

Veronica Palm har i sin ”programförklaring” talat om behovet att återinföra fastighets- och förmögenhetsskatt, att slopa Rut-avdrag och avskaffa jobbavdraget. Minns jag inte helt fel så var det i hög grad den diskussionen som under valrörelsen vände opinionssiffrorna till Alliansens fördel. Man kan väl inte heller med bästa vilja i världen påstå att det skulle vara en form av förnyelse. För mig låter det som en återgång till det gamla.

Ibland har jag svårt att hänga med.

I går hade vi besök av några släktingar till Yaya. De hade kommit till sta’n dels för att träffa oss dels för att besöka marknaden som anordnas i anslutning till elefantfestivalen. En av flickorna har bott i Hongkong mer än tjugo år så det var inga problem med kommunikationen. Grabbarna, som är svågrar, kunde däremot ingen engelska alls trots att den ena av dem har en högre polischefsbefattning och den andre jobbar på ett internationellt företag i Rayong. Men i takt med att innehållet i flaskorna minskade blev det på något sätt enklare att förstå varandra. Polischefen var riktigt på tårna och lovade att om jag hade eller skulle få några problem så skulle jag höra av mig till honom.
Det blev en trevlig kväll och vi fick mycket beröm för vårt hus. När festen var slut och flaskorna tömda så var det dags åka hem och polischefens svåger körde i sin nyinköpta och av munkarna välsignade, bil.

Det är lite annorlunda här än i Sverige.

Husinvigning hemma i byn...

Yayas yngsta syster har låtit bygga ett hus där hon dels skall bo dels driva sitt företag. Nu är huset i stort sett klart och i måndags var det någon form av invigning av huset. Det var ett hundratal personer, främst släktingar men också bybor, vänner och bekanta inbjudna. Närvarande var också nio munkar som välsignade huset enligt buddhistisk tradition.
Alla som var inbjudna förväntades överlämna en penninggåva, vilket också är en traditionell sedvänja. Penninggåvan överlämnades till en ”bokförare” som antecknade hur mycket var och en bidragit med.
Det hade inhandlats massor med mat, frukt och dryck och de flesta åt som om de inte sett mat det senaste halvåret. Inte nog med det, då man lämnade festen hade man en påse med både mat och dryck med sig hem. Mina tankar gick till de julgransplundringar som man var med om som liten, då fick man också en påse då festen var slut.
Systern kunde dagen efter notera att kalaset inte gått ihop om hon nu haft förhoppningar om det. Nettoresultatet blev en förlust på ca 20 000 bath.
Men hon har nu ett nytt hus med ändamålsenliga lokaler för att kunna bedriva sin verksamhet på ett bra sätt. Verksamheten har växt och fler och fler produkter tillkommer fortlöpande. Hon omsätter nu ett par hundratusen bath varje månad.

Det gick snabbt på slutet...

Det gick lite snabbare än vad jag trott men när Sahlin krävt att alla skulle ställa sina platser till förfogande hade hon trampat på alltför många ömma tår. Flera kände naturligtvis rädsla för att tappa sina välbetalda uppdrag snarare än att man såg till partiets bästa. Därmed hade hon satt sig i en situation som var ohållbar.
Under de två senaste veckorna har man från många håll och kanter visat upp en sida som tidigare aldrig nått offentlighetens ljus. Man har läckt till media i aldrig skådad omfattning och påhoppen på kollegor och partikamrater har varit många.
Det spekuleras vilt i vem som nu skall bli skeppare på det sjunkande skeppet. Flera av de mest önskvärda kandidaterna har i nuläget hävdat att de inte är intresserade. Man skall då komma ihåg att Göran Persson in i det sista förnekade att han var intresserad av partiledarskapet. Det verkar inte finnas någon självklar kandidat att efterträda Sahlin så vi har att se fram emot intressant tid.
Många har också uttalat ett behov av att vänsterorientera politiken, till det säger jag bara lycka till. Det var ju till stor del Ohlys förtjänst att det gick som det gick, att det skall vara så svårt att begripa. Jag tror, vad det nu kan vara värt, att Socialdemokraterna kommer att få det svårt att komma tillbaka oavsett om man lyckas eller inte med att modernisera politiken och anpassa den till den tid vi nu lever i.

En mänsklig kung….

Det brukar vara så att sanningen alltid hinner i kapp en och det gäller även om man är kung och saker och ting hänt för tjugo år sedan.
Nu lättar Camilla Hönemark på förlåten och tillstår att hon varit kungens frilla. Hon säger också att hon nu tror att hon är Sveriges mest hatade kvinna. Där tror jag att hon överskattar sig själv,vem bryr sig, möjligen den kungliga familjen, men folk i allmänhet skiter nog fullkomligt i det här.
Sedan kan man ju fråga sig vad skandalpressen agnat kroken med för att få Hönemark att berätta? Eller kanske det är så enkelt att hon bara söker publicitet.
Även om kungen visat lite stake så får man nog anse att han också visat lite dåligt omdöme och framför allt dålig smak då han satt på en så’n som Hönemark. Nog måste det ha funnits andra och bättre alternativ då det begav sig.
Nu väntar vi oss bara en utredning om SÄPO:s roll som taxi i sammanhanget.

Stormen tilltar…

Stormen tilltar och den kommer inte att bedarra och att något skulle hända till slut var inte bara väntat, det var självklart. Men jag måste tillstå att jag inte trodde att det skulle få den omfattning det nu fått. Panik, kaos, och försvar av positionerna kring köttgrytorna är nu en realitet.

Brist på ledarskap, brist på en konkret politik och helt avsaknad av en plan för hur problemen skall tacklas.
Jag finner ingen anledning att försvara Mona Sahlin, men skall man vara riktigt ärlig så ville hon inte ha med kommunisterna i det rödgröna samarbetet vilket hon dock fick bakläxa på.

Var är de som tvingade fram det beslutet i dag, hukar de i kulisserna? Det beslutet är nog det enskilt största skälet att det sket sig i valet.

Skatt på "förmögna" och återinförande av fastighetsskatt går inte hem i stugorna.
Tanken att sjuka och arbetslösa skall kunna leva ett liv på samma nivå som de som jobbar ställer inte folk upp på i dag. Så är verkligheten även om jag inte delar den uppfattningen fullt ut.

Den okontrollerade och urspårade invandringen är en annan fråga som man tvingas ta tag i om man vill överleva som parti. Det är en realitet som man inte kommer ifrån.
Men vågar man ta de beslut som erfordras och forma en helt ny politik för framtiden?
Det kommer säkert att visa sig men jag tror inte att Mona Sahlin är den som kommer att leda det arbetet.

Jag tror faktiskt att hon kommer att avgå innan nästa vecka är slut. Hon har ju fullständigt tappat greppet om det mesta.

Kungen i focus....

Svensk demokrati kommer nog inte att vara någon åtråvärd exportprodukt bland andra länder efter skriverierna om vår statschef. Att några journalister skriver en bok baserade på uttalanden från ett flertal anonyma källor må väl vara men att skandalpressen (Expressen och Aftonbladet) hakar på och utvecklar det hela måste ju få författarna att gnugga händerna. Klirr i kassan, tack skall ni ha, det var bra.
Jag bryr mig inte speciellt mycket om kungahuset men jag tycker det är bedrövligt att man skall kunna tjäna pengar på att skriva så’n här skit. Om kungen eller någon annan person i landet haft något vänsterprassel för tjugo år sedan, eller senare så må väl det vara deras ensak.
Jag ställer upp till etthundra procent på demokrati och yttrandefrihet men så’n här skit kan vi vara utan.
Skulle något liknande ha hänt i Thailand så skulle det inte funnits den minsta möjlighet att ge ut en bok om det. Bara försöket att göra det skulle innebära att författarna låstes in för all framtid.
Jag ifrågasätter inte om det som avslöjas i boken är sant eller inte, men jag tycker att alla medborgare skall ha rätt till ett privatliv och där dessa otäcka, slippriga, vidriga, snokande hyenor skall förpassas till första bästa soptipp.
Konsekvenserna av att det som nu sker och accepteras blir ju att varje svensk medborgares privatliv i minsta detalj fortsättningsvis blir legitimt att presentera i media.

Happy birthday…

Så har det gått ännu ett år, det är ingen hejd på hur tiden bara rusar iväg. Yaya fyllde år i dag och vi uppvaktade med presenter hemma. På kvällen åt vi middag på en av de bättre restaurangerna i sta’n tillsammans med bekanta i vårt villaområde.

Det här med födelsedagar är egentligen inte mycket att fira, tycker i alla fall jag.

Ett problem mindre – förhoppningsvis…

Så är då fotvårtan, som varit en ständig följeslagare under hela sommaren, bortopererad. Eller bortkarvad och sönderbränd, jag vet inte vad som passar bäst i sammanhanget. Jag fick i alla fall lära mig att fötterna är bland de känsligaste delarna på kroppen. Det finns tydligen en stor ansamling av nervtrådar där nere. Om inte förr så blev jag varse det då doktorn tryckte in bedövningssprutan. Rent reflexmässigt drog jag naturligtvis åt mig benet och till slut fick sköterskan lägga sig över benet för att det skulle lyckas. Själva operationen tog inte mer än ca 15 minuter. Sedan återstod betalningen och avhämtandet av den sedvanliga pillerpåsen med antibiotika och värktabletter. Alltihop kostade 1 120 bath inklusive ett återbesök på söndag.
Fram till dess får jag väl hoppa på ett ben!