Nu har ”svenskarna” skämt ut sig igen. Den här gången var det riktigt allvarligt. Av rapporteringen i media så verkar det som om de här ”svenskarna” skulle ställa till ett riktigt blodbad på den danska tidningen Jyllands Posten. Syftet var att man skulle skjuta ihjäl så många som möjligt på den aktuella tidningen om man får tro media. Bakgrunden är att några tecknare ritat parodiska bilder på profeten Mohammed och som publicerats i några danska tidningar 2005.
Det jag tycker är allvarligt i det här sammanhanget är medias och politikernas feghet.
Det är naturligtvis viktigt att man visar respekt för andra människors religiösa uppfattningar. Samtidigt är det angeläget att alla inser att självmordsdådet i Stockholm och det som nu hänt i Köpenhamn sker i Islams namn.
I Sverige predikar politiker och media sekularism i det svenska samhället så fort tillfälle ges medan Islam, som ideologi, är allt annat än sekulär.
Är det inte dags att vakna upp och börja kalla saker och ting vid deras rätta namn innan det är för sent? Det är vi som svenskar som måste reagera, innan politiker och media avskaffat oss.

En färgad historia...

Rem, yngsta barnet har hunnit bli fjorton år och fick en begagnad moppe strax innan vi åkte till Sverige. Jag har inte riktigt klart för mig vilken årsmodell det är, men den är mer än fem år gammal. Har man ett fordon som är äldre än så, måste det besiktas innan man får betala skatten.

Självklart skall motor- och ramnummer och annat överensstämma med motsvarigheten till ”besiktningsinstrumentet”. Nu hör det till saken att han har han hottat upp moppen med nya fälgar, ny sits och diverse andra fräsiga tillbehör. Den ursprungliga färgen var svart men nu är den snyggt lackerad och den är mer vit än svart.
Yaya var iväg på besiktningen men där blev det kalla handen, av "besiktningsinstrumentet" framgår att hojen är svart, alltså inte vit. Så det gick inte, utan rådet var att lacka om den till ursprunglig färg.

Man tror ju inte att det är sant.

Men det finns andra ju besiktningsstationer, bland annat i Prasat och där känner vi en av dem som jobbar. Så det var bara att köra upp moppen på flaket, åka till Prasat och få den besiktad där, för ett litet extra arvode.
Jag fixerade moppen med spännband så att den inte skulle ramla omkull och skadas. Själv stannade jag hemma men döm om min förvåning när Yaya och ungarna ringer och frågar hur man öppnar spännbanden.

Det tog nog fem minuter innan jag lyckats förklara hur de skulle bära sig åt. Det lyckades till slut med en blandning av engelska, svenska och thai.
Nu är det fixat och skattekvittot är på plats och hojen är fortfarande mer vit än svart. De hade även lyckats med spännbanden när de skulle åter till Surin. Inte så att de använt dem på rätt sätt utan det var en massa knutar överallt. Men alla sätt är bra utom de dåliga.

Konstigt nog så har noterat att ett av spännbanden nu är mycket kortare än tidigare.

Vilket mörker....

Janne, Kim och tjejerna har varit hit från Kapchoeng och hälsat på. Jag hade några sillburkar som jag öppnade dagen till ära, dessutom hade jag fixat till en Jansons frestelse. Det blev lite av en julmiddag för två svenskar i förskingringen även om skinkan lyste med sin frånvaro.

På kvällen åkte vi iväg till en av de små restaurangerna där man kan äta en buffé för 99 bath per person exklusive dryck. Janne och jag hade svårt att få ned något mer efter vår "julmiddag". Vi nöjde oss med en öl var, eller om det var två.
Det var ingen julstämning utan det var som vilken kväll som helst på restaurangen. Men det var trevligt ändå. Våra fruar och barnen lastade in, så någon större vinst tror jag knappast att restaurangen gick med.

Väl hemma igen så bryggde jag lite svenskt kaffe. Vi tog också med oss en flaska whisky och satt oss i den nästan nyss färdigställda uteplatsen.

I anslutning till vår uteplats har ”elverket” en transformatorstation som sitter på två stolpar några meter upp i luften. Det ville sig inte bättre än att det började brinna i en av kablarna medan vi njöt av kaffet och Whiskyn, men varken Janne eller jag märkte någonting förrän en granne, i ett mycket skärrat tillstånd, gjorde oss uppmärksam på vad som var på gång.

Grannen ringde ”jouren” och i samma ögonblick slocknade hela kvarteret när en av säkringarna exploderade.

Det tog nog inte mer än ca 15 minuter så var det första utryckningsfordonet på plats och man bröt strömmen fram till stationen, släckte brasan och påbörjade reparationen. Ca tio minuter senare så kom en skylift-bil till platsen. Det var nog sju åtta man engagerade i reparationsarbetet och en halv timme senare lyste lamporna i kvarteret. Mycket imponerande måste jag säga. Men då hade kaffet hunnit kallna.

Nu är det jul igen....

30,8 grader, klarblå himmel, vindstilla och helt snöfritt, en viss skillnad från det Skandinaviska väder vi har kunnat läsa om i tidningarnas nätupplagor.
Snart är det julafton, men någon julstämning har jag inte upplevt, även om varuhusen spelar julsånger och kränger plastgranar i olika storlekar.
Julfirande är ingen tradition här, men på turistorterna är det lite annorlunda, där finns det tillgång till svenska julbord med julskinka, sillsallad, prinskorv, kalvsylta och allt det andra som skall finnas på ett välfyllt julbord.
Skinkan är väl det jag saknar mest annars går det ingen större nöd på mig.
Jag läste någonstans att Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderat att man börjar kalla julklappar för vintergåvor så att muslimerna i Sverige inte skall känna sig diskriminerade. Det är nog bland det dummaste jag har hört. Snart har svenskarna avskaffat sig själva om detta vansinne skall fortsätta.
Vi hade pratat om att åka hem några veckor över jul och nyår och jag kollade på biljettpriser men hur det var så beslutade vi oss för att stanna. Så här, med facit i hand, tror jag det var ett riktigt beslut. Det hade inte varit speciellt roligt att bli sittande på någon Europeisk flygplats och vänta på att flyget skall kunna lyfta eller måsta vänta på Arlanda tills banverket tinat växlar och rengjort rälsen så att tågen kan gå.
God jul och gott nytt år till er som läser min blogg.

Skörden bärgad....

Nu är skörden bärgad och visthusboden fylld. Så nu är det bara att vänta på att rispriset stiger och att uppköparna bjuder över varandra. Förhoppningsvis kommer priset att ligga på topp under mars, april nästa år.

Mycket av skörden i Thailand gick förlorad i samband med översvämningarna i höst och många hoppas nu att efterfrågan skall vara större än tillgången. Men jag är lite skeptisk och tror att billigt ris importerat från Kina och Vietnam kommer att pressa priset på det inhemska riset.
Många säljer redan nu då de har skulder som måste betalas vilket utnyttjas av uppköparna.

Även om de skyltar om ett pris på 14,20 bath per kilo så har de många förklaringar till att de inte kan betala det priset då man kollat leveransen. Man sticker in ett rör i varje säck och kollar kvalitén och efter det så är det i regel ett lägre pris som gäller. Det kan bero på att riset inte är torrt eller att kvalitén inte är bra eller att det är en sorts ris man betalar mindre för.

Det finns stora likheter med de svenska bäruppköparna - det går ut på att lura de som gör det tyngsta jobbet.
Vårt ris är ersättning för att några bönder har arrenderat mark som tillhör Yaya samt ränta för pengar som Yaya lånat ut.

Väldens bästa maltwhiskysorter utsedda...

Det har varit VM i Whiskydrickning (maltwhisky) i tre olika klasser och för er som inte hängt med så blev resultatet enligt följande;

Rökiga:
1 Bowmore darkest 15 år
2 Ardbeg 10 år
3 Lagavulin 16 år

Malty (varken rökig eller sherryfatslagrad)
1 Glen Garioch 12 år
2 Yoichi 10 år
3 Longmorn 16 år

Sherryfatslagrade:
1 Glenfarclas 15 år
2 Mortlach 16 år
3 Springbank 15 år

Har ni vägarna förbi och funderar på att köpa med er något så duger samtliga ovan uppräknade sorter.

Nästan frisk...

Det var en riktig influensa vi åkte på. Yaya har varit på sjukhuset och fått en spruta med antibiotika och en med B-vitaminer så hon är frisk nu. För min del så har hostan och halsinfektionen gått över men jag har fortfarande problem med ögonen även om det inte är lika besvärligt som tidigare. Jag har inget minne av att jag drabbats på ett liknande sätt tidigare

En smäll som ställde allt på ända...

Så hände då det som inte kunde hända, inte skulle hända eller inte fick hända.
Ankdammen är skakad – med all rätt. Justitieministern är chockad, statministern talar om ett angrepp på det öppna samhället och från alla håll och kanter kommer reaktioner mot vad som hänt.
Vi har,under lång tid, löpande kunnat ta del av medias rapportering om ”svenskar” som åker till Pakistan för att utbilda sig och ”svenskar” som åker till Somalia och Irak som heliga krigare och självmordsbombare. Här hemma försökte två ”svenska” bröder bränna ner Lars Vilks hem för något halvår sedan. För någon månad sedan uttryckte en svensk småbarnsmamma stor beundran för sin make som dött som martyr i Irak
Jag tycker därför inte att man kan påstå att det här kom helt oväntat. I dessa personers ögon är vi alla otrogna hundar. Ledare för muslimska organisationer har alla tagit avstånd från dådet – vad annat skulle de kunna göra, de kan ju knappast applådera offentligt.
Sverige och svenskarna är nog ett av de ett av de mest godtrogna och naiva folket i världen, här kan ingenting hända är den gängse uppfattningen. Nu har det hänt och det skall bli intressant att se vad som kommer ut av det här.
I det här fallet handlar det sannolikt om en förvirrad person, men dessvärre med insikt och kunskaper om tillvekning av bomber som ställer till med mesta möjliga skada. Det är inte heller otänkbart att han haft medhjälpare, snarare troligt.
Många som befann sig på Drottninggatan i går har all anledning att vara tacksamma över att de lever och är oskadda i dag.
Hade han lyckats med sitt uppsåt så hade säkert dussintals personer dödats och/eller lemlästats. Genom ren tur kan nu många familjer ägna sig åt att fira julen i stället för att behöva begrava nära och kära.
Jag är inte rasist eller främlingsfientlig, men varför skall vi ta emot folk med denna åskådning då de inte är ett dugg intresserade av att integreras i det svenska samhället. I media kan vi läsa om alla ensamkommande barn som många kommuner inte är intresserade av att hjälpa. Ensamkommande barn är svenska medias definition och beskrivning av Somaliska och Afghanska pojkar mellan 16 och 20 år.
Vi måste se till att vi får våra politiker att börja prata om invandringen oavsett vilket parti vi sympatiserar med. Det behövs klarspråk i den här frågan annars är SD riksdagens tredje största parti efter nästa val.

Jobbigt, är bara förnamnet.....

Det har varit jobbigt en tid. Det började med att ungarna blev förkylda och sedan har det spridit sig till både mig och Yaya. För Yayas del har det satt sig på stämbanden och hon kan inte prata annat än med stora svårigheter så nu är det lappar som gäller.
Unge herr’n i huset förfäktar en teori om att det beror på att mamman pratar för mycket.
Rent spekulativt så kan det ligga något i hans teori, men vetenskapligt kommer det knappast att kunna föras i bevis.
Själv har jag feber, snuva, hosta och ont i halsen och som bonus har jag fått en inflammation i ögonen. I morse var det nära panik, det gick inte att öppna ögonlocken. Jag fick treva mig till duschen och spola bort varet som höll ihop ögonlocken.

Det känns inte som det är på väg att bli bättre inom den närmaste tiden. Bisolvon, Nurofen, varmt honungsvatten och ögondroppar är det som nu toppar menyn och jag hoppas på en bättring så fort som möjligt.

Just nu är jag bara tacksam att det inte satt sig på öronen....