Årets sista dag....

Jag vill ta tillfället i akt och önska mina läsare, som blir allt fler, ett gott nytt år.

Sundsvalls Tidning stänger ned kommentarsfälten...

Det klart att det inte är någon mänsklig rättighet att få kommentera ledarskribenternas alster men jag och många med mig har nog upplevt att det blivit en viss balans genom möjligheten att kunna kommentera.

”Pissrännan”, den journalistiska benämningen på kommentarsfälten, skall stängas och det innebär att ST och alla andra tidningar i Mittmedia koncernen samma går samma väg som t ex Aftonbladet och Expressen tidigare gått.

Frustrationen är tydligen stor över den kritik och det ifrågasättande som man mötts av och att så många läsare har helt andra åsikter än politiskt korrekta ledarskribenter och de agendasättande journalister vars skapelser vi dagligen matas med. ST har allt mer utvecklats till ett propagandaorgan där man bland annat hyllat tiggarinvasionen, den förda massinvandringspolitiken och den pågående islamiseringen av landet. Det vill man i fortsättning tydligen göra utan att behöva få sina skriverier granskade, ifrågasatta eller bemötta.

Nu hoppas man att i lugn och ro fortsätta med det läsarförakt man visat genom att försöka uppfostra läsarna till att ha ”rätt” åsikter. Men man tappar för varje dag prenumeranter, lösnummerläsare och reklamintäkter och att stänga kommentarsmöjligheterna lär knappast innebära någon ljusare framtid för ST och Mittmedia koncernen.

Människor som vill vara uppdaterade och informerade väljer istället alternativa medier på nätet.

Det rullar på, både här och där...

Det händer inte speciellt mycket här borta för närvarande. Sedan vi kom tillbaks från Sverige i början på oktober tycker jag att de ena dagen har varit den andra lik.

Jag vaknar i regel vid sju-tiden på morgonen, med ett och annat undantag och efter en dusch fixar jag till en enklare frukost som jag intar framför datorn. Det brukar ta 1 -1,5 timmar att ta del av nyheterna från Sverige och världen i övrigt.

För några dagar sedan noterade jag att regeringspartierna där hemma minskat med 2,7 procentenheter sedan den senaste mätningen och det spekulerades friskt om vad detta kan bero på. Själv är jag ganska säker på att det beror på en sällan påvisad otydlighet från en svensk regering i modern tid samt ett nytt världsrekord i att bryta vallöften. 

Att ena dagen hävda att det inte finns något tak för hur många asylsökande Sverige kan ta emot för att nästa dag hävda att inflödet är större än vi klarar av, inger ju inte heller något förtroende. Margot Wallströms återkommande klavertramp och ogenomtänkta uttalanden bidrar ju inte heller till att förtroendet stärks. 

Jag har tills nu tyckt att socialdemokraterna svagaste utnämning gjordes då man utsåg Bosse Ringholm till statsråd. Men Margot Wallström har visat att det rekordet kunde slås - med råge.

Klimatmötet COP21 framhölls som om man nått en global enighet, enligt media i väst, medan det här knappt har nämnts. Applåder och golvstamp, firande i champagne för en innehållslös enighet, och klapp i ryggen på Åsa Romson. Det är svårt att hänga med då Kina, Indien, Sydafrika planerar att bygga tusentals nya kolkraftverk inom de närmaste åren.

Här är känslan att jag behöver läsa på för att förstå.

Vad som sig tilldrager på våra breddgrader försöker jag följa i Thailändsk TV men den mesta informationen inhämtar jag från Bangkok Post.

Jag har också noterat att många av dem som uttryckte sig positivt om militärkuppen nu är mindre entusiastiska. Visserligen har det blivit ordning och reda och några demonstrationer förekommer inte längre. Trafiken flyter obehindrat på Bangkoks gator. Men jag uppfattar att många känner en rädsla för vad som sker och uttrycker oro inför framtiden. Några besked om när allmänna val skall hållas har inte lämnats.

Nu känns det att vintern är på gång här hos oss också. Vi har haft några ”köldknäppar” 0ch temperaturen har varit nere runt 23 grader. I morse var det 23,2 grader och det är ingen höjdare direkt. Men under dagarna så stiger temperaturen.

November och december brukar vara dyra månader, hem- och bilförsäkringarna är tunga poster och som inte det är nog så måste jag köpa nya däck till bilen och tvättmaskinen behagade sluta fungera utan vidare. Den reparationen gick på 1500 Bath men där ingår att verkstaden hämtar och återställer maskinen.

Av olika anledningar så blir det tilltänkta firandet på julaftonen inställt i år, men jag hoppas att vi kan fixa till ett julbord någon gång i januari i stället.

Ett kort steg

Från att ha haft en hög svansföring under flera år och nu tvingats till att kräla i stoftet och på sina bara knän tigga om allmosor från den Europeiska Unionen och avlastningshjälp hos våra nordiska grannländer (som man i tid och otid pekat finger åt) var steget ganska kort. 

Det är många med mig som undrar vad den svenska regeringen har sysslat med och fortfarande sysslar med?

Det eviga mantrat ”fler länder måste ta sitt ansvar” har vi hört nästintill att öronen trillat av, men vad betyder det? Vad har vi för ansvar för ett Irak i sönderfall och ett sönderbombat Libyen och det som händer i Syrien? Ansvar vadå? Finns det någon i Kalle Ankaregeringen som kan förklara så att man förstår? En regering har väl i första hand ansvar för det egna landet och den egna befolkningen?

Vi har fått höra, dag ut och dag in, att det handlar om människor som flyr för sina liv trots att den övervägande delen av de som söker sig till Sverige är på jakt efter ett bättre liv. Vad passar då inte bättre än vårt land som styrs av en handlingsförlamad regering och en självkastrerad opposition. 

Vi är många som reagerat på att ensamkommande afghaner har blivit av med sina pass och andra identitetshandlingar men har kvar sina Iphones av senaste modell. Iklädda märkeskläder av senaste modell passerar de det ena efter det andra landet med siktet inställt på Sverige. 

Att en tjänsteman på Migrationsverket kunde besluta om att de som uppgav sig komma från Syrien skulle beviljas permanenta uppehållstillstånd väckte inga reaktioner i vänsteretablissemanget. När nu sex partier är överens om att ändra detta till tillfälliga uppehållstillstånd behövs tydligen lagändringar, som kan ta flera månader att genomföra. Någon som kan förklara detta för mig?

I värsta fall är det för sent att göra någonting, men det finns inga skäl att inte försöka.

Börja med självklarheterna

Inför gränskontroll

Sluta bevilja permanenta uppehållstillstånd (omedelbart)

Inför ålderskontroll av så kallade ensamkommande barn

Skicka tillbaka alla som befinner sig illegalt i Sverige (antingen till hemländerna eller enligt Dublinförordningen)

Skicka tillbaka alla som inte på ett trovärdigt sätt kan förklara varför man saknar identitetshandlingar.

Ompröva uppehållstillstånden och skicka tillbaka de som kommer från säkra länder.

Sluta betala för sjuk- och tandvård för de som inte har uppehållstillstånd i Sverige

Ombilda regeringen och sparka ut maskrosorna och avbryt samarbetet med kommunisterna

Sparka rikspolischefen och tillsätt en person som har kompetens för detta uppdrag.

En handlingdförlamad regering...

Efter att ha återvänt till Thailand efter ca fyra månader i Sverige har jag legat lågt vad avser skriverier på bloggen.

Det finns flera orsaker till denna (aktiva) passivitet.

Den främsta orsaken är nog att jag håller på att tappa sugen och ge upp hoppet om mitt fädernesland. Jag har svårt att ta till mig att vi har en regering och en statsminister som verkar vara totalt handlingsförlamade. Känslan är att den regering som nu styr Sverige (rakt in i bergväggen alternativt över klippkanten rakt ned i avgrunden) är den mest inkompetenta regering landet någonsin haft. Som om det inte räcker så har vi den mest frånvarande oppositionen också. 

Trots att den odemokratiska decemberöverenskommelsen brutits agerar man dock i samma anda. I riksdagsdebatterna går man hårt åt regeringen och föreslår både det ena och andra. När det sedan kommer till utskottsbehandling röstar man mot sina egna förslag.

Jag blir både beklämd och förtvivlad över hur våra folkvalda representanter agerar, men är samtidigt medveten om att detta tillåts fortgå tills man nått vägs ände, beror till stor del på att svenskar i allmänhet är mycket naiva och oinformerade. Man är sedan årtionden tillbaka vana att staten tar hand om en och att det som står i media och sägs i public service är den sanning man har att förhålla sig till. 

För några dagar sedan träffade regeringen och den så kallade oppositionen en överenskommelse gällande flyktingkaoset i Europa. En urvattnad soppa med en massa undantag som inte kommer att påverka de volymer som det nu handlar om. Dessutom har vi en ”migrationsminister” som har visat att han har svårt att få saker och ting att hända. 

Förändringen gällande tillfälliga uppehållstillstånd kommer inte att få genomslag förrän i slutet av nästa år. Då det gäller kriminaliseringen av s k terrorresor är det mycket snack och lite verkstad. Man får ibland intrycket av att intelligensnivån ligger i närheten av storleken på hans fotbeklädnader.

Som om inte det skulle vara nog så har vi en utrikesminister som ställt till så att Sverige kommit på kant med Israel och nästan hela Arabvärlden vilket sannolikt kommer att påverka våra exportmöjligheter. 

Säga vad man vill om Margit Wallström, men hon är en jäkel på att nosa rätt på välbetalda jobb (för egen del).

Jag tittade på Agenda i söndags och att se och höra Stefan Löfven är föga inspirerande. Han personifierar det svagaste ledarskap som Sverige någonsin haft. I stället för att svara på relevanta frågor upprepade han ett av sina favoritmantran att ”fler länder måste ta sitt ansvar” i var och varannan mening. Ansvar för vad, kan man fråga? Till skillnad från den humanitära stormakten har flera länder visat att man tar ansvar för den egna befolkningen. Sverige framhålls som ett avskräckande exempel i flera av dessa länder vad avser vår migrations och integrationspolitik. 

Det generar inte heller vår statsminister att sitta i TV och blåljuga det svenska folket rakt upp i ansiktet. ”Det handlar om folk som flyr för sina liv” hävdar han med en åsnas envishet. Verkligheten visar dock att det är en liten del av de som kommer hit som flytt för sina liv. En övervägande majoritet är ekonomiska migranter som söker ett bättre liv.

Samhällsfunktionerna går på knäna och nu rapporteras att polisen inte klarar av att utreda begångna brott då alla resurser avdelats för att hantera asylkaoset. Skall man tro SVD så har det gått så långt att polisen i Skåne hänvisar brottsutsatta svenskar till medborgargarden. 

Men rikspolischefen, han som tidigare varit generaldirektör för Försäkringskassan och Invandrarverket, hävdar att man har läget under kontroll. Fan tro’t.

Den här veckan har Nordiska Rådet möte i Reykavik och där lär Löfven upprepa ”att alla länder måste ta sitt ansvar” med risk att bli utskrattad. 

När skall han vakna och inse hur verkligheten ser ut?

Underhållning på hög nivå...

Sent i går kväll och i natt (lokal tid) följde jag KD:S riksting och framför allt omröstningen om ”decemberöverenskommelsen” samt reaktionerna från olika håll.

Lena Melin och resten av Aftonbladets ledarredaktion var helt fel ute i sina analyser bara timmarna innan omröstningen och efter det här måste deras analysförmåga starkt ifrågasättas. Det handlade nog mest om ett önsketänkande den här gången.

Det som jag i första hand fastnade för när beslutet väl tagits, var Aduktessons hänvisning till att man gick på medlemmarnas linje och följde deras önskemål. Det vill säga tvärtom vad ”Kalle Anka-regeringens” statsminister Stefan Löfven gör. Där är det mest att ”vi i partitoppen vet bäst” och väljarna skall ställa in sig i ledet och ställa upp på tokigheterna som uppstått bl a som en följd av samarbetet med de två mest extrema partierna i Sveriges Riksdag.

Den stora frågan är nu – har hela ”decemberöverenskommelsen” fallit? Vad innebär det för de övriga odemokratiska partierna och framför allt för Moderaterna och deras medlemmar? Ett spännande landsmöte väntar nästa helg och man behöver knappast vara något geni för att inse att decemberöverenskommelsen spelat ut sin roll även där. Vi behöver nog knappast vänta till helgen för att få ett sådant besked, det torde nog komma ett besked från AKB senast under morgondagen.

Från socialdemokraterna är det Margot Wallström som är först ute med sina kommentarer. På twitter skämmer hon ut sig i vanlig ordning då hon ifrågasätter vilka som nu kan lita på KD. Står det verkligen rätt till huvudet på den här människan? Till skillnad från Socialdemokraterna så kan väljarna lita på att KD:s partiledning går väljarnas ärenden. Hon borde i stället ställa sig frågan ”vem kan lita på ett parti som snart satt världsrekord i att bryta vallöften”?

Det ser ut att bli en spännande höst.