Nu känns det tungt

Det började jättebra med flera avslut de första tio minuterna. Men när Barcelona gjort 1-0 var det som om luften gick ur United.
När det gällde som mest spelade man som sämst och som matchen utvecklade sig så var Barca värdiga vinnare. Messis 2-0 mål var en höjdare.
Men vi kommer igen nästa år - bara så ni vet!

Det var några månader sedan man var hemma senast. Under den tiden har det kommit en del post. Det var en rejäl hög som låg innanför dörren då jag öppnade och jag är glad att jag har en skylt på dörren som säger nej tack till reklam. Nu var det i alla fall hanterbart.
Efter att ha packat upp väskorna så sorterade jag posten i tre högar, viktigt, oviktigt och mycket oviktigt. Det blev faktiskt ganska mycket i den första högen men det mesta hörde hemma i hög nr tre, vilket underlättar eftersom den går direkt till återvinningen.
Jag har bytt försäkringsbolag för min bil under tiden den varit avställd och trots alla löften om motsatsen så har det inte gått utan problem. Det blev några timmar i telefonen och om detta finns säkert anledning att återkomma.
Efter uppackning, postsortering och en enklare middag var det bara att äntra bingen.
Men kroppen har inte hunnit ställa om till svensk tid, klockan 02.10 vaknade jag pigg som mört. Då var klockan 07.10 i Thailand. Jag hoppas det blir bättre i natt.

Under dagen har vi hälsat på min pappa, bytt från vinter- till sommardäck på bilen och inhandlat förnödenheter och fyllt kyl och frys. Det har varit fullt upp hela tiden.

Tillbaks i Sverige.

Ja, då var man hemma i Sverige igen då. Men det hände saker in i det sista. Självklart så blev det problem med bilen då man lämnat Surin. Enligt Mijo så hade kopplingspedalen fastnat i nedtryckt läge och alla försök att återställa ordningen hade misslyckats. Eftersom bilen inte gick att köra så fick bilmeken komma till bilen istället för tvärtom. Efter att ha ställt diagnosen så var det något som måste inhandlas på Toyota och bytas ut. Säga vad man vill om thailändare, det sitter inte fast om det finns möjlighet att tjäna en slant. Meken fixade bilen på platsen och den totala kostnaden blev inte mer än 500 bath.
Man tackar högre makter att det inte var bilen i Sverige som krånglade, då hade priset dragit iväg.
Efter en natt på hotell i Bangkok och lite shopping på marknaden vid Indra Hotel så tog vi en av hotellets taxibilar till flygplatsen. En äldre, upphottad Toyota med en speciell ljuddämpare (ljudförstärkare kanske är en mera riktig beskrivning) och rallyutrustad med en massa extra mätare och andra attiraljer. Det är inte utan att man känner sig som en potentiell organdonator då man tvingas anlita en thailändsk taxichaufför. Det här exemplaret närde säkert en dröm om en karriär inom rallyvärlden. Vi kom i alla fall fram till flygplatsen den här gången också utan några tillbud. Jag noterade dock att det var nytt rekord, trettiofem minuter. 400 bath, billigare kan det inte bli.
Incheckningen gick inte helt smärtfritt, det blev en del ompackning för hustruns fruktkassar och matvaror, men allt kom med innan det var färdigt.
Det var första gången vi flög med Qatar Airlines och det var en mycket positiv upplevelse. Sträckan Bangkok – Doha trafikeras med splitter nya Airbus A333 med en massa finesser. Varje passagerare har en ”egen” display där man kan se på film, spela spel, kolla nyheter mm. Personalen var jättetrevlig och maten som serverades var fullt godkänd och ville man ha en whisky eller en konjak till kaffet som kostade det inget extra. Det var ungefär som det var hos Thai Airways för tio år sedan. SAS och Finnair har så vitt det är mig bekant aldrig haft samma standard, varken vad gäller flygplanen eller personalen.
När vi passerade Bengaliska viken var det riktigt turbulent och flygplanet föll fritt vid några tillfällen. Många skrek och några började grina och serveringen fick avbrytas tills vi kommit in över Indien. Sedan var det lugnt.
Flygplatsen i Doha var inte stor men välutrustad med en medicinsk klinik och en moské bland annat. Tax free försäljningen höll också hög klass.
Färden till Arlanda gjordes i en Airbus A319, ett mindre flygplan och vi landade ca 30 minuter före tidtabellen.
På Arlanda konfronterades vi med den svenska prisnivån, sexton kronor för en glasstrut och tjugotvå för den minsta Coca Colan. Man tror inte det är sant.
På tåget till Sundsvall kopplade jag upp datorn på SJ:s nät och läste några tidningar, tittade på travresultat och ställde på bilen. Vad gjorde vi innan vi hade Internet?
När vi passerade Bredsand beställde jag en taxi för transporten mellan centralen och Granlo. Innan vi passerat trafikljusen vid Köpmangatan/Strandgatan visade taxametern på 95 kronor och väl hemma så kostade resan 187 kronor. Sverige är fantastiskt – i vissa hänseenden, men det mesta kostar skjortan.

Packat och klart...

Ja, då var det packat och klart. In i det sista har det varit saker som skall göras, saker som skall inhandlas och en massa telefonsamtal som måste ringas. Hälften av utrymmet i Yayas resväska upptas av mat och mattillbehör i olika former. Själv har jag bara packat det allra nödvändigaste ändå väger väskan 23,5 kg. Till det så tillkommer datorväskan, handbagaget och videokameran. Det är bara att hålla tummarna för att det inte sitter någon övernitisk person bakom incheckningsdisken. Man brukar vara mer överseende för några kilos övervikt när man flyger från Thailand än när man flyger till Thailand
Det känns riktigt att åka nu, barnen har börjat skolan och regnperioden har anmält sin ankomst vilket bland annat får till följd att vår gata övergår till något som mer kan liknas vid en kanal. Det är väl inget större problem för det brukar torka upp på en timme.
Regnperioden kom tidigt i år, många farmare har redan planterat sitt ris, vilket normalt brukar ske i slutet på maj och i början på juni.
Vi startar vår resa mot mer civiliserade trakter i kväll då vi tar nattåget till Bangkok där vi stannar ett dygn för mera shopping. På onsdag flyger vi till Doha i Qatar där vi byter till Stockholmsflighten. Om allt går enligt planerna så hoppas jag att vi kommer till Sundsvall under eftermiddagen på torsdag. Det är många förbindelser som skall klaffa.

Inget flyt för tillfället....

Det mesta gick som jag trodde och hoppades men den där lilla turen saknades. Svanstedt dominerade och Västerbo Paradis fick på tafsen, så långt var allting bra. Men när man spricker i den första avdelningen så går luften ur en.
Att det sedan blev fyra 6:or och tjugofem 5:or bidrog inte till några direkta glädjetjut på morgonkvisten.
Jag hade en ram på 3300 rader som jag reducerat till 868 rader på 48 kuponger. Enkelstrecken satt i avdelningarna 4 och 6. Nettovinsten blev 3690 kronor.
Men det kommer en ny chans redan i morgon och då sitter sjuan

Inte en lugn stund

Natten som gick var jag tvungen att kolla mötet mellan Wigan och Manchester United, tillhör man fansen så finns det ingen återvändo. Det var inte helt problemfritt för Sir Alex gubbar, men det redde upp sig innan det var slut. Tevez klackspark till 1-1 var en höjdare.
Nu blir det en ny natt med vaka, ATG har ju lagt in en extra V75-omgång som för min del går mitt i natten. Jag utgår ifrån att Åke Svanstedt vinner minst två lopp och att Västerbo Paradis torskar. Det börjar vara på tiden att det rasslar till lite.
Appropå det här med fotboll och andra aktiviteter på nätterna, vem påstår att man måste gå och lägga sig enbart för en natt? Å andra sidan varför skall man behöva kliva upp bara för en dag?

Kulan borta, ”handtagen” kvar......

Med en stenhård disciplin, nästintill orubblig karaktär och ett krävande motionsprogram har jag lyckats trolla bort de onödiga kilona och minskat magens omkrets nästan helt i linje med min målsättning och med lite god vilja kan man nu skönja en magmuskel

Nu har ju inte målsättningen varit att se ut som en nylaxerad vegan utan syftet har mer varit inriktat på att kunna använda kläder som inte passat den tidigare kroppsformen.
Men som framgår av rubriken så är jag inte helt nöjd eftersom ”handtagen” är kvar. Så det blir att kämpa vidare.

På knappt tre månader har jag lyckats slita ut ett par Nike Air skor så nu blir det att handla nya i Bangkok eftersom det inte finns liknande skor att köpa i Surin.

Det slår aldrig fel...

Nu börjar hemresan närma sig, Yaya har redan börjat packa.
Som vanligt så händer det att saker slutar fungera eller går sönder strax innan man skall åka.
Först så slutade pumpen att fungera vilket får till följd att vattenförsörjningen i huset upphör. Eftersom självtrycket inte räcker så måste vi ha en pump och när den inte fungerar så blir vi utan vatten.
Det var tydligen ett överhettningsskydd som utlöst och nu är det utbytt.

Betydligt värre var det med latrintankarna. De har blivit fyllda på väldigt kort tid utan att vi kunnat förstå varför.
Nu visade det sig att det var ett riktigt fuskjobb, istället för en plasttank hade man lagt ned några cementringar utan att gjuta någon botten.
Detta har fått till följd att grundvatten har trängt upp i ”tankarna” vilket gjort att tiden mellan tömningarna minskat drastiskt.

Grundvattennivån har aldrig varit så hög som den är nu enligt de som vet.
Så här går det ju inte att ha det utan det var bara att byta till en plasttank.
Nu är cementringarna avlägsnade och en ny plasttank nergrävd och ansluten till toaletten. Däremot är inte återställningsarbetet gjort. Utan att fråga mej betalade Yaya förskott för jobbet och sedan har ingen visat sig i närheten av arbetsplatsen.
Varför är jag inte förvånad?

Liten tuva stjälper ofta stort lass...

Tänk att en liten plastbit kan betyda så mycket. Den knapp, som på min laptop, motsvarar den vänstra knappen på en mus drabbades för några veckor sedan av värmeslag och återhämtade sig aldrig.
Jag vet inte vad det berodde på men antagligen så har det varit något problem med plasten, knappen bara vittrade sönder, bit för bit, på några dagar.
Under plastknappen satt en liten gummiplopp som är helt nödvändig för funktionen och den lyckades jag tappa på golvet med resultat att datorn blev oanvändbar.
Självklart införde jag omedelbart städförbud till dess knappen kommit till rätta.
Eftersom jag kan ta del av nyheter och utföra banktransaktioner etc på barnens dator så har jag inte varit helt strandsatt. Men eftersom den datorn saknar Å, Ä och Ö så har det inte blivit några blogginlägg på slutet.
I vilket fall som helst så kontaktade jag en datorbutik i Surin i syfte att beställa en ny knapp. Jag hade fotat datorn, medförde produkt- och serienummer för att underlätta beställningen.
Men det är bara att konstatera att när det gäller kundservice så är man kvar på ”trädklättrarstadiet”. Beskedet jag fick var att jag kunde lämna in datorn så skulle de sända den till Bangkok för åtgärd. Ingenting av min argumentation gjorde några intryck på personalen.
Så fort det är något man vill slippa eller som man upplever som svårt då pratar man inte heller engelska.
Men skam den som ger sig, det blev ett besök i en annan butik och innan jag framförde mitt ärende så säkerställde jag att det fanns engelskspråkliga färdigheter hos personalen. Efter det framförde jag mitt ärende och reaktionen blev den samma här – jag måste lämna datorn så att de kunde sända den till Bangkok.
Men efter en del diskussioner där jag lovade att ta ansvar för monteringen av den nya knappen så lovade man att kontakta generalagenten i Bangkok.
Tyvärr så var det en Thailändsk högtidsdag så det var stängt i Bangkok. Ägaren lovade dock att han skulle återkomma. Två dagar senare hade han inte återkommit, vilket är mycket vanligt. Jag skulle ha blivit mer förvånad om han hade återkommit.
Det blev ett nytt besök i butiken och han lovade ånyo att kontakta Bangkok. Det gick ca en timme så ringde han och meddelade att man måste beställa knappen från ett annat land vilket bl a innebar en leveranstid på minst en månad och priset landade runt 4000 bath, d v s ca 1000 SEK.
Nu står mitt hopp till en bekant hemma i Sverige som har tillgång till några skrotade maskiner.
Problemet är ju inte olösbart på något sätt eftersom jag kan koppla in en mus. Jag ville helst slippa det och därför satte jag igång finkamning av golvet för att hitta gummiploppen. Den som söker han finner och städförbudet kunde upphävas med omedelbar verkan.
Nu har jag tillverkat en ny knapp av styvt papper, en bit dubbelhäftande tejp och med två tejpremsor som stödförband.
Det är ingen varaktig eller genialisk lösning men det funkar för tillfället.