fredag, januari 11, 2013

Ack så olika det kan vara....



Thailändarna är ett stolt folk, de är stolta över sitt land, sitt språk och sina traditioner. De älskar den kungliga familjen och det skulle vara helt främmande för en thailändare att skriva en skandalbok om den thailändska kungen för att göra sig en hacka. Lika främmande skulle det vara för en thailändsk TV-kanal att systematiskt förfölja och förlöjliga kungahuset, på så sätt som sker i Sverige. Frågar man en thailändare varifrån de ursprungligen kommer så får man till svar att de alltid, från tidernas begynnelse, funnits här. Thailand är vårt land och har alltid så varit. Att man skulle ha kommit hit som invandrare eller erövrare finns inte på kartan
Några glada figurer på foten till andehuset

I Thailand har uråldriga traditioner och den buddistiska religionen ett starkt inflytande och här vårdar man sina traditioner trots att kanske alla inte är djupt troende buddister. Jag upplever thailändarna som öppna och tillmötesgående under förutsättning att jag visar respekt för dem. Här gäller det att ta seden dit man kommer, vilket jag upplever som en självklarhet och inte är något som helst problem för mig.
Man tror på spöken och andar och gör allt för att hålla sig väl med andarna. Överallt kan man se andehus och inte bara i anslutning till privata bostäder utan också i anslutning till hotell, bensinmackar och offentliga byggnader. De kan också placeras på platser vid vägar där trafikolyckor inträffat. Andehusen (san phra phum) är ”bostäder” för naturandarna och uppförs i anslutning till att en tomt blir bebyggd. Detta för att lugna markandarna som har förlorat sin hemvist och ge dem ett ersättningshem på samma tomt. För att behaga och tillfredsställa andarna, så att de stannar i sin helgedom och inte flyttar in i huset, offrar man regelbundet, vatten, mat, blommor och rökelse.
Vårt eget lilla andehus
Själva har vi köpt huset och där fanns inget andehus då vi flyttade in men familjen har i stället iordningställt en liten plats ovanpå en bokhylla inomhus där andarna förhoppningsvis känner trevnad och välbefinnande. Jag har inte märkt något av dem så tydligen fungerar det tillfredsställande.
På många ställen ser man också ”roliga figurer av lite olika färger” sittande eller stående på den platta på vilket pelaren till andehuset vilar. Vad dessa figurer symboliserar har jag inte fått något riktigt svar på. 

Men jag anar att den lilla klick, bestående av en högljudd och välorganiserad minoritet och som lyckats omvandla våra svenska traditioner till något enbart värt att förlöjliga, skulle sätta rödvinet i vrångstrupen om de tvingades åse detta.
Jag är arg, ilsken och riktigt förbannad men mest ledsen och även rädd över det som tillåts ske i Sverige för närvarande.
En traditionell "förlovning" i byn.
Som jag ser det handlar det helt uteslutande om en enda sak och det är ”elitens” egna positioner med tillhörande status, anseende, karriär och pension som är ledstjärnan för etablissemanget och dess hantlangare. Tystnaden har blivit en hederssak i en klick av politiker och journalister där alla känner alla och ingen pratar av skräck för att skada karriären eller förstöra trivsamma samkväm.
Alltför många av de svenska politikerna är både blinda, döva och korkade, men tyvärr inte stumma.
Det skulle vara helt otänkbart att en thailändsk politiker offentligt skulle kunna ge uttryck för att thailändska traditioner är töntiga. Lika otänkbart är att en journalist eller författare i likhet med Katarina Mazetti skulle skriva en krönika med rubriken ”Svårt att finna en riktig thailändare”.

Här hittar du Mazettis hatkrönika mot allt svenskt i ICA-Kuriren:  http://www.icakuriren.se/Diskutera-Fraga/Katarina-Mazetti/Svart-att-finna-en-riktig-svensk/

Själv har jag via mail låtit meddela ägaren till ICA Maxi i Birsta att jag fortsättningsvis inte har för avsikt att handla i någon ICA-butik.
Mailadressen till ICA Maxi: tomas.emanuelz@maxi.ica.se
  



   



     

Inga kommentarer: