söndag, november 03, 2019

Vägs ände?


Har vi inte nått vägs ände nu? Om inte – när är måttet rågat? Vad krävs för att Sverige skall vakna?

Förra måndagen tittade jag på reprisen på söndagens Agenda på SVT-Play. Det handlade bland annat om en intervju med imamen Abo Raad som sitter i förvar på grund av att han anses utgöra en risk mot rikets säkerhet. Han är inte ensam i den situationen utan har sällskap av ytterligare fem radikala sunnimuslimska islamister som utmärkt sig på liknande sätt.

Nu hotas han och de andra av utvisning till sina hemländer, d v s i de flesta fall länder dit ”flyktingar” med permanent uppehållstillstånd i Sverige åker på ”semester”.

Säpo har gjort sitt jobb och kommit fram till att dessa personer är ett hot mot rikets säkerhet och därför tagits i förvar i väntan på regeringens utvisningsbeslut.

Jag fick intrycket att man i intervjun ifrågasatte om Lagen om särskild utlänningskontroll verkligen var rättssäker. Bland annat så hänvisade man till att de här personerna som tagits i förvar inte fått veta vad man anklagas för och inte beretts tillfälle att bemöta anklagelserna offentligt.
Vad jag förstod så har ingen av dessa personer svenskt medborgarskap trots att de bott och verkat i vårt land under många år. Det är faktiskt så att jag misstänker att de inte vill vara svenska medborgare. Det strider nog mot deras lära.

På en nu mera nedsläckt hemsida som Abo Raad och en annan imam var ansvarig för kunde man bland annat att läsa att det var förbjudet att bli vän med icketroende och tycka om dem eller att bli medlemmar i de icke-troendes samhällen. De kunde till och med propagera för att muslimer inte skulle bli medborgare, utom när det var nödvändigt.

Det känns ganska solklart att dessa individer inte har något i vårt land att göra. Man är inte ett dugg intresserad av att integreras.

Några dagar senare beslutar regeringen att de skall utvisas till sina hemländer. Men bara någon dag senare meddelar migrationsöverdomstolen att de inte kan utvisas på grund av att de riskerar att straffas i sina hemländer.

Sedan händer något som jag och många med mig aldrig i vår vildaste fantasi hade kunnat föreställa oss.

Dessa personer som enligt SÄPO utgör ett hot mot rikets säkerhet och därför tagits i förvar, släpps fria i väntan på att utvisningsbesluten kan genomföras.

Dårarnas land.

Man har inte lärt sig det minsta av vad som hände på Drottninggatan då terroristen Akilov dödade fem personer.

Vad behövs för ett uppvaknande? Jag förstår nada – noll och ingenting.

Det verkar också som att migrationsdomstolens beslut inte kommer att offentliggöras – Sverige 2019.

Inte nog med detta, Statstelevisionen mer eller mindre hyllade frisläppandet och beskrev återseendet i Gävle moskén som ett ”kramkalas”.

Kommer folk att blunda för detta eller kommer det att få konsekvenser för regeringspartierna och deras stödhjul i kommande opinionsmätningar?

Spännande är bara förnamnet.

Inga kommentarer: