Hög svansföring hos Löfven förvånar....

Vilka får vara med och leka i sandlådan och vilka får inte vara med?

Under partiledardebatten i söndags framförde moderatledaren sin uppfattning om hur man skall få till en hållbar migrationspolitik i Sverige. Han menade att Sverige är i stort behov av en långsiktig och bred överenskommelse över blockgränserna och att inget parti skulle uteslutas i dessa diskussioner.

I utgångsläget ska alla partier som vill delta vara välkomna – även Sverigedemokraterna

Det framgick med all önskvärd tydlighet, att han sedan backar och säger att han missuppfattats är näst intill löjeväckande. Vi var flera miljoner medborgare som hörde vad han sa.
Det har sedan visat sig att minst två av Kristerssons allianskollegor inte alls är med på det tåget.

Jan Björklund ser det som ”otänkbart” att SD skulle ingå i samtalen. Han förespråkar istället en uppgörelse mellan alliansen och Socialdemokraterna samtidigt som han klargör att Liberalerna inte kan sitta i en alliansregering om M och S gör upp om migrationen på egen hand.

Annie Lööf, i sin tur, anser att ”Sverige behöver en ansvarsfull, stabil, långsiktig migrationsöverenskommelse mellan alliansen och över blockgränsen” och lägger till att ”SD kan inte diktera villkoren för ett sådant innehåll”.

Statsministern har klargjort att det ”inte finns på kartan” att samtala med Sverigedemokraterna.

Samtidigt brottas Stefan Löfven med socialdemokraternas och regeringens interna problem i migrationsfrågan.

Socialdemokraternas sidoförbund, Kvinnoförbundet, SSU, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, S-studenter och HBT-Socialdemokrater verkar inte alls vara inne på samma linje om man får tro Dagens Eko.

Det verkar vara mer eller mindre kaos överallt.

Den nuvarande ordningen med två block är kanske inte den bästa lösningen för Sverige då små marginalpartier som C, MP, L och V har fått ett orimligt stort inflytande på politiken.

Att Stefan Löfven anser att SD skall bojkottas av alla kommer nog att slå tillbaka mot honom själv och partiet. Hans åsikter om SD är inte ens relevanta i sammanhanget. Med tanke på hans insats i partiledardebatten förvånas man över den höga svansföringen.

Socialdemokraterna har varit landets största parti sedan ”urminnes tider” men Stefan Löfven kan komma att gå till historien som den som lyckades med konststycket att förlora den placeringen genom sin oförsonliga hållning till ett parti som i valet kanske kommer att stödjas av minst 25 procent av landets medborgare.

Detsamma kan nog appliceras på Jan Björklund som leder ett marginalparti som kommer allt närmare stupkanten. Ingen blir nog förvånad om Liberalerna får göra Miljöpartiet sällskap ut från riksdagen den 9 september.

Avslutningsvis kan vi konstatera att Sverigedemokraterna är det enda parti som går framåt i Sentios majmätning.