KD i samtal med SD....

I dag har Ebba Busch Thor på Facebook klargjort att KD kommer att samtala med Sverigedemokraterna fortsättningsvis. Hon skriver att ”KD kan samtala med samtliga riksdagspartier i syfte att nå samsyn i enskilda sakpolitiska frågor där det finns förutsättningar för att stärka stödet för den politik vi står för".

Hon säger vidare att ”beslutet har ett starkt stöd i partiet” och att den nya KD-linjen är en följd av januariavtalet mellan S, MP, C och L. I uttalandet sa hon även att hon är öppen för att samtala med Vänsterpartiet.

En klok och modig kvinna enligt mitt förmenande. Hon gör något som borde ha varit självklart för varje parti i Sveriges riksdag.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. De båda stödhjulen till Stefan Löfvén for i taket direkt.

Damen med storhetsvansinnet personifierat kommenterade på facebook enligt följande.

Ett historiskt misstag av KD att öppna för förhandlingar och överenskommelser med SD, ett främlingsfientligt populistparti med rötterna i nynazismen. Jag är djupt besviken över utvecklingen inom KD och det vägval de gör idag. Detta hade varit ärligare att berätta innan valet.
KD:s öppning för SD visar att det val som C gjort i regeringsfrågan var framsynt. I de samtal som fördes mellan Allianspartierna efter valet var en av förutsättningarna för att ens diskutera en M/KD-regering att inget samarbete och inga förhandlingar skulle ske med SD. Detta var Ebba Busch Thor
beredd att utlova skriftligt. Men denna utfästelse höll alltså bara ett par månader. Det är ytterst beklagligt om KD fortsätter på denna väg.

Detta skriver alltså Annie Lööf, hon som för drygt fyra år sedan, lovade att äta upp en av sina skor hellre än att agera stödhjul åt Löfvén.

Det skulle vara intressant att veta hur många röster Centerpartiet fått om väljarna innan valet vetat att hon skulle agera stödhjul.

Det andra stödhjulet, som knappt har någon luft kvar i däcket, ville ju naturligtvis inte vara sämre och formulerade sig så intelligent som bara Björklund kan, på face book.

SD är ett högernationalistiskt parti som är skapat ur den svenska nynazismen. Sorgligt att Kd öppnar för förhandlingar. Sannolikt första steget mot det konservativa block som SD drömmer om.

Det räcker med att låta inlägget tala för sig själv, men något borgerligt regeringsalternativ ser han sig nog i stjärnorna efter.

Statsministern stämmer i stort in i stödhjulens kritik mot KD:s nya linje och poängterar att KD under hela valrörelsen sagt att de inte skall samarbeta Sverigedemokraterna

”Under hela valrörelsen sa Moderaterna och Kristdemokraterna att de inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna. Kristdemokraterna sa till och med att de inte skulle samarbeta med SD på 20 år”, skriver Stefan Löfvén förnärmat på Instagram.

Det är mycket som sägs under valrörelsen och ofta stor skillnad på vad som sedan händer. Men det här är de synpunkter landets Statsminister har på KD:s ställningstagande samt naturligtvis den återkommande brunsmetningen av SD, som jag dock valt att utelämna. Detta av den man som valde att sälja ut flera av partiets hjärtefrågor för att få makten. Samme man som torde ha rekord i brutna vallöften!

Marginalpartiernas, (MP och V) talespersoner och gyttjans folk på Aftonbladets ledarredaktion har liknande synpunkter och de känns bara som upprepningar, så dem har jag också valt att utelämna.

Regeringsbildningen ll

Jag har haft många synpunkter på de pågående regeringsförhandlingarna, som jag bland annat delat med mig av till mina närmaste vänner, utan att lägga ut dem på bloggen.

Men till slut kan jag inte knipa igen käften längre. Nu är det fan nog.

Sanningens ögonblick närmar sig. I morgon skall Stefan Löfven redovisa vad förhandlingarna med Annie Lööf resulterat i.

Jag frapperas av hur ledarskribenter (läs Anders Lindberg på Aftonbladet, m fl) och vissa andra (ganska många) journalister fantiserar. Precis som att vi kan förvänta oss ett trovärdigt regeringsalternativ när Löfven håller presskonferens i morgon

Hur har de kunnat missa Annie Lööfs strategi? Tror man att Lööf och Löfven kommer att kunna presentera något underlag att bilda en regering utifrån vad vi vet så går man från att bara vara naiva till att vara oförlåtligt korkade.

Lööfs ultimatum (senare benämnt, ”förhandlingsunderlag”) till Löfven är varken det ena eller det andra. Det är bara ett sätt för Lööf och centerpartiet att försöka lägga skulden på Socialdemokraterna att man inte lyckats komma överens.

Hur uppenbart som helst.

Att skjuta in sig på Sossarnas hjärtefrågor och tro att man skall få gehör där är ju så genomskinligt att en sjuåring, med genomgången förskola, säkert har genomskådat det.

Okay, nu sticker jag ut hakan.

Inte minsta tillstymmelse till att Löfven accepterat krypskyttet mot arbetsrätten, bostadspolitiken och några av de andra kraven som gällde skatterna.

Slutsatsen blir därmed att Löfven, i detta läge, kommer att meddela att det inte blir någon blocköverskridande regering och definitivt inte någon där Annie Lööfs krav kommer att tillgodoses. Det är bara att glömma!

Lätt som en plätt!

Björklund och Liberalerna då? Ja, Björklund velar vidare och försöker hålla rygg på Lööf och vill knappast bli den som blir ytterst ansvarig för att spräcka Alliansen. Han kryper till korset, oavsett resultat, innan det är över.

Det har nu gått mer än nittio dygn sedan valet och det är inte något som tyder på att vi skall få en ny regering inom överskådlig tid. Skulle det vara så att talmannen inte väljer att avsluta denna talmansrunda med en votering kommer det att dra ut ytterligare.

Grundtipset är att det blir extraval

Hög svansföring hos Löfven förvånar....

Vilka får vara med och leka i sandlådan och vilka får inte vara med?

Under partiledardebatten i söndags framförde moderatledaren sin uppfattning om hur man skall få till en hållbar migrationspolitik i Sverige. Han menade att Sverige är i stort behov av en långsiktig och bred överenskommelse över blockgränserna och att inget parti skulle uteslutas i dessa diskussioner.

I utgångsläget ska alla partier som vill delta vara välkomna – även Sverigedemokraterna

Det framgick med all önskvärd tydlighet, att han sedan backar och säger att han missuppfattats är näst intill löjeväckande. Vi var flera miljoner medborgare som hörde vad han sa.
Det har sedan visat sig att minst två av Kristerssons allianskollegor inte alls är med på det tåget.

Jan Björklund ser det som ”otänkbart” att SD skulle ingå i samtalen. Han förespråkar istället en uppgörelse mellan alliansen och Socialdemokraterna samtidigt som han klargör att Liberalerna inte kan sitta i en alliansregering om M och S gör upp om migrationen på egen hand.

Annie Lööf, i sin tur, anser att ”Sverige behöver en ansvarsfull, stabil, långsiktig migrationsöverenskommelse mellan alliansen och över blockgränsen” och lägger till att ”SD kan inte diktera villkoren för ett sådant innehåll”.

Statsministern har klargjort att det ”inte finns på kartan” att samtala med Sverigedemokraterna.

Samtidigt brottas Stefan Löfven med socialdemokraternas och regeringens interna problem i migrationsfrågan.

Socialdemokraternas sidoförbund, Kvinnoförbundet, SSU, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, S-studenter och HBT-Socialdemokrater verkar inte alls vara inne på samma linje om man får tro Dagens Eko.

Det verkar vara mer eller mindre kaos överallt.

Den nuvarande ordningen med två block är kanske inte den bästa lösningen för Sverige då små marginalpartier som C, MP, L och V har fått ett orimligt stort inflytande på politiken.

Att Stefan Löfven anser att SD skall bojkottas av alla kommer nog att slå tillbaka mot honom själv och partiet. Hans åsikter om SD är inte ens relevanta i sammanhanget. Med tanke på hans insats i partiledardebatten förvånas man över den höga svansföringen.

Socialdemokraterna har varit landets största parti sedan ”urminnes tider” men Stefan Löfven kan komma att gå till historien som den som lyckades med konststycket att förlora den placeringen genom sin oförsonliga hållning till ett parti som i valet kanske kommer att stödjas av minst 25 procent av landets medborgare.

Detsamma kan nog appliceras på Jan Björklund som leder ett marginalparti som kommer allt närmare stupkanten. Ingen blir nog förvånad om Liberalerna får göra Miljöpartiet sällskap ut från riksdagen den 9 september.

Avslutningsvis kan vi konstatera att Sverigedemokraterna är det enda parti som går framåt i Sentios majmätning.