Hög svansföring hos Löfven förvånar....

Vilka får vara med och leka i sandlådan och vilka får inte vara med?

Under partiledardebatten i söndags framförde moderatledaren sin uppfattning om hur man skall få till en hållbar migrationspolitik i Sverige. Han menade att Sverige är i stort behov av en långsiktig och bred överenskommelse över blockgränserna och att inget parti skulle uteslutas i dessa diskussioner.

I utgångsläget ska alla partier som vill delta vara välkomna – även Sverigedemokraterna

Det framgick med all önskvärd tydlighet, att han sedan backar och säger att han missuppfattats är näst intill löjeväckande. Vi var flera miljoner medborgare som hörde vad han sa.
Det har sedan visat sig att minst två av Kristerssons allianskollegor inte alls är med på det tåget.

Jan Björklund ser det som ”otänkbart” att SD skulle ingå i samtalen. Han förespråkar istället en uppgörelse mellan alliansen och Socialdemokraterna samtidigt som han klargör att Liberalerna inte kan sitta i en alliansregering om M och S gör upp om migrationen på egen hand.

Annie Lööf, i sin tur, anser att ”Sverige behöver en ansvarsfull, stabil, långsiktig migrationsöverenskommelse mellan alliansen och över blockgränsen” och lägger till att ”SD kan inte diktera villkoren för ett sådant innehåll”.

Statsministern har klargjort att det ”inte finns på kartan” att samtala med Sverigedemokraterna.

Samtidigt brottas Stefan Löfven med socialdemokraternas och regeringens interna problem i migrationsfrågan.

Socialdemokraternas sidoförbund, Kvinnoförbundet, SSU, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, S-studenter och HBT-Socialdemokrater verkar inte alls vara inne på samma linje om man får tro Dagens Eko.

Det verkar vara mer eller mindre kaos överallt.

Den nuvarande ordningen med två block är kanske inte den bästa lösningen för Sverige då små marginalpartier som C, MP, L och V har fått ett orimligt stort inflytande på politiken.

Att Stefan Löfven anser att SD skall bojkottas av alla kommer nog att slå tillbaka mot honom själv och partiet. Hans åsikter om SD är inte ens relevanta i sammanhanget. Med tanke på hans insats i partiledardebatten förvånas man över den höga svansföringen.

Socialdemokraterna har varit landets största parti sedan ”urminnes tider” men Stefan Löfven kan komma att gå till historien som den som lyckades med konststycket att förlora den placeringen genom sin oförsonliga hållning till ett parti som i valet kanske kommer att stödjas av minst 25 procent av landets medborgare.

Detsamma kan nog appliceras på Jan Björklund som leder ett marginalparti som kommer allt närmare stupkanten. Ingen blir nog förvånad om Liberalerna får göra Miljöpartiet sällskap ut från riksdagen den 9 september.

Avslutningsvis kan vi konstatera att Sverigedemokraterna är det enda parti som går framåt i Sentios majmätning.

Kris i regeringspartierna....

Ca fyra månader kvar till valet och båda regeringspartierna är i djup kris. Miljöpartiet har legat under riksdagsspärren i flera mätningar hos olika opinionsmätningsinstitut de senaste månaderna och man har dessutom förlorat hälften av sina medlemmar. Runt 10000 medlemmar har lämnat partiet vilket får fler än mig att associera till råttor som lämnar ett sjunkande skepp.

Oron har tagit ett fast grepp om partiledningen, eftersom man nu riskerar att förlora makten i landet. Isabella Lövin verkar dock ha fått för sig att Miljöpartiet är oumbärligt i Sveriges riksdag. Hon säger sig tro att partiet kommer att få vara kvar i där, då Miljöpartiets politik enligt henne är så viktig för Sveriges framtid.

”Jag är övertygad om att vi har en så enormt viktig politik som vi driver och som vi måste få fortsätta arbeta med, sade hon i Aftonbladets Partiprogram för någon vecka sedan. Men det är klart att vi är nervösa över att förlora inflytandet, jag hoppas verkligen att vi får fortsätta”.

Enligt Isabella Lövin har hennes parti bland annat "världens mest ambitiösa klimatpolitik",

Vad den politiken betyder för klimatet på planeten kan nog diskuteras.

Hos regeringskollegan Socialdemokraterna är oron minst lika stor om inte större. Paniken sprider sig som ringar på vattnet.

Opinionssiffrorna ligger klart under valresultatet 2014 och som då betraktades som en katastrof.

Man har förlorat väljare till både Sverigedemokraterna och Moderaterna som båda förespråkar en mer återhållsam migrationspolitik.

Nu är maktpositionen hotad och då är goda råd dyra. I morse presenterade man en mer restriktiv migrationspolitik innebärande bland annat att

·        Sverige ska ha ett mottagande i nivå med övriga EU-länder.

·        Fortsatta och eventuellt hårdare ID-kontroller.

·        Ett centraliserat flyktingmottagande som ska förenkla för kommuner och förenkla för återresa för de sökande som får avslag.

·        EBO, lagen om fri bosättning för flyktingar, ska avskaffas.

·        Kommuner ska inte längre betala ut försörjningsstöd till asylsökande som fått avslag.

·        Möjligheten för den som fått avslag på sin asylansökan att få uppehållstillstånd för arbete ska tas bort eller kraftigt minskas.

·        Straffen för människosmuggling ska skärpas.

Enligt migrationsminister Heléne Fritzon, som intervjuades i Aktuellt i går kväll, handlar det nu om att få ner antalet flyktingar till mellan 14 000 och 15 000 personer per år. Så låg har mottagandet inte var någon gång under 2 000-talet utom just år 2 000. I år väntas 27 000 söka asyl.

Skall det här förslaget få någon trovärdighet så måste man omedelbart dra tillbaka propositionen om amnesti för 9000 afghanska unga män annars finns inga förutsättningar för en blocköverskridande långsiktig överenskommelse – och det måste Statsministern vara väl medveten om.

För att visa att man menar allvar måste man också omedelbart komma igång med att utvisa personer som fått avslag på sin asylansökan och andra som olagligt befinner sig i landet. Som det ser ut nu så har arbetet med att utvisa i praktiken upphört på grund av att Migrationsverket saknar förvarsplatser.

Under 2014 och 2015 skapades en massa asylboenden i landet. Varför inte nu använda sig av samma kreativa och handlingskraftiga entreprenörskap för att snabbt öka antalet förvarsplatser? 

I morgon kommer Novus att redovisa hur många väljare som anser att Socialdemokraterna har den bästa politiken i de tio frågor som väljarna ser som de viktigaste. Känslan är att det kan bli en dyster läsning för Statsministern och hans ministrar.

Det verkar inte finnas några gränser längre…

Igår presenterade regeringen förslaget om att med hjälp av det så kallade gymnasieundantaget ge vissa ensamkommande asylsökande möjligheten till fyraåriga tillfälliga uppehållstillstånd. Förslaget handlar om de asylsökande ensamkommande som kom till Sverige innan den 24 november 2015 och som fyllt 18 år under asylprocessens gång, eller fått sin ålder uppskriven.

Att det här måste ses som en brakseger för Miljöpartiet är väl ställt utom all tvivel. Jag tycker att detta underströks av vilka som presenterade beslutet. MP:s båda språkrör samt den före detta kommunisten Ylva Johansson deltog i presentationen medan Stefan Löfven lyste med sin frånvaro.

Statsministern har hela tiden talat om ”ordning och reda” vad avser migrationspolitiken Men nu är det väl allt ”annat än ordning och reda” som kommer att gälla. Det är inte nog med att Löfven bryter vallöfte efter vallöfte nu negligerar han också ett av partikongressen fattat beslut.

Jag ställer mig frågan vad fan är det som gör att svenska skattebetalare skall tvingas betala för andra länders medborgares gymnasiestudier och uppehåll under fyra år i Sverige?

Var finns konsekvensanalysen av detta beslut? Hur mycket kommer det att kosta samtidigt som man drar ned på assistansersättningarna?

Det kommer att bli mycket spännande att se hur centerpartiet kommer att ställa sig då frågan kommer upp i riksdagen i början på nästa år. Det är Centerpartiet som avgör den här frågan.

Sverige är ett högfärdigt litet land

Sverige är ett högfärdigt litet land som borde ta itu med sina problem

 Nationaldagen kom och gick och den svenska självgodheten stod som spön i backen. Man kunde få för sig att vi är bäst i allt - även om det blir lite svårt att tro det när man studerar det sorglustiga gäng vi skickar iväg till EU-parlamentet.
I stället för att slå oss för bröstet och sjunga blågula sånger borde vi sätta in alla krafter på att lösa de problem - hemska problem - som vi faktiskt har.
Skolan har sen länge spårat ur. Ungarna lär sig varken läsa eller räkna och disciplin är ett ord man inte får nämna.
Gamla och sjuka sover i sjukhusens korridorer när de inte skickas hem för att - helst - smälla av utan att belasta sjukvårdens statistik.
Minst ett par hundra tusen åldringar lever miserabla liv. Det blev tacken för att de med svett och möda byggde landet.
Över 5 000 våldtäkter anmäls per år. Det är styvt 13 per dag, dubbelt mot Storbritannien och fyra gånger fler än i de nordiska grannländerna. Invandrare står för en oproportionerligt stor del av dessa illdåd, men försöker man få igång en diskussion om detta är man rasist.

I landet Sverige begicks i fjol 108 000 våldsbrott, lika med 295 per dag - sparkar, slag, knivskärningar, mord. Ofredande, hot och misshandel har ökat med 22 anmälda fall per dag.
Vart sjunde av dessa våldsbrott klaras upp - ja, bara vart sjunde, kanske inte minst därför att polisen är upptagen med att fylla i blanketter på expeditionen. Kan det faktum att Sverige har bara hälften så många poliser i snitt som andra EU-länder ha betydelse i sammanhanget?
Usch, en så reaktionär fråga. "Vi" är ju bäst! Ingen kallar mig nazist, men aj, aj, aj så nära!
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är högre än i alla jämförbara länder. Bankerna vacklar på konkursens brant, inte minst på idiotutlåning (enligt mig halvt kriminell) i Baltikum.
Anders Borg ser med stor skicklighet till att inte alltihop går rakt åt fanders, men inbilla er ingenting: inom inte alltför länge får du hjälpa till att betala kalaset.
Världens högsta skatter går upp ett par snäpp till; bonusgrabbarna som drog oss in i skiten klarar sig bra, men vanligt folk får det sämre.
Låt mig sluta klagosången och göra två viktiga avslöjanden precis här:

För det första har alla de förhållanden jag tagit upp förekommit i nyhetsinslag i TV4 under de senaste tio dagarna, alltså mitt i nationaldagsyran. Knivskärningar och skottlossning har blivit dagligvara (vi har nu har ett 40-tal kriminella gäng utspridda över landet). Siffrorna i krönikan är tagna från BRÅ:s hemsida, som inte precis är känd för att blåsa upp brottsligheten. Det jag skrev om skolan bygger på egna observationer.
Jag lägger gärna till att tonen i samhället blivit råare, kanske inte minst därför att vi skrotat familjen och i praktiken kollektiviserat medborgarna.
För det andra är jag naturligtvis medveten om att andra länder, i och utanför Europa också har problem. Sverige är inte Zimbabwe och inte Lettland heller. Ett högfärdigt litet land som borde ta itu med en rad allvarliga problem istället för att skryta sig gult och blått, är det däremot. Det tycker jag.
Du får tycka vad du vill ...

Ovanstående är en krönika som skrivits av Ulf Nilsson och det mest fabulösa med krönikan är att den publicerades i Expressen den 9 juni 2009 och uppdaterades den 12 juni samma år.

Det är alltså sex år sedan detta skrevs och idag kan vi konstatera ingenting av det Nilsson angriper har blivit bättre – tvärtom. Sverige har blivit ett land som andra Europeiska länder hänvisar till som avskräckande exempel.

Kostnaderna för massinvandringen skenar och inga andra områden i statsbudgeten är i närheten av denna utveckling. Detta är inget som regeringen basunerar ut och den så kallade oppositionen har ju lagt sig platt genom decemberöverenskommelsen och media tiger stilla.

Så gott som dagligen kan vi läsa artiklar och ledarstick som skönmålar invandringen oavsett vilka grupper det gäller. ”Vi måste visa vårt ansvar…” heter det. Sveriges ansvar verkar vara obegränsat och omfattar i stort sett hela världen, ensamkommande barn, tiggare och alla andra grupper. I ett anfall av storhetsvansinne proklamerade förre statsministern att Sverige skall vara en humanitär stormakt.

Politiker och journalister talar hela tiden om flyktingar och flyktingmottagning trots att knappt 10 procent av de som söker asyl i Sverige har flyktingskäl enligt de konventioner som Sverige undertecknat. I det sammanhanget finns det skäl att påminna om att Sverige inte skrivit under några andra konventioner än våra nordiska grannländer och övriga EU-länder. Anledningen att så många söker asyl i Sverige beror i första hand på vår tillämpning av flyktingkonventionen där vi är mycket generösare än andra länder samt att Sverige har betydligt lägre krav på att asylsökande skall kunna styrka sin identitet, ålder och flyktingskäl. Någon generell kontroll av de ensamkommandes ålder genomförs inte heller, vilket fått till följd att många som är äldre än 18 år har beviljats asyl som barn. Fler än hälften av de asylsökande saknar identitetshandlingar.

En naturlig fråga till våra politiker är ”Hur skall invandringen på nuvarande nivåer finansieras fortsättningsvis?” Är det fortsatt nedskärning av skola, vård och omsorg som gäller eller är det skattehöjningar, nya skatter och återinförande av t ex fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt m fl skatter som skall finansiera vansinnet.

Sverige har idag brist på lärare och vårdpersonal och bostadsbristen är enorm, inför höstens studiestart står ca 20 000 studenter utan bostäder och 10 000-tals med beviljad asyl sitter fast på asylboendena medan nya asylsökande väller in över gränserna.

Den svenska journalistkåren har fullständigt svikit sitt journalistiska uppdrag, nämligen den att granska makten och förmedla nyheter. I stället sprider man tesen om massinvandringens välsignelser i närmast religiösa ordalag samtidigt som man undanhåller de negativa konsekvenserna. I detta avseende har sanningen blivit journalisternas värsta fiende. Samtidigt uppträder politikerna som urflippade olycksfall och går helt i otakt med folket där många än så länge går med knuten näve kvar i byxfickan.

Och ingen förstår varför Sverigedemokraterna växer.

Jag hoppas att jag får leva så länge att jag får uppleva hur denna politikerelit ställs till ansvar och bestraffas för de skador de ställt till med för vårt land.