Nya körkort...

För några dagar sedan konstaterade jag att mina thailändska körkort (ett för bil och ett för motorcykel) hade upphört att gälla den 3 mars.

I Sverige blir man påmind i god tid av Transportstyrelsen och bara man besvarar påminnelsen skickas ett nytt körkort via posten. I Thailand är det upp till mig att hålla reda på utgångsdatum. Körkorten gäller i fem år och för att förnya dem måste man ha ett speciellt dokument från Immigration Bureau att visa upp för ”körkortsutfärdarmyndigheten”. 

I samband med att jag skulle få detta dokument utfärdat upptäcktes det att hustrun slarvat med att lämna uppgifter om att jag bor tillsammans med henne. Man betonade också att man såg allvarligt på detta slarv.

Jag ifrågasatte vad de menade då jag besöker Immigration Bureau var 90 dag för att redovisa var jag bor och att alla mina uppgifter finns i myndighetens databas. Men se det var en annan avdelning och nu gällde det den här avdelningen fick jag till förklaring. Jag fick också en broschyr (på thailändska) av vilken framgick vikten att ha detta dokument tillgängligt i händelse av polisbesök i hemmet t ex.

I det här sammanhanget finns det all anledning att klargöra att thailändska myndigheter är mycket noga med att hålla koll på vilka man släpper in i landet, var de uppehåller sig och vad de sysslar med. Det är en milsvidd skillnad om man jämför med den Humanitära stormakten strax söder om Nordpolen.

Enligt chefen så kostade det normalt 2 000 THB att få dokumentet utfärdat men nu erbjöds vi ett ”specialpris” på 800 THB. Jag accepterade och begärde kvitto på summan. Man kunde ha hört en knappnål falla i golvet när jag nämnde kvitto men hustrun tog över och så var allt ok – utan kvitto.

Dagen efter var vi tidigt på ”körkortsutfärdarmyndigheten” och där kan man lugnt påstå att det var kö. Jag räknade till 45 sittplatser och uppskattade körkortsaspiranterna till i storleksordningen 170 personer. Jag lämnade nödvändiga handlingar till den som var ansvarig för detta och sedan var det bara att vänta och se vad som skulle hända. Efter några timmars väntetid var det min tur att genomgå en koll på att jag inte var färgblind, en test på min reaktionsförmåga samt en test på att jag klarade av att göra avståndsbedömningar.

Då det var klart skulle man stänga för lunch och vi var välkomna tillbaka under eftermiddagen. Strax efter klockan 13.00 startade den andra ronden där jag tillsammans med ca 40 andra körkortsaspiranter fick titta på en video som handlade om trafikvett, alkohol och bilkörning, olycksfall i trafiken etc. Videon var på thailändska och det enda jag med säkerhet förstod var att i Thailand är det 0,5 promille som gäller. Videon avslutades med frekvenser från svåra olyckor där lastbilar, bussar och tankbilar var inblandade. Ganska ruggigt faktiskt.

Därefter gick det snabbt. Jag fick en nummerlapp, ropades upp och betalade 1 060 THB för körkorten. Därefter blev det fotografering och några minuter senare lämnade jag ”körkortsutfärdarmyndigheten” med två nya körkort gällande till den 3 mars 2023.

Snabb omställning...

Nu börjar man komma in i rutinerna igen och det var lite mer att tag i än vad jag fick intryck av vid den första anblicken. Inga stora eller dyra grejor men saker skall köpas, lagas eller bytas. Allt tar tid, men å andra sidan har jag ju rätt gott om den varan.

Igår var vi upp till Immigration Office i Kapchoeng för att förlänga mitt uppehållstillstånd ytterligare ett år. Det brukar inte vara något problem utan gå ganska smidigt. Den här gången tog det längre tid då jag hade nytt pass och en del uppgifter måste föras över från det gamla till det nya passet. Det innebar också att det behövdes fler kopior av vissa blad i passen och dessutom skulle de denna gång ha kopia på ”husboken” vilket motsvarar ett personbevis hos oss i Sverige. Eftersom den aldrig efterfrågats tidigare hade vi inte den med oss. Men det löstes genom att hustrun stack iväg till vad jag skulle kalla ett mantalsskrivningskontor och fick ett intyg utfärdat. Där rann en timme iväg och sedan tog det sin rundliga tid att föra över uppgifterna från det gamla till det nya passet, att föra in det nya uppehållstillståndet och ett nytt reentry permit. Summa summarum 2900 bath, men enligt handläggande migrationstjänsteman skulle hela kalaset gå på 3600 bath vilket föranledde mig att ställa frågan om vad de återstående 700 bathen avsåg. Jo det var avgiften för transfereringen mellan nytt och gammalt pass vilket dock inte vidimerades genom kvitto. Men man ifrågasätter inte tingens ordning när man vet att man skall ha med samma kontor att göra var nittionde dag och förlänga uppehållstillståndet varje år.

Under de fyra månader vi varit i Sverige har det hänt en hel del i Thailand. Militärregimen har skärpt upp en del regler och skapat ordning och reda. Bland annat på Phuket har man slagit till mot tuc-tuc maffian och andra som gjort att Phuket fått ett dåligt anseende hos turisterna. Man har också skapat nya lagar i syfte att komma åt den omfattande korruptionen i landet. Fortsättningsvis är det olagligt att överlämna en muta till en polisman även om polismannen begärt mutan. Hur det kommer att fungera i praktiken återstår att se. Det lär nog uppstå en del dödlägen där polisen kräver en muta men den laglydige medborgaren eller turisten vägrar alternativt kräver kvitto.

Annars har jag inte hört någon thailändare tala illa om militärregimen, tvärt om så är man nöjda och belåtna med att slippa det politiska käbblet mellan regering och opposition. Som västerlänning har man lite svårt att ta åt sig det då man växt upp i en demokrati. Det är mycket som talar för att länderna i väst skall sköta sina egna affärer och låta alla andra länder sköta sina egna angelägenheter. De mest skrämmande exemplen på införande av demokrati är Irak och Libyen där diktatorer tidigare garanterade en stabilitet i dessa länder. En stabilitet som nu bytts mot kaos.

Med det inte sagt att det skulle vara bättre att Thailand blev en diktatur. Men ingen kan väl påstå att befolkningen i Libyen och Irak fått det bättre?