En färgad historia...

Rem, yngsta barnet har hunnit bli fjorton år och fick en begagnad moppe strax innan vi åkte till Sverige. Jag har inte riktigt klart för mig vilken årsmodell det är, men den är mer än fem år gammal. Har man ett fordon som är äldre än så, måste det besiktas innan man får betala skatten.

Självklart skall motor- och ramnummer och annat överensstämma med motsvarigheten till ”besiktningsinstrumentet”. Nu hör det till saken att han har han hottat upp moppen med nya fälgar, ny sits och diverse andra fräsiga tillbehör. Den ursprungliga färgen var svart men nu är den snyggt lackerad och den är mer vit än svart.
Yaya var iväg på besiktningen men där blev det kalla handen, av "besiktningsinstrumentet" framgår att hojen är svart, alltså inte vit. Så det gick inte, utan rådet var att lacka om den till ursprunglig färg.

Man tror ju inte att det är sant.

Men det finns andra ju besiktningsstationer, bland annat i Prasat och där känner vi en av dem som jobbar. Så det var bara att köra upp moppen på flaket, åka till Prasat och få den besiktad där, för ett litet extra arvode.
Jag fixerade moppen med spännband så att den inte skulle ramla omkull och skadas. Själv stannade jag hemma men döm om min förvåning när Yaya och ungarna ringer och frågar hur man öppnar spännbanden.

Det tog nog fem minuter innan jag lyckats förklara hur de skulle bära sig åt. Det lyckades till slut med en blandning av engelska, svenska och thai.
Nu är det fixat och skattekvittot är på plats och hojen är fortfarande mer vit än svart. De hade även lyckats med spännbanden när de skulle åter till Surin. Inte så att de använt dem på rätt sätt utan det var en massa knutar överallt. Men alla sätt är bra utom de dåliga.

Konstigt nog så har noterat att ett av spännbanden nu är mycket kortare än tidigare.