En smäll som ställde allt på ända...

Så hände då det som inte kunde hända, inte skulle hända eller inte fick hända.
Ankdammen är skakad – med all rätt. Justitieministern är chockad, statministern talar om ett angrepp på det öppna samhället och från alla håll och kanter kommer reaktioner mot vad som hänt.
Vi har,under lång tid, löpande kunnat ta del av medias rapportering om ”svenskar” som åker till Pakistan för att utbilda sig och ”svenskar” som åker till Somalia och Irak som heliga krigare och självmordsbombare. Här hemma försökte två ”svenska” bröder bränna ner Lars Vilks hem för något halvår sedan. För någon månad sedan uttryckte en svensk småbarnsmamma stor beundran för sin make som dött som martyr i Irak
Jag tycker därför inte att man kan påstå att det här kom helt oväntat. I dessa personers ögon är vi alla otrogna hundar. Ledare för muslimska organisationer har alla tagit avstånd från dådet – vad annat skulle de kunna göra, de kan ju knappast applådera offentligt.
Sverige och svenskarna är nog ett av de ett av de mest godtrogna och naiva folket i världen, här kan ingenting hända är den gängse uppfattningen. Nu har det hänt och det skall bli intressant att se vad som kommer ut av det här.
I det här fallet handlar det sannolikt om en förvirrad person, men dessvärre med insikt och kunskaper om tillvekning av bomber som ställer till med mesta möjliga skada. Det är inte heller otänkbart att han haft medhjälpare, snarare troligt.
Många som befann sig på Drottninggatan i går har all anledning att vara tacksamma över att de lever och är oskadda i dag.
Hade han lyckats med sitt uppsåt så hade säkert dussintals personer dödats och/eller lemlästats. Genom ren tur kan nu många familjer ägna sig åt att fira julen i stället för att behöva begrava nära och kära.
Jag är inte rasist eller främlingsfientlig, men varför skall vi ta emot folk med denna åskådning då de inte är ett dugg intresserade av att integreras i det svenska samhället. I media kan vi läsa om alla ensamkommande barn som många kommuner inte är intresserade av att hjälpa. Ensamkommande barn är svenska medias definition och beskrivning av Somaliska och Afghanska pojkar mellan 16 och 20 år.
Vi måste se till att vi får våra politiker att börja prata om invandringen oavsett vilket parti vi sympatiserar med. Det behövs klarspråk i den här frågan annars är SD riksdagens tredje största parti efter nästa val.