Nu har vi startat resan till Sverige, för vilken gång i ordningen
har jag tappat räkningen på. Många kanske skulle skriva "hem till Sverige", men
jag känner mig kluven i det avseendet. Dels har jag tillbringat nästan tre
gånger så lång tid i Thailand under de senaste tretton åren dels känner jag
inte igen det Sverige där jag växte upp.
Nu är vi i alla fall på väg. I går kväll lämnade vi Surin
och tog nattåget till Bangkok. Den här gången var vi 10 minuter före
tidtabellen. Mycket till sömn blir det dock inte och lyckas man slumra till så
väcks man av att vagnen skuttar och far så man undrar om vi är kvar på spåret.
Det blev lite jäktigt innan vi skulle åka, jag tappade en
plomb i lördags och Yaya hade glömt en läkarkontroll. Varmvattenberedaren i köket
behagade också att lägga av och den fasta telefonen slutade att fungera. Jag
fick genom hustruns försorg en tid hos tandläkaren på söndag förmiddag men när
jag kom dit satt ca 15 personer i väntrummet (som var anpassat för max tio
personer) och jag försökte förklara för sköterskan att jag hade en tid 10.30 men
hon visade mig journalen och där fanns ingen tid noterad. Hustrun satt i bilen
och väntade så jag ringde efter henne och hon förklarade att hon ringt dagen
före. Men sköterskan hävdade att jag måste vänta på ”min tur”.
En
tandläkarklinik väl knappast ett bra ställe att tappa humöret på om man skall fortsätta som patient. Men det finns
gott om tandläkare i Surin så jag gav dem fingret och åkte till en annan klinik
där jag fick en tid på söndag eftermiddag. Mindre än en timme efter det att vi
lämnat den första kliniken ringer sköterskan och bad om ursäkt och erbjöd en
ny tid. Känslan är att hon fick sig en uppsträckning av klinikchefen. Inte kul
att förlora en farang som betalar dubbel taxa i förhållande till thailändarna.
Hustrun å sin sida åkte iväg till sjukhuset tre timmar innan
vi skulle åka med tåget och fick kontrollen utförd. Under tiden hade jag packat
färdigt och tagit fram reskläderna jag hade planerat att åka i, ett par mörkblå
fjällrävenbyxor med gott om benfickor. Men av någon konstig anledning passade
de inte, antagligen beroende på att de krympt på grund av den höga
luftfuktigheten. Så det blev en akut utryckning till ett av stadens varuhus för
inköp av ett par nya byxor med benfickor.
Varmvattenberedaren kommer att fixas under veckan och
telefonbolaget lovade också att se till att telefonen skulle fungera snarast
möjligt. Kontakten med vår housekeeper sker i huvudsak via den fasta telefonen. Hon sköter
om huset och hundarna medan vi är i Sverige.
I kväll skall vi äta middag med Mijo som numera arbetar tillfälligt
i Bangkok och i morgon bitti får vi skjuts till flygplatsen. Därifrån flyger vi
till Stockholm via Helsingfors och kommer förhoppningsvis vidare till Sundsvall
med SJ.
Vi ser fram emot en fin sommar och att få träffa våra vänner, bekanta och några
av mina barnbarn i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar