Tillbaka i Sverige

Efter ca åtta månader är vi nu tillbaka i Sverige igen. Det var två tröttsamma resor med mycket stillasittande innan vi var framme 

Bussresan mellan Surin och Bangkok tog över sju timmar mot normala sex timmar och flygresan från Bangkok till Arlanda med start mitt i natten tog drygt tio timmar. Vi landade tidigt på morgonen den 29 maj och fick vänta några timmar innan avfärden till Sundsvall.

Lite oplanerat blev det buss mellan Arlanda och Sundsvall på grund av spårarbeten på Ostkustbanan.

Karin och Rolf mötte på Busstationen och såg till att vi kom välbehållna hem till Granlo och de hade också sett till att kylskåpet var välfyllt. Det är härligt med verkliga vänner.

Det är med lite delade känslor man kommer hit. Att få träffa och umgås med våra vänner är det bästa med att vara här. Vi har inte så många riktiga vänner, men de vi har är vi rädda om.

På minussidan var det vädret vi möttes av under de första dagarna, kallt och regnigt, hustrun tillbringade timmar i badkaret de tre första dagarna. Men det finns även andra och betydligt allvarligare förändringar som samhället genomgått under de senare decennierna, som jag tänker på. Till det har jag för avsikt att återkomma mer preciserat under sommaren.

Det var några saker/företeelser som vi reagerade ganska fort på, som t ex priserna på matvaror. Känslan är att priserna stigit kraftigt sedan förra året. Jag kan väl inte påstå att det var direkt chockartat, men inte långt ifrån.

Tiggeriet verkar också ha brett ut sig – det känns beklämmande

I måndags fick jag träffa doktorn på vårdcentralen och hon lovade att skriva en remiss till sjukhuset för operation av såret i pannan. Hon trodde att operationen skulle kunna genomföras den här månaden. Nu handlar det inte om den värsta sorten av hudcancer så jag är vid gott mod.

Jag lovar att jag skall bli betydligt mera aktiv på bloggen än jag varit de senaste åtta månaderna. Det finns ett ganska stort antal politiker och ett antal företeelser som bör skärskådas och där kommer jag att försöka bidra på bästa sätt.

Hur kan det komma sig att ett antal medelmåttor med friserade Cv:n har valts att styra landet och hur kan slöseriet med skattepengar få fortsätta inför öppen ridå.

Det är några av de frågor som jag skall försöka hitta svaren på.

Ett sjukt land.....

Det har inte blivit att jag skrivit något av värde under lång tid. Det är flera som hört av sig och undrar varför jag inte skriver något om tillståndet i Sverige, om valet till EU-parlamentet, klimatoron och om våra odugliga politiker och den vänstervridna debatten i media och i SVT mm.

Jag blir naturligtvis glad att det är så många som tycker om det jag skriver men jag måste erkänna att det känns deprimerat för tillfället och jag har svårt mobilisera någon entusiasm för närvarande. Det är inte så att jag fått någon psykos eller hamnat i någon psykisk sjukdom.

Det handlar om Sverige, tillståndet i landet, obegåvade politiker med friserade CV:n, självcensurerande journalister, myndigheter, institutioner och lärosäten med vänsteragendor.

2005 fick jag drygt 5000 bath för en svensk tusenlapp när jag växlade, nu får jag drygt 3000 bath. Det är alltså nästan bara hälften av vad jag fick 2005. Sedan dess har det varit lite upp och ned. Den stora nedgången inleddes 2014 och sedan har det bara gått utför.

Det svenska kronfallet har inte fått mycket utrymme i svensk media, men i amerikanska Bloomberg har situationen analyserats under rubriken "Svenskarna blir allt fattigare".

Intressant läsning som borde få klockorna att ringa även för svenskar som inte bor utomlands.

Enligt Bloomberg har svenska företag därmed blivit billiga måltavlor – uppköp av svenska företag har ökat med över 200 procent i år enligt Bloomberg.

Kronan är för närvarande den sämst presterande av alla världens ledande valutor. Förklaringen ligger i Riksbankens minusränta, som skapar oro bland experter men som är mycket populär bland låntagarna på den svenska bostadsmarknaden.

Inte minst då svenskarna till skillnad från många andra européer kan välja att "belåna" sin bostad för att konsumera, istället för att ta dyra kort- och konsumentkrediter.

För hushåll med nya så kallade bolån uppgick skulderna i förhållande till nettoinkomsterna i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017, enligt en FI-rapport. Det är den högsta skuldkvoten någonsin i Sverige.

Vad händer när räntorna stiger?

Det är snart val till EU-parlamentet och jag har följt valrörelsen och noterar att sakfrågorna hamnat i bakgrunden. Nu handlar det mest om en väntad klimatkatastrof och om att förhindra vad man kallar för högerpopulism och terrorhot.

Själv vill jag beteckna mig som realist vad gäller klimatet och jag känner ingen oro. Jag lyssnar till vetenskapsmän som inte alls har samma uppfattning om en kommande klimatkollaps som våra politiker och Klimatgreta som av etablissemanget upphöjts till något av en klimatexpert.

Riktiga experter, som anser att det uppmålade klimathotet är ett av de värsta bedrägerier som genomförts, får aldrig komma till tals i media eller SVT.

Igår kunde man höra MP:s nya språkrör, Per Bolund i Agenda påstå att minskningen av utsläppen från flyget beror på flygskatten. Ingen följdfråga från programledaren vilket inte kom som någon överraskning.

Om jag jämför valrörelsen till EU-parlamentet med den valrörelse som bedrevs i Thailand inför Parlamentsvalet så var Klimatfrågan i princip en ickefråga inför valet i Thailand.

Thailands är till ytan något större än Sverige och där bor nästan 70 miljoner människor. Men Thailands politiker har prioriterat andra frågor.

Sedan kan man ju undra vad politikerna menar med högerpopulism. Där tror jag att Katarina Janouch har en mycket träffsäker tolkning http://katerinamagasin.se/. 

Vad avser terrorhot kan man ställa sig frågan varför Sverige har den sämsta lagstiftningen vad avser terrorbrott och deltagande i terrororganisationer. Brott som i Norge ger 11 års fängelse kan man inte ens dömas för i Sverige då lagen ännu inte är på plats eftersom det blev bakläxa från lagrådet.

Många hävdar att regeringen är mån om att hålla muslimer på bra humör så att man får deras röster i valen därav den utdragna handläggningen.

Några länder i Unionen som Italien, Österrike, Polen och Ungern har fört en restriktiv invandringspolitik och satt de egna folken främst. Detta har lett till kritik från bl a Sveriges regering och Aftonbladet.

Man hävdar också att Ungern och Polen gjort inskränkningar för fria medier och odemokratiska ändringar inom rättsväsendet. Rätt eller fel har jag svårt att bedöma.

Skall man jämföra Sverige med t ex Polen och Ungern kan jag konstatera att Sveriges tillväxt knappast gör någon glad.

"Ekonomisk tillväxt i Sverige förväntas sakta in markant i år på grund av minskad inhemsk efterfrågan", står det i den prognos som EU-kommissionen släppte förra veckan.

Den svenska tillväxten väntas bara bli 1,4 procent under 2019, markant lägre än fjolårets 2,3 procent. Det innebär att Sverige har den sjätte lägsta tillväxten i hela EU.

Betydligt högre tillväxt väntas i Polen och Ungern. Polens tillväxt beräknas till hela 4,2 procent under 2019 och i Ungern 3,7 procent. Polen har därmed den andra starkaste tillväxten i Unionen och Ungern den femte. 

Det innebär också att Polen och Ungern har ungefär tre gånger så hög tillväxt som Sverige i år – vardera.

Kan det ha att göra med en restriktiv invandringspolitik?