Man kan bli trött för mindre....

När man inte känner sig fullt frisk blir man lätt irriterad på saker som inte fungerar. Det har varit en hel del av den varan på slutet. Skrivaren har slutat fungera på grund av att en behållare för överskottsbläck är full, en av lamporna på grindstolparna har slocknat och TV-decoden tycktes ha råkat ut för något som kan liknas vid en stroke. Det var ingenting som fungerade, kanalerna och kanalinformationerna hade helt tappat kontakten med varandra, kanalväljaren funkade inte, ja det mesta var skit. Men i lördags skulle det lösas när Christer var här, två skarpa hjärnor i samarbete mot en sketen decoder, en skrattmatch. Vi höll nog på i två timmar, prövade det mesta (minst tre gånger), tog ur kortet, stängde av och satte på strömmen men den var i stort sett hjärndöd. 

Igår nedlät vi oss att kontakta operatören som rekommenderade oss att dra ur strömförsörjningskabeln till decoden. Det var med skammens rodnad på kinderna som jag följde omstarten och till slut kunde konstatera att det fungerade igen. Ibland blir det feltänk.

Lampan på den ena grindstolpen saknar ström och av den anledningen går den inte att tända. Detta beror i sin tur på att killarna som fixade grinden för några månader sedan lyckades bränna av kabeln med svetslågan. Nu är det bara att hoppas att det går att dra en ny kabel i röret mellan de båda stolparna. Elektriker är kontaktad och han kommer när han får tid.

Skrivaren är inlämnad för utbyte av behållaren för överblivet bläck men det kändes lite osäkert då jag lämnade verkstaden. Hade han verkligen förstått problemet? Det lär väl visa sig då han lovade att höra av sig under eftermiddagen/kvällen.

Jag blir inte förvånad om jag måste köpa en ny skrivare, inte det minsta.

Det händer även i Sverige - men inte lika ofta...

I dag drabbades vi av avbrott på Internetanslutningen. Den kabelanslutna datorn tappade kontakten helt och min lap top fick ingen kontakt med mitt trådlösa nätverk.

Nu har man ju en viss vana från så’na här incidenter från det andra hemlandet så det var bara att ta det lugnt och försöka ta reda på var i felet bestod. Helt kört blir det inte heller då det finns flera oskyddade nätverk man kan logga in på. Jag bara undrar hur folk tänker?

Sedan fick man naturligtvis ta några gliringar från hustrun om ”Internet i Sverige” med tanke på hur jag brukar reagera i Thailand. Det tog inte så lång tid att konstatera att det var min router som lagt av så den kabelansluta datorn fungerade direkt då jag tagit bort routern och anslutit datorn direkt till bredbandsswitchen.

Sedan var det bara att införskaffa och installera en ny router. Nu funkar det till full belåtenhet igen och Yaya kan följa med på vad som händer hemma i Thailand.

Liten tuva stjälper ofta stort lass...

Tänk att en liten plastbit kan betyda så mycket. Den knapp, som på min laptop, motsvarar den vänstra knappen på en mus drabbades för några veckor sedan av värmeslag och återhämtade sig aldrig.
Jag vet inte vad det berodde på men antagligen så har det varit något problem med plasten, knappen bara vittrade sönder, bit för bit, på några dagar.
Under plastknappen satt en liten gummiplopp som är helt nödvändig för funktionen och den lyckades jag tappa på golvet med resultat att datorn blev oanvändbar.
Självklart införde jag omedelbart städförbud till dess knappen kommit till rätta.
Eftersom jag kan ta del av nyheter och utföra banktransaktioner etc på barnens dator så har jag inte varit helt strandsatt. Men eftersom den datorn saknar Å, Ä och Ö så har det inte blivit några blogginlägg på slutet.
I vilket fall som helst så kontaktade jag en datorbutik i Surin i syfte att beställa en ny knapp. Jag hade fotat datorn, medförde produkt- och serienummer för att underlätta beställningen.
Men det är bara att konstatera att när det gäller kundservice så är man kvar på ”trädklättrarstadiet”. Beskedet jag fick var att jag kunde lämna in datorn så skulle de sända den till Bangkok för åtgärd. Ingenting av min argumentation gjorde några intryck på personalen.
Så fort det är något man vill slippa eller som man upplever som svårt då pratar man inte heller engelska.
Men skam den som ger sig, det blev ett besök i en annan butik och innan jag framförde mitt ärende så säkerställde jag att det fanns engelskspråkliga färdigheter hos personalen. Efter det framförde jag mitt ärende och reaktionen blev den samma här – jag måste lämna datorn så att de kunde sända den till Bangkok.
Men efter en del diskussioner där jag lovade att ta ansvar för monteringen av den nya knappen så lovade man att kontakta generalagenten i Bangkok.
Tyvärr så var det en Thailändsk högtidsdag så det var stängt i Bangkok. Ägaren lovade dock att han skulle återkomma. Två dagar senare hade han inte återkommit, vilket är mycket vanligt. Jag skulle ha blivit mer förvånad om han hade återkommit.
Det blev ett nytt besök i butiken och han lovade ånyo att kontakta Bangkok. Det gick ca en timme så ringde han och meddelade att man måste beställa knappen från ett annat land vilket bl a innebar en leveranstid på minst en månad och priset landade runt 4000 bath, d v s ca 1000 SEK.
Nu står mitt hopp till en bekant hemma i Sverige som har tillgång till några skrotade maskiner.
Problemet är ju inte olösbart på något sätt eftersom jag kan koppla in en mus. Jag ville helst slippa det och därför satte jag igång finkamning av golvet för att hitta gummiploppen. Den som söker han finner och städförbudet kunde upphävas med omedelbar verkan.
Nu har jag tillverkat en ny knapp av styvt papper, en bit dubbelhäftande tejp och med två tejpremsor som stödförband.
Det är ingen varaktig eller genialisk lösning men det funkar för tillfället.