Att påstå att vi vaknade utsövda på morgonen skulle vara ett klart understatement. Det har varit en orolig natt, ingen riktig sömn utan mer korta perioder av dvala. Efter frukost på hotellet och taxi till järnvägsstationen kom vi iväg – på rätt tid.
Det är ett slitet tåg, flera säten sitter dåligt fastskruvade i golvet, en del av borden hålls på plats med snören och flera av takfläktarna är ur funktion. Listan skulle bli lång, men varför gnälla? Här håller man, mot alla odds, i alla fall tidtabellen. Det är andra gången jag varit med om man gör det.
Hemma möts vi av glada ungar och en svansviftande kompis som håller på att slå knut på sig själv av glädje.
Efter några timmar säger jag till Yaya att det inte känns som om vi varit borta drygt två månader och hon känner detsamma.
Termometern visar på dryga 32 grader klockan tio på kvällen, glömt är snö, kyla, långkalsonger och toppluvor för den här gången. Nu är det bara att äntra bingen som återstår. Trött men lycklig lägger jag huvudet på kudden och slocknar direkt - hoppas jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar