Saker som inte går att försvara eller bortförklara längre...

Man brukar ju säga att en olycka kommer sällan ensam. Nu verkar etablissemanget fått rejält med skit som borde räcka flera månader framåt.

Först så är det mörkningen av händelserna i Kungsträdgården i höstas, där alla verkar skylla på alla. Dagens Nyheter, polisen och politikerna verkar alla ha haft ögonbindel och öronproppar, men det ena efter det andra har kommit fram under veckan. Några journalister verkar dock tycka att nu får det vara nog, nu måste vi beskriva verkligheten som den ser ut, medan andra gör allt för att relativisera den importerade våldtäktskulturen från MENA-länderna.

Högste polischefen har lovat att man skall gå till botten med vad som hänt. Själv är jag övertygad om att man i så fall börjar i fel ände, känslan är att det behöver städas på högsta nivå om man skall tro de poliser som uttalat sig. 

Städbehovet verkar dock vara störst på många av landets tidningsredaktioner samt på Public Service.

Som om denna skandal inte var nog så har Kommunalfacket trampat riktigt i klaveret, men även här så verkar den främste företrädaren för fackförbundet ifråga inte insett att hennes tid som ordförande är över. Det som hänt är att jämföra med försnillning av medlemmarnas pengar och som jag ser det skall hela ledningen avgå, för mig känns det självklart. Nu verkar det som att hon mest beklagar att skiten kommit upp i öppen dager och inte att hon inser vilken kultur hon har varit med om att skapa. Spritfester, porrshower och gratis boenden på förbundets anläggningar. Det känns nog som att medlemmarna kommer att avsätta de skyldiga, om inte förr så på kongressen i vår.

Som grädde på moset poppade även utrikesminister Wallströms lägenhetsaffär mellan henne och Kommunal upp. 

En människa som blivit mångmiljonär på politiska befattningar borde kunna köpa sig en egen lägenhet i Stockholm.

Statsministern gömmer sig som vanligt, inte en enda kommentar. Men vi har börjat vänja oss så det kommer inte som någon överraskning.

Men ändå, här handlar det om något som är så nära korruption man kan komma. Men det kanske är just därför statsministern hukar i buskarna?

Det rullar på, både här och där...

Det händer inte speciellt mycket här borta för närvarande. Sedan vi kom tillbaks från Sverige i början på oktober tycker jag att de ena dagen har varit den andra lik.

Jag vaknar i regel vid sju-tiden på morgonen, med ett och annat undantag och efter en dusch fixar jag till en enklare frukost som jag intar framför datorn. Det brukar ta 1 -1,5 timmar att ta del av nyheterna från Sverige och världen i övrigt.

För några dagar sedan noterade jag att regeringspartierna där hemma minskat med 2,7 procentenheter sedan den senaste mätningen och det spekulerades friskt om vad detta kan bero på. Själv är jag ganska säker på att det beror på en sällan påvisad otydlighet från en svensk regering i modern tid samt ett nytt världsrekord i att bryta vallöften. 

Att ena dagen hävda att det inte finns något tak för hur många asylsökande Sverige kan ta emot för att nästa dag hävda att inflödet är större än vi klarar av, inger ju inte heller något förtroende. Margot Wallströms återkommande klavertramp och ogenomtänkta uttalanden bidrar ju inte heller till att förtroendet stärks. 

Jag har tills nu tyckt att socialdemokraterna svagaste utnämning gjordes då man utsåg Bosse Ringholm till statsråd. Men Margot Wallström har visat att det rekordet kunde slås - med råge.

Klimatmötet COP21 framhölls som om man nått en global enighet, enligt media i väst, medan det här knappt har nämnts. Applåder och golvstamp, firande i champagne för en innehållslös enighet, och klapp i ryggen på Åsa Romson. Det är svårt att hänga med då Kina, Indien, Sydafrika planerar att bygga tusentals nya kolkraftverk inom de närmaste åren.

Här är känslan att jag behöver läsa på för att förstå.

Vad som sig tilldrager på våra breddgrader försöker jag följa i Thailändsk TV men den mesta informationen inhämtar jag från Bangkok Post.

Jag har också noterat att många av dem som uttryckte sig positivt om militärkuppen nu är mindre entusiastiska. Visserligen har det blivit ordning och reda och några demonstrationer förekommer inte längre. Trafiken flyter obehindrat på Bangkoks gator. Men jag uppfattar att många känner en rädsla för vad som sker och uttrycker oro inför framtiden. Några besked om när allmänna val skall hållas har inte lämnats.

Nu känns det att vintern är på gång här hos oss också. Vi har haft några ”köldknäppar” 0ch temperaturen har varit nere runt 23 grader. I morse var det 23,2 grader och det är ingen höjdare direkt. Men under dagarna så stiger temperaturen.

November och december brukar vara dyra månader, hem- och bilförsäkringarna är tunga poster och som inte det är nog så måste jag köpa nya däck till bilen och tvättmaskinen behagade sluta fungera utan vidare. Den reparationen gick på 1500 Bath men där ingår att verkstaden hämtar och återställer maskinen.

Av olika anledningar så blir det tilltänkta firandet på julaftonen inställt i år, men jag hoppas att vi kan fixa till ett julbord någon gång i januari i stället.

Underhållning på hög nivå...

Sent i går kväll och i natt (lokal tid) följde jag KD:S riksting och framför allt omröstningen om ”decemberöverenskommelsen” samt reaktionerna från olika håll.

Lena Melin och resten av Aftonbladets ledarredaktion var helt fel ute i sina analyser bara timmarna innan omröstningen och efter det här måste deras analysförmåga starkt ifrågasättas. Det handlade nog mest om ett önsketänkande den här gången.

Det som jag i första hand fastnade för när beslutet väl tagits, var Aduktessons hänvisning till att man gick på medlemmarnas linje och följde deras önskemål. Det vill säga tvärtom vad ”Kalle Anka-regeringens” statsminister Stefan Löfven gör. Där är det mest att ”vi i partitoppen vet bäst” och väljarna skall ställa in sig i ledet och ställa upp på tokigheterna som uppstått bl a som en följd av samarbetet med de två mest extrema partierna i Sveriges Riksdag.

Den stora frågan är nu – har hela ”decemberöverenskommelsen” fallit? Vad innebär det för de övriga odemokratiska partierna och framför allt för Moderaterna och deras medlemmar? Ett spännande landsmöte väntar nästa helg och man behöver knappast vara något geni för att inse att decemberöverenskommelsen spelat ut sin roll även där. Vi behöver nog knappast vänta till helgen för att få ett sådant besked, det torde nog komma ett besked från AKB senast under morgondagen.

Från socialdemokraterna är det Margot Wallström som är först ute med sina kommentarer. På twitter skämmer hon ut sig i vanlig ordning då hon ifrågasätter vilka som nu kan lita på KD. Står det verkligen rätt till huvudet på den här människan? Till skillnad från Socialdemokraterna så kan väljarna lita på att KD:s partiledning går väljarnas ärenden. Hon borde i stället ställa sig frågan ”vem kan lita på ett parti som snart satt världsrekord i att bryta vallöften”?

Det ser ut att bli en spännande höst.