Till skillnad från Sverige så har vivänstertrafik här vilket får till följd att de flesta kör på vänster sida. Men det finns alltför många undantag. Blir det närmare att köra på höger sida så gör man det.
Att, som gångtrafikant, bli omkörd av en motorcykel på trottoaren har man slutat reagera på, det gäller bara att ha ögonen i nacken öppna.
Många thailändare verkar helt fixerad vid den egna framfarten och medtrafikanterna ses som konkurrenter. Backspegeln verkar vara mer till prydnad än ett hjälpmedel i trafiken. Blinkers är man inte heller så noga med, ”blinka vänster svänga höger” är inget ovanligt. Precis som man har ångrat sig i sista sekunden.
Värst är det på morgonen när skolorna börjar och på eftermiddagarna när de slutar. Då tar polisen över trafiksignalernas funktion och då blir det riktigt rörigt. Två gånger om dagen, fem dagar i veckan aktar man sig för att köra i sta’n.
Trots att folk dör som flugor i trafiken så intalar man sig att det händer bara andra och inte mej.
Man hänger på sig några buddha-medaljonger (som skyddar bättre än en hjälm på huvudet) och sedan kör man, många gånger utan nummerplåt, oskattat och oförsäkrat.
Under nyårshelgen dör nästan lika många som under ett helt år i Sverige. Perioden 28/12 – 3/1 kallas ”seven high risk travel day’s”.
Under dessa dagar omkom 401 personer och 4903 skadades i 4475 trafikolyckor över hela landet.
Alkoholpåverkade och motorcyklister är starkt överrepresenterade i statistiken.
Det enda som förvånar mig är att inte fler stryker med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar