Om den Thailändska trafikkulturen, eller brist på densamma, kan man tycka en hel del, men som trafikuppfostrad i Sverige upplever man att det trots allt finns system som gör att det fungerar.
Till skillnad från Sverige så har vivänstertrafik här vilket får till följd att de flesta kör på vänster sida. Men det finns alltför många undantag. Blir det närmare att köra på höger sida så gör man det.
Att, som gångtrafikant, bli omkörd av en motorcykel på trottoaren har man slutat reagera på, det gäller bara att ha ögonen i nacken öppna.
Det är en salig blandning av fordon på gatorna. Överfulla bussar och tungt och högt lastade bilar blandas med fotgängare, motorcyklar, cyklar, tuktukar och cykeltaxi i en enda röra.
Många thailändare verkar helt fixerad vid den egna framfarten och medtrafikanterna ses som konkurrenter. Backspegeln verkar vara mer till prydnad än ett hjälpmedel i trafiken. Blinkers är man inte heller så noga med, ”blinka vänster svänga höger” är inget ovanligt. Precis som man har ångrat sig i sista sekunden.
På vissa ställen förekommer målade markeringar på vägbanan men det har ingen som helst inverkan på trafikflödet. Trafikljusen är inte heller något man visar respekt för. ”Varför skall man vänta om det inte kommer någon”?
Värst är det på morgonen när skolorna börjar och på eftermiddagarna när de slutar. Då tar polisen över trafiksignalernas funktion och då blir det riktigt rörigt. Två gånger om dagen, fem dagar i veckan aktar man sig för att köra i sta’n.
Trots att folk dör som flugor i trafiken så intalar man sig att det händer bara andra och inte mej.
Man hänger på sig några buddha-medaljonger (som skyddar bättre än en hjälm på huvudet) och sedan kör man, många gånger utan nummerplåt, oskattat och oförsäkrat.
Under nyårshelgen dör nästan lika många som under ett helt år i Sverige. Perioden 28/12 – 3/1 kallas ”seven high risk travel day’s”.
Under dessa dagar omkom 401 personer och 4903 skadades i 4475 trafikolyckor över hela landet.
Alkoholpåverkade och motorcyklister är starkt överrepresenterade i statistiken.
Det enda som förvånar mig är att inte fler stryker med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar