sättningsvis skulle kunna rida på att Alliansen haft stöd av SD. Nu gick det inte så, med Bodström på bonnpermis i USA, en pissnödig kommunist och en något odisciplinerad och olydig ledamot på den rödgröna sidan så hade Alliansens kandidat utsetts till talman utan SD:s röster.Olika medier spekulerade om olika resultat och hur röstningen skulle utfalla innan valet till talman genomförts, men ingen fick rätt. Det talades om utpressning när det gällde de krav som SD förde fram medan krav eller förslag från övriga partier benämndes förhandlingar. Man upphör aldrig att förvånas, det tågas på i samma trångsynta anda som bidrog till SD kom in i Sveriges Riksdag.
Det har också diskuterats, förhandlats och spekulerats om SD skulle hållas utanför utskotten men där har politikerna till slut tagit sitt förnuft till fånga och nu får SD sina utskottsplatser.
Det är inte bara i riksdagen känslorna svallat. Media har trampat på i samma spår som tidigare och demonstrationerna har avlöst varandra. Aftonbladet drog igång något man kallar ”v
i gillar olika” och det är väl inget fel i det, syftet kan väl de flesta skriva under på. Men man fokuserar på fel sak, det handlar inte om rasism det handlar om vilken asyl- och flyktingpolitik Sverige skall ha och hur flyktingmottagning skall gå till. Själv har jag den uppfattningen att rasismen nästan är utdöd i Sverige. Handen på hjärtat när såg vi en skinnskalle senast? Om inte så handlar det om en mycket marginell grupp, sannolikt mycket mindre än de stenkastande stollarna i AFA.Jag delar statsministerns uppfattning när han säger att en övervägande del av dem som röstat på SD gör det av missnöje och inte av rasistiska motiv. Tänk att det skall vara så svårt för media att begripa eller kanske man inte vill begripa det?
Vi
lka är det som leder demonstrationerna mot SD, ja inte är det vad man i dagligt tal kallar vanligt folk. Rättvisepartiet Socialisterna spelar en framträdande roll liksom anhängare till tok- och avgrundsvänstern och inte minst AFA. Det handlar om samma grupperingar som före valet stoppade många av SD:s valmöten genom att kasta ägg och tomater och på andra sätt såg till att SD inte fick komma till tals. Det handlar i mångt och mycket om demokratins dödgrävare.Nu lär man väl få fan på sig eftersom man uttryckt vad man tycker utan att vara vare sig rasist eller främlingsfientlig. Men det får man väl ta i så fall.
De som såg till att SD kom in i värmen är de etablerade partierna livligt understödda av media. Det är deras ansvar och ingens annan att SD nått sitt mål.
Om media, med Aftonbladet i spetsen, trampar på i ullstrumporna utan att fokusera på det som det verkligen handlar om så är jag säker på att SD vid nästa val är det tredje största partiet i Sveriges Riksdag, en önskvärd utveckling? Det bör i första hand media fundera över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar