torsdag, december 13, 2012

En minnesrik brölloppsdag...



I kväll firade vi vår sjätte bröllopsdag. I likhet med förra året gjorde vi det på Restaurang Sidney som jag alltid upplevt som den bästa restaurangen i Surin när det gäller västerländska rätter och pizzor. Men den här gången blev det en riktig flopp och det enda som höll hög klass var priserna.
Restaurant Sydney i dagsljus.
Vi beställde in en fruktdrink och en öl, en vietamesisk sallad och varsin varmrätt. Yaya valde sin favorit, stekt ankbröst och själv beställde jag en pizza Hawaii mest för att det brukar gå fort. Medan vi väntade på käket hade vi en diskussion om det var en servitör eller servitris som tagit emot beställningen. Vi kom väl inte fram till någon enig ståndpunkt direkt, så det var som vanligt kan man säga. 
Jag vill betona att varken hon eller jag har några fördomar i detta avseende utan det var bara en filosofisk diskussion.
Drickat kom in, salladen kom in och det gjorde även ankan, som fått sätta livet till för hustruns skull. Men av pizzan syntes inte ett spår. Efter 30 minuter påkallade jag servitörens/servitrisens uppmärksamhet och påtalade att jag var ganska hungrig och ville se pizzan på bordet inom tio minuter samtidigt som jag lite demonstrativt tryckte i gång mitt tidtagarur.
Inkastaren såg lite stel ut då vi gick
Med några sekunder tillgodo serverades pizzan av ägarinnan själv. Det räckte med en blick för att konstatera att det inte var en Hawaiian. Efter nästan elva år här borta så har jag lärt mig att inte brusa upp så jag förklarade lugnt på blandad engelska och thailändska att det nog var sista gången vi besökte detta ställe och att jag dessutom inte fortsättningsvis, med gott samvete, skulle kunna rekommendera alla mina utländska vänner att inta några måltider där.
För att riktigt demonstrera åt jag halva pizzan och bad att få den andra halvan i en doggy-bag till Zippo. Ägarinnan beklagade på alla sätt och vis och ville stå för hela middagen, men med det goda hjärta och oändliga tålamod jag besitter erbjöd jag mig att betala för ölen och fruktdrinken och hon högg direkt.

Att jag aldrig kan lära mig att hålla käften.

Den bröllopsdagen lär vi i alla fall komma ihåg några månader.

Inga kommentarer: