SJ – ett företag i kaos…

Efter allt trassel i samband med resan från Arlanda till Sundsvall då vi kom från från Thailand fick vi, efter lång väntan, en ersättning i form av värdebevis som kompensation för förseningarna. Ersättningen uppgick till 293 kronor per biljett. Enligt SJ kan värdebeviset användas som betalning av en ny resa. 

När jag skulle boka biljetterna för resan till Arlanda i samband med återresan till Thailand fick jag inte till det. Jag försökte då kontakta SJ Contact Center via telefon men hamnade som nummer 74 i telefonkön. Jag skickade istället en förfrågan via email. När man gör det erhåller man ett ärendenummer som man skall referera till i händelse av att man behöver kontakta SJ innan ärendet tagits om hand och man fått ett besked. Jag har ännu inte fått något svar och då jag kontaktat SJ för att få ett besked om hur långt ärendet avancerat har den kontakten endast resulterat i ett nytt ärendenummer.

Kaos är bara förnamnet då det gäller detta företag.

Äntligen hemma…

Efter den längsta resan någonsin mellan Bangkok och Sundsvall anlände vi till lägenheten i Sundsvall strax före midnatt i fredags. Från det att vi lämnade hotellet i Bangkok tills vi låste upp dörren till lägenheten hade det gått drygt 32 timmar.

Flyget från Bangkok avgick i stort sett enligt tidtabellen kl 02.40 men vi tvingades lämna hotellet redan kl 19.45 kvällen före på grund av det undantagstillstånd som gäller i Bangkok så det blev en lång väntan på Suvarnabumi innan vi kom iväg. Sedan blev det några timmar på flygplatsen i Doha också, delvis planerat men till viss del även beroende på att flighten till Arlanda var försenad med drygt en timme.

Den verkliga cirkusen började dock vid SJ:s informationsdisk på Arlanda, där visade det sig att de knappt visste någonting och allra minst hur vi skulle ta oss till Sundsvall. Till slut fick vi besked om att vi skulle ta en buss från terminal 5 till Uppsala, varifrån vi sedan skulle fortsätta till Sundsvall. I Uppsala var det om möjligt ännu värre då personalen som bemannade stationen visade sig tillhöra Upplandståg och de kunde inte lämna några besked om hur vi skulle ta oss vidare. Någon representant för Sj fanns inte på plats. Sj:s kundtjänst visade sig vara stängd när jag ringde dit och på SJ:s trafikinformation hade man tydligen tröttnat på alla irriterade resenärer så där svarade man inte helt enkelt.

Strax efter kl 18.00 kom det dock upp ett besked på en av informationstavlorna som tydligen är fjärrbemannade. Enligt beskedet så skulle ett tåg avgå till Söderhamn 19.00.

Det visade sig stämma, men tåget måste invänta ytterligare bussresenärer från Stockholm och Arlanda så vi kom iväg ytterligare en halvtimme försenad på vår resa norrut. I Söderhamn blev det sedan byte till buss som tog oss till stationen i Sundsvall där Christer Hellström väntade. Det är skönt med goda vänner, han hade varit förutseende och inhandlat en kasse med matvaror så att vi skulle slippa svälta till dess att vi fått möjlighet att göra egna inköp.

Jag lovar att vi somnade ovaggade.

SJ, Sj gamle vän...

Jag vet inte vad det kan bero på, måhända har man fått kalla fötter på allas vår järnväg. I vilket fall som helst har jag, bland alla andra mail, även fått ett från SJ:s kundtjänst där man skriver;


”Jag beklagar om problem uppstod vid er resa. Efter att ha läst din reklamation har jag beslutat att återbetala dina tågbiljetter med 320 kronor. Pengarna kommer att återbetalas till det konto du använde vid betalningen.”


Där ser man, än är inte hoppet helt ute. Men det är ju bättre om tågen går och att man kan lita på kommunikationerna.

Både Norge och Finland har haft samma ”extrema” väder men där har inte konsekvenserna fått samma effekter – långt därifrån. Någon med ansvar borde ställa sig frågan VARFÖR?

Sedan handlade det inte om en reklamation från min sida utan om en fråga hur och på vilket sätt jag skulle ta mig till Arlanda i god tid för att hinna med ett flyg med en viss avgångstid.

Hade jag inte agerat själv utan ställt min tillit till SJ:s s k kundtjänst hade vi varit kvar i Sverige och fått köpa nya flygbiljetter för 14 000 kronor

På gränsen till moment 22...

Eftersom vi blev försenade när vi skulle återvända till Thailand så kontaktade jag försäkringsbolaget angående ekonomisk ersättning för förseningen. Jag hade betalt biljetterna med Swedbanks Visakort och då ingår en reseförsäkring. Det skulle inte vara några problem bara jag kunde uppvisa ett förseningsintyg utfärdat av flygbolaget.
Att få ett förseningsintyg var inte det lättaste. Jag tyckte dock att det måste vara det flygbolag som vi flög med som skulle ordna detta, men icke sa Nicke. Där blev jag hänvisad till resebyrån som slog ifrån sig och hänvisade till flygbolaget som i sin tur hänvisade till Finnair eftersom de var med dem vi avsett flyga. Hur jag än argumenterade och skickade kopior på boardingkorten så fick jag till svar att de inte kunde hitta oss i sitt system. Men hallå, tänkte jag, om det hade hänt något måste de väl ha koll på läget. Beskedet verkade mer än skumt, det här händer bara inte.
Jag skickade ett nytt mail och meddelade att jag hade för avsikt att kontakta luftfartsverket eftersom de sannolikt skulle vara intresserad av ett flygbolag som inte vet vilka som flyger med dem. Trettio minuter senare hade jag vårt förseningsintyg till min e-post adress tillsammans med en förklaring varför de inte hade kunnat hitta oss i sitt system. Okay, det blev lite strul och en hel del tid och kraft fick läggas ner på det här men jag tycker att det uppvägs av det sätt på hur vi blev omhändertagna i Wien under det dygn vi tvingades vänta på anslutningen till Bangkok. Så för min del får Austrian Airlines fullt godkänt och dessutom har de moderna flygplan och flygvärdinnor som har lång tid kvar innan de uppnår ”bäst före datum”.

Det gick som på räls.....

Den här gången slogs rekorden på löpande band. Någon försening på mer än 24 timmar, när jag varit ute och rest, har jag aldrig varit med om tidigare, så det var en ny upplevelse.
Det märkligaste av allt var dock att tåget till Surin lämnade Bangkok enligt tidtabellen. Jag vet inte hur många gånger jag åkt den här sträckan men det var första gången som tåget avgick i tid.
Det var samma sak när det gäller ankomsten till Surin, Vi gled in till perrongen några minuter före tidtabellen vilket jag inte heller har varit med om tidigare.
Än finns det hopp för Thailands statliga järnväg.