fredag, mars 04, 2011

Ingenting värt att fira...

I går blev jag ett år äldre igen, det går med en häpnadsväckande fart när man passerat 60-strecket.
Däremot tog det lång tid innan man fick köra moped, ta mc-körkort och körkort för bil, men det var då det – en annan tid ett annat liv.
Fast jag sagt ifrån att jag inte vill påminnas om denna verklighet så blev det uppvaktning i vanlig ordning från familjens sida.

På kvällen firade jag och hustrun på DNA, ett litet ställe som några vänner öppnat här i Surin.
Trots åldern känner jag mig pigg och alert och jag kör mitt motionsprogram fyra, fem gånger i veckan så konditionen är det inget fel på. Det brukar bli ett pass på mellan 10 och 16 kilometer vid varje tillfälle och det känns skönt att slippa dra på halkskydden på skorna.

Nu har man kompletterat ”motionsparken” med massor av styrketräningsmaskiner. De flesta av dem är så finurligt konstruerade att det inte behövs några vikter. Det bygger på att man har sin egen kroppsvikt som motvikt.
Man har även färdigställt två basketplaner samt flera badmintonplaner.
Thailändare har väl aldrig varit direkt kända för att gilla motion men på eftermiddagen då solen är på väg ner så är det säkert upp emot 500 personer eller fler som är engagerade i olika motionsaktiviteter i parken. På morgonen, innan solen gått upp är det ännu fler - har jag hört.

Trots alla fina förutsättningar här borta så händer det att jag längtar hem till skidåkningen på fjället, men med det väder som varit där hemma i år så har det snabbt gå över varje gång tanken kommit upp.

Inga kommentarer: