Demonstrationerna fortsätter i Bangkok och trafiken är tidvis lamslagen. Det verkar som om det mesta går fredligt till väga men situationen är svårhanterbar för den sittande regeringen. Man vill för allt i världen inte bli den part som kan utpekas som den som startar en våldsspiral. Det visar sig bland annat när soldater tvingas bort från befästningar utan att det övergår i våld. Man backar på order av regeringen, verkar det som.
Det har även förekommit explosioner och handgranater har kastats mot den militärförläggning där premiärministern nu har sitt kontor. Ingen har gripits och det är oklart vem eller vilka som står bakom dessa handlingar
I dag har premiärminister Vejjajiva accepterat ett krav från demonstranternas ledare om ett TV-sänt samtal mellan honom och representanter för demonstranterna. Jag har suttit och tittat på direktsändningen som för närvarande pågår och även om jag inte begriper mycket av vad de talar om så framstår det hela mer som en monolog än en dialog. Det påminner lite grand om gamla tider då folkskolläraren läxar upp några bråkstakar i klassen.
Jag ser också att Svenska medier följer händelseutvecklingen i Bangkok och det verkar vara en del som vill ge uttryck för sina synpunkter i kommentarer till det som skrivs. Någon enstaka verkar ha klart för sig vad det handlar om och uttalar sig utifrån fakta och verkliga förhållanden medan andra skjuter från höften och inte har en susning om någonting. Men det har ett visst underhållningsvärde även om det är svårt att begripa var man får allt ifrån.
Det har även förekommit explosioner och handgranater har kastats mot den militärförläggning där premiärministern nu har sitt kontor. Ingen har gripits och det är oklart vem eller vilka som står bakom dessa handlingar
I dag har premiärminister Vejjajiva accepterat ett krav från demonstranternas ledare om ett TV-sänt samtal mellan honom och representanter för demonstranterna. Jag har suttit och tittat på direktsändningen som för närvarande pågår och även om jag inte begriper mycket av vad de talar om så framstår det hela mer som en monolog än en dialog. Det påminner lite grand om gamla tider då folkskolläraren läxar upp några bråkstakar i klassen.
Jag ser också att Svenska medier följer händelseutvecklingen i Bangkok och det verkar vara en del som vill ge uttryck för sina synpunkter i kommentarer till det som skrivs. Någon enstaka verkar ha klart för sig vad det handlar om och uttalar sig utifrån fakta och verkliga förhållanden medan andra skjuter från höften och inte har en susning om någonting. Men det har ett visst underhållningsvärde även om det är svårt att begripa var man får allt ifrån.
Jag vill inte utge mig för att vara någon specialist på thailändsk politik men lite har väl i alla fall fastnat under de åtta år jag bott här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar