Julfirandet

Nu har vi firat jul. Inte är det som i Sverige precis, men har man valt att bosätta sig här så får man ta det som det är och göra det bästa av situationen.

En plastgran modell mindre med blinkande lampor, lite glitter och småtomtar på grenarna hade införskaffats, likaså en CD med julsånger.

Julskinkan, sillsalladen och kalvsyltan lyste med sin frånvaro liksom lutfisken, den sistnämnde inte saknad precis. Janssons, revbensspjäll och lax prydde dock julbordet tillsammans med lite mer traditionell thaimat.

Jag har berättat för barnen hur firandet går till i Sverige med julklappar, dans kring granen och jullekar.
Det hade minstingen tagit fasta på och bjudit hem sina kompisar för att ”fira jul” som farangerna gör. Det fick vi veta mindre än en timme innan de skulle komma genom att en av mammorna pratade med Yaya. En hastig utryckning till vårt Super Market för inköp av ballonger, mössor, trumpeter mm räddade situationen.

Småkillarna i området anlände i samlad tropp medförande presenter till husets yngste innevånare vilket senare fick sin förklaring. I samband med inbjudan hade vikten av medhavda presenter särskilt framhållits. I själva verket hade det nog varit en förutsättning för en eventuell inbjudan har jag en känsla av.

Roligt hade de i alla fall, Yaya ordnade med lekar och tävlingar och jag trollade med en kortlek. Döm om min förvåning när stolarna plockades fram och ”hela havet stormar” sattes igång. Då gick tanken till Televerkets julfester i W:6-huset på Köpmangatan i Sundsvall då jag var barn.

Även om en riktig julstämning, av naturliga skäl, inte infinner sig så går många tankar till vänner och anförvanter i Sverige denna kväll.
En liten hälsning, några små ord som förhoppningsvis finner vägarna till någon man saknar eller tänker på, kanske väcker minnen och tänder förhoppningar om nya möten.

Då man bott några år i ett annat land får man förvisso nya och andra värderingar än man haft tidigare. Det blir då lätt att man jämför gammalt och nytt. Tyvärr så faller det inte alltid ut till ”det gamla landets” fördel. Där saknar jag ärlighet, uppriktighet och tolerans hos några av mina tidigare ”vänner”. Alltför många verkar ha glömt ”vad jag vill att andra skall göra för mig skall jag också vara beredd att göra för dem.”

Jag vill önska alla jag känner en riktig God Jul och ett Gott Nytt År från ett varmt och snöfritt Thailand.