Sedan Juholt avgick så har all fokus legat på det socialdemokratiska partiet och dess verkställande utskotts göranden och låtanden. Vad man kan förstå av medias rapportering så förekommer det mycket ränksmideri och intriger i partiets högsta ledning och det är ingen hejd på alla detaljer man läcker till pressen. Det här hade knappast kunna förekomma på Göran Perssons tid, oavsett vad man har för uppfattning om honom så höll han ihop partiet och läckor till media tillhörde undantagen.
Det var många namn som surrade i luften under veckan och det var framförallt många som tackade nej innan de ens fått frågan, sedan var det en och annan som tackade nej då de fick frågan och slutligen var det en som mer eller mindre övertalades att ta jobbet.
I torsdags föreslog ett enigt VU Stefan Löfvén till ny ledare för partiet och på fredag förmiddag meddelade man på en presskonferens att partistyrelsen utsett Löfvén till ny partiledare efter ökenvandringen med Mona Sahlin och floppen med Håkan Juholt.
En sån här gång förvånas man över den dåliga återväxten bland unga människor i partiet, vilket måste bero på någonting. Det problemet har inte övriga partier i riksdagen. Förslaget att utse 72-åriga Eliasson till ny partiledare visar på ett tydligt problem för socialdemokraterna. Vem tror att unga människor lägger sina röster på ett parti med enbart gamla gubbar och gamla kärringar?
Jag känner inte till mycket om den nya partiordföranden men med hans bakgrund från LO-förbundet IF Metall så går naturligtvis tankarna till frågor som arbetsmarknad och sysselsättning, trygghet, tillväxt och utbildning.
Problemet för Löfven är att han inte har någon riksdagsplats så det skall bli spännande att se vem han vill ha som gruppledare i riksdagen och vem som skall bli ekonomisk-politisk talesperson.
På kort sikt kommer säkert opinionssiffrorna att öka men det räcker inte med en ny, fläckfri förgrundsfigur om man inte har en politik som attraherar väljarna. Den har vi ännu inte sett röken av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar