
Vi hade sedan bestämt med Christer och Noj på McDonald’s som har sin lokal på Korats största varuhus. Självklart så körde jag fel, delvis beroende på ”kartläsaren” som kan vara nog så övertygande ibland trots att hon saknar täckning. Det blev en liten omväg men fram kom vi och kunde snabbt notera att i parkeringsgaraget rådde rena vilda västern. Jobbar inte folk på dagarna?
På McDonald’s smorde vi kråset med en Big Mac. Vi passade också på att köpa några ostar på varuhusets delikatessavdelning, Danish Blue, Brie och grönmögelost då sådana lyxartiklar inte finns att få för pengar i Surin.
Vid fyratiden startade vi mot återfärden mot Surin och det tog en halv timme att bara ta sig ur sta’n då trafiken var obeskrivlig. Jag bara väntade på att det skulle smälla men det gick bra den här gången också. Första delen av vägen norrut består av vad vi i Sverige skulle kalla motortrafikled och där slipper man i stort sett mötande trafik. Den senare delen, fram till Prasat påminner mest om en övertrafikerad svensk länsväg och nu är det tid att skörda sockerrören vilket gör att 100-tals överlastade, långsamgående lastbilar upplevs som stoppklossar i trafiken. En del är så högt lastade att de inte klarar en vänsterdoserad kurva utan tippar, vilket vi blev vittnen till när vi var på väg till Korat. Thailändare verkar ha ett sjukligt behov av att spara på glödlamporna och många väntar in i det sista innan man tänder sina strålkastare viket irriterar
Vid sex-tiden var vi i Prasat och då hade skymningen övergått i riktigt mörker. Sedan var det bara tjugofem kilometer kvar och jag kunde slå mig ner framför datorn och kolla dagens nyheter, börs- och valutakurser, startlistor, mail mm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar