Åter på banan efter infektionerna....

Byggnader i parken.

Nu har vi äntligen hämtat igen oss från luftrörsinfektionerna och kommit igång med motionerandet. Innan det var färdigt så var nästan hela familjen smittad. Själv åkte jag på en repris också, och den var värre än den första varianten. Det känns att man förlorat mycket krafter och det kommer säkert att ta sin tid innan jag kommit tillbaks på samma nivå konditionsmässigt som jag låg på innan jag drabbades av infektionen. Det blir ju också lätt att man uppnår samma vikt som en full rissäck och dessutom börjar se ut som en sådan utan motion.

Några cyklister på banan.

Tyvärr så lyckades vi smitta ned Christer och Noj också, men de verkar nu vara på bättringsvägen.

Full fart i "maskinerna"

Strax före årsskiftet var man klar med upprustningen av motionsparken och nu är både joggingbanan och cykelbanan nyasfalterade. Det är bara att hoppas att det är bättre kvalité på jobb och material den här gången. Att asfaltera om var tredje år håller ju knappast i längden. Man har också utökat antalet maskiner för muskelträning och färdigställt flera planer för basketball. Men man kan också se att klimatet, sol, värme och regn sliter hårt på de byggnader och annat som uppförts i parken.
Vi kan i alla fall notera att det blivit en populär plats för människor som vill hålla kroppen i trim, då det är hundratals personer som utnyttjar anläggningen varje dag. Tidigt på morgonen och på eftermiddagarna då solen är på väg ned är det full fart på aktiviteterna. Det är en festlig blandning av åldrar och kroppsformer, olika tekniker att förflytta sig och inga som helst krav på moderiktiga kläder och skor. Folk springer, cyklar, joggar, promenerar, skuttar och hasar sig fram utan att lyfta fötterna. Att ta sig framåt medels hasning verkar vara ett nationellt drag hos den kvinnliga befolkningen i landet även om det finns undantag.